Ätstörningar-arkiv - Sida 5 av 13 - Orsakulla mamma vid 20

Ätstörningar, ensamhet och kärlek

Madeleine Stenberg 14 februari, 2022 6 Kommentarer

Som den person jag är med ätstöringar så har mitt liv inte kantats med att vara vän med människor. Jag har absolut människor runt mig som jag känner mig älskad av, en liten mycket fin och uppskattad skara människor. Som min familj som jag umgicks med i helgen. Mamma som ringde och grattade mig, mina syskon och bonuspappa som grattat. Björn som bjöd på mat och vin på min födelsedag. William som kom hem med fika till oss båda att dela på. Björn och Williams släkt som firade mig i helgen och det är jag oändligt tacksam över.

Sedan mina fina vänner som även dem sagt grattis. Alla människor på Facebook som tagit sig tid att gratta. Kan man annat än att bli varm inombords?

Trots det har jag enda sedan tolv års ålder, i samband med att ätstörningen klev in i mitt liv, isolerat mig mer och mer. Till sist har det bara varit vi två mot världen. Jag och Gollum. Han som talat om för mig hur jag bara kan lita på mig själv, som får mig att läsa av kroppsspråk och blickar. Som alltid får mig att misstänka att ingen egentligen tycker om mig. Som får mig att tvivla på att någon vill vara min vän. Nej jag söker inte bekräftelse på saken, utan det är ett konstaterande. Jag tror alltid att ingen tycker om mig, och ifrågasätter mig själv dagligen varför någon skulle vilja vara vän med mig?

Det här medför att jag stött bort människor, alla de jag tyckt om genom åren. Slutat umgås för att jag varit så rädd att de egentligen inte tycker om mig, och därav kommer bedöma mig att jag slutat umgås med dem till sist. Många gånger med orden i huvudet som sagt:

”Du är för fet för att umgås nu. Tänk på vad de kommer tänka och tycka.”

Om du bara visste hur många som jag inte träffat på många år fastän jag tyckt så mycket om dem. Bara för att ätstörningen talat om för mig att, de gillar dig inte och vill du förnedra dig själv med att visa upp att du är tjock också?

Varje dag kämpar jag nu extra mycket för att bli frisk. Funderar på vad jag skulle vilja våga göra. Umgås med människor? Går det ens? Kanske, jag är trött på att det är ätstörningen och jag. Jag vill vara jag och umgås med någon annan, någon som vill mig väl.

Ätstörningar Städa

Ätstörningsbehandling – När ångesten kryper på så städar jag.

Madeleine Stenberg 8 februari, 2022 9 Kommentarer

Vid det här laget vet folk om att jag har något av ett extremt behov av att städa när ångesten kryper på. Idag har det varit skitjobbigt i behandlingen för mig, hade ångest i natt och det följde liksom med mig. Dessutom var det ta vikten dag på Dala ABC och eftersom jag inte vägt mig så jag vet vikten nu blir det påfrestande. Jag får kliva upp på vågen baklänges, sedan skriver de upp vikten. Jag får inte veta den, på gott och ont. I huvudet så försöker jag ändå framställa vad jag väger, förbannade ätstörning som vill veta till sådan grad.

Efter vägning och mellanmål var jag så slut att jag bad om ”mitt” täcke och kudde jag har där på dagvården och la mig och sov på madrassen. Vi har nämligen vila på schemat, men detta var då långt innan vilan. Jag somnade och sov fram tills lunchen, helt förbannat slut helt enkelt. Lunchen var också svår: Kebab med bröd, och jag utmanade mig med att ta en Coca-Cola. Jag dricker otroligt sällan ”riktig” cola. Helt enkelt för att jag tänker att light är bättre. Men jag är där för att utmanad och tog det därmed, istället för saften som serveras till lunch och mellanmål.

Hur som helst så var föreningen Frisk och Fri på plats idag och pratade om Ätstörningar. Det var givande, mycket för att jag känner igen mig men också får en bild av att det finns ett liv efter detta helvete även om tiden tid förmodligen är lång.

Hur som helst efter jag slutade behandlingen för dagen, åkte jag och hämtade Skilla på hunddagis. Somnade en stund på soffan, åt sedan middag och satte efter det igång att storstäda… Mitt sätt att hantera ångest.

Först dammade jag med swiffer, sedan våttråkade jag ytor med en sprejblandning av vatten och sköljmedel som jag läst ska minska damm i hemmet då sköljmedel är antistatiskt.

Sedan städade jag toaletten, bytte lite rengöringsdofter på toaletterna, handdukar och liknande. Sedan dammsög jag hela lägenheten, tog Swiffermoppen och avslutade med att tvätta golvet. Efter det tog jag och vattnade blommorna, plockade i och ur diskmaskinen, diskade upp knivar och skärbrädor. Rengjorde spisen med The Pink Stuff och ja sedan var jag klar. Ångesten har lättat som alltid när jag storstädar… Det är som att kroppen får arbeta ur sig… Om det är bra eller dåligt? Förmodligen dåligt eftersom jag måste lära mig att vara i ångesten…

Ätstörningar

Om ätstörning, och varför just jag är drabbad.

Madeleine Stenberg 6 februari, 2022 15 Kommentarer

Det kretsar många tankar i mitt huvud. Som det faktum att jag är så galet trött, hur kroppen på något märkligt vis bara vill sova, och hur jag har en hunger som skriker obehagligt och högt åt mig. Jag är inte van vid detta, inte van vid att känna att jag måste ha mat och det är nu!

Jag försöker att förstå det där med att känna sådan akut hunger, och tydligen är detta vanligt i kombination med att drömma mardrömmar. Jag gör båda, när man börjar äta kommer hungern och mardrömmarna, något som hänger ihop med att kroppen får energi som den tidigare inte haft.

Stundtals funderar jag på varför denna sjukdom drabbat just mig. Jag får frågan, på orsaken men hur skall jag ens veta? Den har funnits där så länge? Frågor om utanförskap, mobbning men också annat. Men jag har aldrig varit mobbad, eller visst retad men inte mer än så. Däremot har jag självmant dragit mig undan och läste hellre en bok på biblioteket än deltog i grupplekar så som fotboll, hockey, king och annat. Jag avskydde lagsport på idrotten, och har velat prestera på egen hand än i grupp.

Det där förföljer mig nu också, jag föredrar att göra saker själv. Varför vet jag, rädslan i att någon ska skratta åt mig och att jag ska misslyckas har alltid funnits där. Att vara den som medför att laget förlorar är värre än något annat. Jag vet att människor talat om förnedringen i att bli vald sist. För mig är det mer förnedring i att vara så kass att laget förlorat och man står där som den som skapade allas missnöjd min. Eller om man gör bort sig och alla skrattar. Jag ser det inte som att folk skrattar med mig, de skrattar åt mig. Då föredrar jag hellre att vara i min lilla bubbla av ensamhet. Jag vill inte förstöra för andra, så istället kompenserar jag med att vara bäst på allt annat.

Tar milslånga promenader tills det gör ont I kroppen, för beröm av andra. Hoppar på kurser och utbildningar så andra berömmer mig, säger jag till saker när jag egentligen vill säga nej, ställer upp och finns där när jag egentligen inte orkar. En äkta people pleaser är jag.

Att ätstörningen hoppade på mig som min tröstande elake vän är inte konstigt, den ger mig ju orden jag vill höra. Hur misslyckad jag är, och att jag inte förtjänar att skit. Att jag alltid kunde gjort mer än det jag gjort och gör.

Ätstörningen hittade mig, och jag var ett perfekt offer…

Ätstörningar

En andra veckas avklarad ätstörningsbehandling.

Madeleine Stenberg 4 februari, 2022 19 Kommentarer

Så var min andra vecka inom dagvården på Dala ABC avklarad. Eller ja avklarad är en sanning med modifikation, jag är ju i behandling 24/7 och kämpar på med maten varje minut.

Jag upplever mig svälla, att bli större och större och att varje plagg blir mindre och mindre på mig. Har även utifrån samtal denna vecka förstått saker om mig själv jag tidigare inte varit medveten om.

Det är inte bara vågen som är mått för mig. Nej jag mäter mig i speglar, med händerna eller som nu i stolarna och fåtöljerna på dagvården. Jag inser att detta har jag annat i många år, så länge jag kan minnas. Hur jag använder täcket runt mig kropp på natten, filtar och soffkanter. Jag låter allt vara måttband till min kropp. Det var ett uppvaknande och det känns stundtals obehagligt hur lite jag förstår att jag använder mig av.

Maten funkar i alla fall, jag får i mig frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål varje dag sedan över en vecka tillbaka nu. Trots att ätstörningen är på mig som en pain in the ass så att säga kämpar jag emot nu. JAG vill, och jag SKA vi frisk. 2/10 veckor är avklarade, det är 8 veckor kvar. Åtta veckor att kämpa på! Åtta veckor mot en annan framtid!

Ätstörningar

Ätstörningsbehandling: Med känslorna överallt.

Madeleine Stenberg 1 februari, 2022 5 Kommentarer

Det är så mycket känslor nu. Känslor kring att känna mig full, ja inte full av alkohol men av mat. Det känns som att det finns mat i hela magen på mig. Hur varje liten matbit jag äter sättet sig på kroppen, på platser jag absolut inte vill ha den och hur jag sväller upp.

Jag känner mig som en stoppad korv, och alla plagg känns obehagliga mot kroppen. Tanken på att se mig i spegeln gör mig nervös. Det blev skitjobbigt idag när det stod vägning på schemat på dagvården. En del av mig vill inget hellre än att veta vad jag väger. En annan del av mig är livrädd. Ätstörningen älskar att se vad jag väger, den gör mig som besatt och får mig helt lycklig av tanken på att trycka ner mig.

Jag fick gå upp baklänges för att inte se, fick stöd och orden att vågen efter behandlingen bara ska bara siffror. Kan det ens bli så? Bara siffror? Jag sa till behandlaren: Den där symboliserar hela mig. Jag menar det, vågen är vad som ger mig värdet som människa. De siffror som står där talar om hur lite jag är värd, hur hela jag är delbar på vågen och hur ett självhat växer sig inom mig.

Efter vägning, men även en kunskapsstund om ätstörning var jag så slut att jag tog mitt täcke och kudde vi har på dagvården och la mig på en madrass och sov. Jag var helt utslagen och sov i en timme, gick ner och åt lunch och sedan efteråt åkte jag för att hämta Skilla. Vi åkte hemåt och sov vi också. Jag sov i 3 timmar! Nu ligger jag igen, ska strax sova. Är helt utmattad! Kroppen vill bara sova och jag är helt vidrigt trött, tröttare än jag trodde det var möjligt att vara.

Ätstörningar

Fyra dagars ätstörningsbehandling och känslor.

Madeleine Stenberg 28 januari, 2022 6 Kommentarer

I dagarna fyra har har jag nu varit på min behandling. Av dessa fyra dagar blev det alltså första veckan avklarad. Jag känner mig otroligt svullen i magen, som packad från botten till toppen. Som att det finns så mycket mat i magen just nu att den kommer sprängas, det är ingen skön känsla snarare full av obehag, och det är när magen känns så här som jag brukar ge upp och ge in för svälten.

Men jag har en målbild och dit ska jag. Jag vill bli frisk, slippa leva så här och känna mig glad i saken. Jag ska bli frisk! Det är mitt mål!

Ätstörningar Högkänslighet

Att ligga vaken om natten.

Madeleine Stenberg 27 januari, 2022 5 Kommentarer

Min bästa vän Lisa sa till mig förra året: ”Du måste göra något åt din sömn! Det är inte normalt att vara vaken mitt I nätterna om man inte har småbarn.” Hon är så klok min fina vän, det är så sant. Jag hade reagerat på samma sätt om det gällde andra. Men så är det då mig det här gäller, och ångesten är alltid min bästa nattliga kompis. Min lilla ätstörda röst i form av Gollum som talar till mig så att jag inte kan sova, som just nu efter att jag igår lyckades äta alla måltider är i uppror.

Jag har inte fixat alla måltider förrän nu, det är ett år sedan jag började på Dala ABC igen efter uppehåll, och under det här året har jag inte kunnat äta kvällsmålet. Igår lyckades jag efter tips äta skivad banan och kakao. Det var gott och det gick! Men så kommer skammen, den vidriga jävla skammen. Jag har ätit alla mål, jag har dessutom tyckt saker varit gott och det där med gott är förbjudet för mig. Att känna att något smakar bra, det är som att påtala att jag ger hän och då går Gollum igång igen.

Gollum, min ätstörning fick ett namn till sist. På något vis är det lättare att ge den ett namn så att den sidan som vill bli frisk och som är jag kan putta bort den där vidriga vännen som bara vill mig ont. Trots att den är en tröst, lite som ett destruktivt förhållande där man inte tror sig förtjäna något annat.

Men jag vill framåt, jag vill inte längre leva i en ätstörds förvrängda värld. Jag vill kunna njuta av livet, våga skaffa vänner och kanske främst tro på att människor vill vara min vän.

Det där sista, jag ifrågasätter jämt varför någon visar intresse i mig. Varför någon skulle vilja vara vän med mig. Jag förstår inte hur människor kan höra av sig om att ses, blir alltid fundersam och undrar. Helt enkelt för att jag inte kan förstå att någon utanför skulle kunna tycka om mig. Hur ska någon kunna tycka om mig, när jag inte tycker om mig själv?

Här ligger jag i min ensamhet och funderar. Ännu är det för tidigt för att gå upp och ta min frukost. Jag brukar äta den vid fyra, men halv fyra känns i tidigaste laget. Men snart så, snart ska jag äta alldeles förbannat snart. Annars blir det aldrig av.

Ätstörningar

Dagvård dag 2, Dala ABC och spänningshuvudvärk.

Madeleine Stenberg 26 januari, 2022 2 Kommentarer

Jag har en vidrig huvudvärk. Började redan i morse när jag satte på mig munskyddet som är obligatoriskt. Imorgon ska jag ta Alvedon i förebyggande syfte, jag avskyr verkligen huvudvärk.

Annars då? Hur det känns så här dag två. Nu väl hemma känns det okej, men det var jobbigt idag. Speciellt då vad de anser är en helt portion är vad jag anser vara kanske två portioner. Ska jag äta så där till båda lunch och middag får jag panik inombords. Jag förstår någonstans att det där är normalt, men har man likt mig ätit för lite hela livet: ”som jag just börjat acceptera att jag gör.” Blir det skrämmande, för mig har det varit lättare att äta choklad, en bulle eller annat ologiskt mot att äta mat. Det tar liksom emot.

Jag talade med en vän om saken och sa: ”Det är så orimligt ibland. Jag kan till exempel anse att en tröja för 800 kr är fullt rimligt att lägga pengarna på. Men att gå ut och äta och stanna på den summan?! Det skulle kännas som bortkastade pengar.”

Tror kanske någonstans att andra kan lägga massa pengar på utemat, det gäller inte mig direkt. Jag lägger hellre mina pengar på kläder, eller ja allra helst porslin. Det går ju inte ihop direkt men så är det.

Hur som helst jag kämpar på, jag vill verkligen att detta är min väg mot friskhet. Min väg mot att något så när friare liv. Ett liv utan en ätstörning som kontrollerar en från topp till tå.

Ätstörningar

En första dag på dagvård på Dala ABC.

Madeleine Stenberg 25 januari, 2022 13 Kommentarer

Så första dagen är avklarad. Fick veta att det ska hålla på tills den första april. Det känns långt bort, då är det vår. Mina syskon fyller år den första april, så nog är det intressant ändå med datumet. Men det blir nog bra.

Jobbigast idag är absolut alla tankar, oron att äta för mycket. För det känns mycket för mig! Det som läggs upp känns enormt! När jag kom hem skulle jag bara vila en stund men somnade och sov helt utslagen. Blev därmed att jag sov över mellanmålet, och sedan satte jag igång att städa. Så typiskt mig när jag har ångest, jag städar som en galning då…

Blev två tortillias med kyckling och grönsaker till middag. Även där rädslan i för mycket mat… Just för att vi hade både hummus och gräddfil till. Utifrån det faktum att jag ätit på dagvården känns det extra jobbigt idag. Dessutom äta med främmande människor när man är van att äta ensam, ja vad ska man säga? Det är i alla fall första dagen på tio veckor. En väg att bryta beteende på. Ett steg framåt, och ert nytt steg skall tas imorgon.

Ätstörningar Migrän & spänningshuvudvärk Naglar & fransar Rygg & nackvärk

Nya fransar & ätstörningsbehandlingens startdatum.

Madeleine Stenberg 14 januari, 2022 18 Kommentarer

Igår provade jag ett nytt ställe för att göra fransar på. Salongen heter: Salong vardagslyx och finns här i Falun. Jag har gått hos en tjej i flera år men nu har hon slutat med fransar så fick söka mig till nytt ställe. Är nöjd så detta blir bra.

Men jag lider av någon helt vidrigt huvudvärk för stunden, ja den har påtalat flera gånger denna veckan. Jag har provat allt: massage, muskelavslappnande medicin, värktabletter, yoga och ja stretching. Inget hjälper! Håller på att bli knäpp men vad ska man göra? Man får överleva helt enkelt.

Idag ringde i alla fall Dala ABC och på torsdag ska jag dit för att träffa behandlarna och få en rundtur. Sedan onsdagen den 26/1 startar min behandling om allt går enligt planen. Ett datum, jag väntar in och ser men snart så! Det närmar sig!

Ätstörningar

Ätstörningar, ensamhet och kärlek

Ätstörningsbehandling – När ångesten kryper på så städar jag.

Om ätstörning, och varför just jag är drabbad.

En andra veckas avklarad ätstörningsbehandling.

Ätstörningsbehandling: Med känslorna överallt.

Fyra dagars ätstörningsbehandling och känslor.

Att ligga vaken om natten.

Dagvård dag 2, Dala ABC och spänningshuvudvärk.

En första dag på dagvård på Dala ABC.

Nya fransar & ätstörningsbehandlingens startdatum.

Du missade

En kopp koffeinfritt kaffe.

Prata i luren.

Pudeln som jakthund.

Porslin: 4 koppar & fat, musselmalet.

Vem är jag.

Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem

Kommentarer

Media

Kontaktformulär

Cookie-filer

Inbäddad innehåll från andra webbplatser

Analys

Vilka jag delar dina data med

Hur länge jag behåller dina uppgifter

Vilka rättigheter du har över dina data

Vart skickar jag dina uppgifter

Din kontaktinformation

Ytterligare information

Hur vi skyddar din information

Vilka procedurer vi har för dataläckor

Från vilka utomstående parter vi tar emot data

Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter

Branschkrav om delgivning av information