Så kom då regnet, tänk att så här mot slutet av semestern har alltid regnet en förmåga att komma. Idag blir det återigen en ”inte-cruising” men då i Falun. Vi ska ner och titta samt äta något och det ser jag framemot det blir säkert bra hoppas och tror jag.
Igår njöt jag av soldag men får väl se hur det blir av den varan nu då, regnet är tyvärr på inväg rejält som jag förstått det. Så himla tråkigt, jag vill inte ha hösten ännu!
Igår tog jag, Björn och Skilla en tur med vår Cab till Hedemora och sedan Avesta. Vi åkte först till Hedemora, där åt vi gott på en pizzeria och gick i parken. Jag spanade även in deras Erikshjälpen.
Sedan åkte vi till Avesta, där tog vi en promenad genom stan och sedan via älven. Vi gick in på Peekaboo och åt glass på en restaurang och åkte sedan hemåt. En varm dag var det men otroligt mysig, har bara besökt Avesta vintertid på crusing. Så var kul att se staden på annat håll.
När vi gick i stan var det en tjej som gick och gormade att en annan tjej skulle passa sig jävligt noga och att hon skulle ha sina pengar ikväll, annars skulle hon få se hur det går! Björn bara: ”Det är väl så man gör här.” Skilla skällde ut en staty av en visent på torget så ja det var en del skällande på det där stället så Skilla smälte in helt enkelt.
Jag, Björn och Skilla tog en tur ut på Runn med båten igår. Jag har letat överallt efter en flytväst till Skilla men det har varit slut på alla ställen. Så såg jag att Rusta skulle ha och dessutom till mycket bra pris. Jag åkte dit och hittade en jättefin flytväst med Flamingos på.
Att kliva i båten först tyckte Skilla var läskigt men efter någon minut så var hon väldigt trygg i saken. Var runt på båten som hon inte gjort annat, och när vi gick i land på en ö för att äta lunch var Skilla hur nöjd som helst. Efter lunchen åkte vi vidare och Skilla somnade en stund på båten.
På väg i land så sprang hon självmant i vattnet en stund sedan fick hon bada lite med Björn. När vi åkte hem till Björn efteråt sedan åt vi lite glass, och gick sedan tipspromenad. Efter den så bjöd Björn på grillat och Björns mamma på paj.
Jag, Björn, Emma (Björns syster) och hennes pojkvän Alex spelade Ticket to ride. Efter spelet åkte jag, William och Skilla hemåt. Väl hemma fick jag se att där rävungarna tidigare bodde har det nu flyttat in en liten grävlingsfamilj med två ungar! Tänk att när ett djur lämnar boet flyttar en annan in!
Har haft behovet av att städa i flera dagar nu. Egentligen inte så att mitt hem någonsin blir skitigt, människor som kommer till mig uttrycker alltid att det är pedantisk städat här. Men nu under denna varma och fullkomligt underbara sommar, har jag också prioriterat att vara på andra platser en hemma och då blir städningen lite mindre prioriterad.
Så idag har jag dammat, dammsugit och bonat golven. Tvättat kläder och även trots allt detta hunnit med att titta på film med William. Alldeles strax ska jag koppla Skilla och ta en promenad med henne. Vi båda behöver röra på sig, och det gör man ju lättast mot kvällningen så Skilla slipper bli så varm.
Idag åkte jag och Skilla ut till Björn. Williams farbror med fru, och deras två döttrar är på besök från Skåne. Eftersom de är Williams kusiner så tyckte Björn att jag och Skilla skulle komma förbi, något vi gjorde. Skilla har inte träffat så många barn och heller inte vuxna. Men hon tycks tycka mycket om barn och det märker jag främst när det är barn i närheten.
Skilla sprang runt ute med Hilma som är äldst av Williams båda kusiner heter. Hon fick godis av Ester och var nyfiken inomhus. Verkligen så bra träning för Skilla att träffa barn och leka samt förstå att barn är roliga och att man kan vara trygg med dem.
Efter vi varit där åkte vi hemåt. Åt lunch med William och har tittat på lite film på Disney+. Det ser ut att bli en underbar dag idag med! Jag blir så klart glad över den saken.
Okej jag kanske tjatat men denna sommar har verkligen potential att bli som sommaren 2018. Det är helt magiskt! Jag njuter av värmen varje dag, och igår blev det bad igen. Det var 24 grader i dammen och jag njöt. Skilla badade också en sväng, efteråt satt hon under en filt och frös. Men hon verkade ändå inte helt missnöjd för det, var nog väldigt skönt att svalka av sig i värmen.
Det är lite svårare med promenader nu tycker jag, får visserligen ihop mitt stegmål men jag undviker att gå långt dagtid. Helt enkelt för Skillas skull, hon blir helt kokhet i värmen.
Däremot låg jag på balkongen igår och läste en av böckerna jag vann. Det var en bok med brevväxling mellan döttrar och en mamma under andra världskriget. Mamman var judisk och befann sig i Tyskland, medan döttrarna hade fått komma till Sverige. Det var en gripande bok, och nog blir man aningen nedstämd när man förstår vad dessa människor utsattes för! Kan rekommendera boken som heter: Här bryr sig sommaren inte om oss.
Jag, Björn och Skilla åkte till Skedvi där vi blev bjudna på fika hos Majlis. Majlis är Björns farmor. Efter det fortsatte vi åka med cabben för att gå runt i Säterdalen. Vi gick vid en bro när det helt plötsligt är en ORM framför Skilla. Hon blir rädd och hoppade bakåt och jag rycker in henne mot mig. Ormen som jag misstänker var en snok skyndade sig i panik i väg. Läskigt var det med hund och orm så där!
Annars var promenaden härlig. Jag har förutom att hänga i Skedvi och Säter även sagt hej då till mina grannar som nu flyttat till Lysekil. Jag har även varit på tippen med Björn och slängt en del saker, så dagen har varit händelserik.
Att jag skaffade hund är absolut bland det bästa jag gjort i livet. Jag får så ofta höra att jag och Skilla är lika varandra, att vi har samma stil och kroppsspråk. Har du sett Disneyfilmen: Pongo och de 101 dalmatinerna. Så vet du att i filmen sitter Pongo och tittar efter en tjej åt sig själv och sin ägare, när hundar med ägare får förbi ser de ut som varandra. Det finns en viss humor i det där, men sätt dig på en parkbänk och titta på hundar och dess ägare så kommer du se likheterna.
Vad beror det på? Att man söker en någon som liknar sig själv? Eller är det precis som allt annat socialt beteende att vi kopierar varandras kroppsspråk för att skapa gemenskap? Nog är det ändå ganska häftigt?
Ser jag på vänner och bekanta, eller släkt stämmer det så bra in där med. Hunden är någonstans en förlängning av framförallt den som hunden utsett till sin närmaste. Vissa kallar det för alfa/flockledare medan andra bara tror att det handlar om den hunden tycker bäst om.
Det finns så mycket spännande jag dagligen upptäcker som hundägare. Framförallt är jag så glad över att fått älskade Skilla i mitt liv. Alla promenader vi tar, människor som stannar och pratar. Alla skratt och alla små påhitt, ett team är vi. Bästa vänner och familj! Det är fantastiskt med hund!
Tog en eftermiddagspromenad med Skilla. Blev upp till Lugnet, vi gick förbi nya simhallen som det byggs på, den beräknas vara färdig hösten 2022. Det känns så långt borta från början och nu är det inte långt bort. Alla dessa byggnader som vuxit fram sedan jag flyttade till Falun, och idag ser som så självklara.
Som Maxi och Plantagen som stod först på regementet. Eller McDonalds som tidigare låg på stan men som nu ligger här uppe och jag knappt kommer ihåg låg på stan längre. Tänker på att en gång fanns inte Stora Coop mittemot infarten till Ingarvet, och vi hade inget Max i Falun. En gång var vägen som nu kallas för ”proppen” med en väg med dubbla filer. Då fanns inget resecentrum i stan istället.
Falun likt alla andra platser förändras, och nog är det spännande att se städer och landskapens förvandling? Det är ju både på gott och ont.
Igår på eftermiddagen kom solen och värmen tillbaka. Jag och Skilla njöt förstås. Vi gick tipspromenad som planerat och när vi sedan skulle åka hemåt kom åskan och ett rejält oväder till Falun. Men det var på kvällen och natten så kändes kvällsvädret till trots helt okej, för jag lägger mig tidigt.
Igår passade jag på att storstäda här hemma. Medan jag städade tänkte jag dock på hur onödigt det är. Trots att jag mår som allra bäst av ett städat hem, och känner mig glad endaste in i hjärtat känns det samtligt onödigt. För tanken kommer alltid när jag städar att: ”Nu får någon jättegärna hälsa på.” Självklart kommer ingen och hälsar på.
Det är ett fåtal människor som hälsat på i min nya lägenhet. Den 19 september har vi bott här i ett helt år. Nu var jag visserligen ingen som hade massor med besök innan pandemin heller, men konstigt nog så känner jag ändå det där med: ”Nu får någon gärna hälsa på…” självklart kommer ingen att göra det. Men tanken kan ju så en ändå.
| Cookie name | Active |
|---|
Madeleine Stenberg