Förra veckan hade tidningen Läraren som tillhör mitt fackförbund Lärarförbundet en tävling på Facebook, där du kunde vinna ett bokpaket. Döm av min lycka och förvåning att jag vann! Paketet var sex kilo tungt men med massor av läsglädje! Nu ska jag se till att läsa, det är ju ändå roligt med böcker.
När jag kom hem hade även Falu kommun skickat ett brev, det var något så roligt som Falu kortet från centrala stadsrum. För den fina prestation vi alla utfört under året! Vilken sommarpresent och vilken glädje att få uppskattning! Tusen tack för det Falu kommun!
Så var den här! Älskade underbara semestern! Ledigheten och friheten! Den började klocka 14:00 och sedan dess har jag hunnit med promenad, och att prata med vänner i telefonen. Tänk att jag imorgon vaknar till ledigheten? Inga krav och inga måsten! Jag älskar att vara ledig!
Nu ska jag bara njuta av livet, det är vad jag behöver. Leva och njuta!
Klockan är strax efter 5:00, jag och Skilla har varit ute på vår morgonpromenad. Om ungefär 1,5 timmar ska jag kliva ur sängen för att göra mina sista timmar på jobbet innan semestern. Ledigheten börjar! Det känns grymt skönt, att få vara ledig om så kort tid. Jag ser framemot att vara helt kravlös i några veckors tid, förhoppningar om sol och värme. Promenader och skratt med människor jag älskar.
Tänk att jag idag vid 14:00 åker i bilen hemåt, hem till friheten. Skilla kommer också vara sin sista dag hos min underbara vän och granne Jennie med familj. Om cirka två veckor flyttar hela familjen ner till Västkusten. De kommer saknas av oss, men blir så bra för dem.
Igår efter jobbet så satte jag mig vid datorn för att återigen hålla Amningskurs för blivande föräldrar, det var givande och roligt. Slår mig alltid vilken energi jag får av detta och hur kul det är att hålla i dessa kurser.
Efter kursen så tog jag en promenad med Björn och Skilla runt Tisken här I Falun. Jag och Skilla gick sedan hem i värmen, väl hemma så passade jag på att städa. Dammsuga, tvätta golven, vattna blommorna och fixa med disken. Så himla skön känsla när sådant är gjort innan jag går och lägger mig.
Idag är det sista Amningskursen innan semestern. Eller ja sista tillfället, det är också bara två arbetsdagar kvar som specialpedagog för denna termin. Snart är jag ledig, det är så nära att jag kan ta på det.
Det är få dagar kvar nu. Imorgon har jag min lediga fredag samtidigt som eleverna går på sommarlov, jag valde för första gången att inte delta under en skolavslutning. Helt enkelt för att det är covid19 och jag har ingen klass heller för den delen. Så istället ska jag jobba med Amningskurs, som jag så klart gör utöver mitt vanliga jobb som specialpedagog. Dessa två har ju inget med varandra att göra.
På tisdag gör jag min sista arbetsdag för detta läsår, mitt första läsår som specialpedagog. Jag vet inte vad som skall sägas om den saken, jag har nog funderat en del fram och tillbaka detta år. Om stressen vi i skolan fått påpackade oss i och med covid19, och all den trötthet många av oss känner. Det ska bli så skönt med semester och att tanka om mina batterier.
Efter jobbet idag ska jag hem för att hålla i Amningskurs, och ja det är som jag skrev tidigare samma plan för morgondagen. Jag går sedan på semester även från dem, så skönt detta med att veta att jag närmar mig ledighet och att tanka om mitt livsbatteri. Sommaren brukar ge mig energi!
Igår hade jag Amningskurs för blivande föräldrar igen. Jag hade det måndag, torsdag och så igår fredag tillsammans med ett härligt gäng blivande föräldrar. Det ger så otroligt mycket att ha dessa kurser, och jag har insett att de digitala kurserna kanske passar mig något bättre än de fysiska gjort. Nästa vecka är det dags igen sista för denna ”säsong”, sedan sedan det bokas för hösten. Men eftersom det är 6 arbetsdagar kvar för mig innan semestern så kör jag på Amningskurs onsdag, torsdag och fredag kommande vecka, jobbar sedan måndag och tisdag veckan efter för att sedan skrika: ”semester”!
Hur som helst efter Amningskursen igår så fick jag låna min underbara vän och granne Jennies klippmaskin för hund. Jag hade nämligen ringt runt hela förmiddagen för att hitta någon som kunde klippa ner Skilla. Det finns inga tider förrän slutet av juli och början på augusti, det funkar inte att vänta så länge när Skilla går runt och hjässar här hemma och inte kan sova. Så för första gången i mitt liv fick jag klippa hund, det blev ju inte proffsigt men det funkar och Skilla slutade hjässa ganska omgående. Eftersom jag ändå klippte ner henne fick hon även ett bad.
Efter allt detta ringde Björn. Han skulle handla i Rättvik så jag och Skilla följde med och åkte därmed i caben. Vi beslutade på vägen dit att åka och hälsa på min mamma och min bonuspappa. Vi åkte förbi en Handelsträdgård i Ingels och köpte en pelargon till mamma, samt att jag i Rättvik köpte GW’s rödvin som är så gott. Det var ju mors dag i söndags så ville fira henne lite.
Det var väldigt trevligt och så himla roligt att ses! Jag har inte träffat dem på riktigt sedan jag flyttade i september och då hann man ju knappt träffas heller. De är båda vaccinerade nu, men ska snart ta spruta nummer två.
Under flera dagar har jag nu tänkt samma tanke. Jag avskyr möten…
Jag avskyr möten som inte har ett tydligt syfte, för mig ska ett möte kännas viktigt inte som två timmars bortkastad tid. Mina första år inom skolan trodde jag nog att det var en slump att möten var så ineffektiva. Att allt snack om samma sak vecka ut och vecka in, var på grund av att detta var en så kallad hjärtefråga på arbetsplatsen. Men med olika arbetsplatser i ryggsäcken har jag förstått att det är samma sak överallt.
Det kliar i kroppen på mig varje gång jag ska på möte. Då blir jag som ett barn i skolan som inget hellre vill än att resa mig från den där stolen som ger träsmak. Men jag sitter där plikttroget och kokar samtidigt som jag för varje stund stressas upp över att lyssna på ickefrågor som berör en liten del av alla som är inkallade.
En av det mest befriande, men också ovanliga sakerna inom skolan är när den som heller i mötet säger: ”Ni kan få gå nu, trots att vi är lite tidiga.” Just de där orden som medför att jag känner mig som ett skolbarn som fick lämna lektionen fem minuter tidigare… En känsla där jag vill skrika rakt ut: ”Jag är fri!”
Många gången så upplever jag det som att ett möte för oss inom skolan, går att likställas med en lektion för den som håller i mötet. Läraren kommer in för att ”lära” oss vuxna, som nu blir elever att fint sitta stilla vid våra ”bänkar” och lyssna på talaren (läs läraren) som äntligen får lära oss allt hen kan.
Att vi är personer som redan gått från elev till lärare/vuxna tycks stanna upp inom skolan. Där sitter vi istället och återgår till laglydiga små elever som ska läras inte vara jämlikar i kollegialet.
När jag talar med andra inom andra branscher har de definitivt onödiga möten, men de behöver inte straffas för att någon kommer fem minuter för sent med att alla ska sitta kvar fem minuter extra. De behöver inte känna att: ”Ni får går på rast 1 minut tidigare”, det är heller inte så att ett möte hålls inom en tidsram med utfyllnadstid för att det står på schemat att vi ska hålla på i två timmar och då ska mötet hålla på i två timmar, oavsett om vi gått igenom allt eller inte.
Jag avskyr möten, det kryper i mig. Stundtals inser jag varför skolan utöver år av mobbning från min lågstadielärare (du kan lyssna på mig från förra veckans Karlavagnen där jag medverkade här och talade om min skoltid. Lyssna från 45:39). Hur jag avskydde att sitta i dessa ljusa rum, och lyssna på läraren timme ut och timme in. Hur jag avskydde att lyssna på mina klasskamrater som berättade om saker som de kunde, och hur den saken tog tid från det som kallades mitt liv.
Ibland tror jag att det har och göra med att jag redan som liten var ett barn med så pass mycket livserfarenhet att jag aldrig hade orken till den där meningslösheten som vi förväntas hantera. Mitt liv sa mig att dessa saker var oviktiga i det stora hela.
Jag har alltid sprungit framför elden och räddat det som inte skall förstöras. Att sitta och vänta på regnet har inte varit mitt sätt att leva på, vilket medfört att möten tagit död på min kreativitet hela livet. Som det lilla skolbarnen som jag var, som bara ville känna mig fri men som fick sitta där och plågas för att minuten på klockan är viktigare än innehållet på det vi gör.
Igår efter jobbet höll jag Amningskurs för blivande föräldrar, det är Amningshjälpen och Sensus som ligger bakom detta och som hjälpmamma och kursledare kändes det helt rätt att hålla i kursen. Jag har sammanlagt bokat tre kurser på tre veckor. Lite kompenserar det att jag inte tagit någon på ett år. Tänk dock att jag glömmer hur fantastiskt kul det är att hålla i kurserna.
Att sitta där och skapa diskussioner, sprida budskapet om amning, om hur viktiga partner eller annan vuxen är för den ammande och bebis. Att prata om normer och värderingar, att lyssna på alla kloka gravida som bara väntar på att deras bebisar ska födas. Det är så fint att få vara en del av just den saken, att berätta att saker inte är kört utan att du kan få hjälp. Tänk om jag vetat när jag ammade William vad jag vet idag, hur mycket som skulle varit annorlunda. Det som förut var en sorg har jag ändå förlika mig med genom att påläst sprida Amningshjälpens budskap vidare till andra.
Jag älskar att hålla kurser, idag tänkte jag hur mycket jag skulle älska att föreläsa. Jag skulle så gärna vilja ge mer sådana råd och jobba mer med att vägleda och samspela. Det är ju den saken jag tycker om, som högkänslig passar det mig så väl.
Igår efter arbetsdagen så följde jag med Björn till Borlänge. Eller inte bara jag, Skilla var också med. Vi gick runt en hel del och hade det mysigt tillsammans. Jag var rätt slut igår, men solen och vetskapen om sista längre ledigheten innan semestern fick mig piggare. Jag nöjt en hel del av det faktum att vi nu närmar oss sommaren 2021, den är för mig endast 18 arbetsdagar bort.
Året 2020-2021 har sannerligen varit en prövning. Jag har vissa dagar funderat på hur mycket en människa tål, men samtidigt stått pall för saken.
En sak som jag däremot är otroligt glad över är det faktum att jag mer och mer, känner att när det kommer till mitt yrke är jag förbannat bra. Jag har nog alltid vetat att yrket inom skolan är min styrka, det där med en skicklig pedagog och allt vad som står i tidningarna. När det kommer till jobb är jag inte rädd för att kavla upp ärmarna, jobba effektivt och hitta lösningar och även se vad som behöver förändras och förbättras.
När det kommer till ätstörningsbehandlingen har den helt klart låtit mig växa mig starkare denna gång. Jag vet mer och mer att när allt kommer omkring så är jag en fantastisk människa.
Det är här det blir naturligt att berätta något som ni inte vet ännu, förra veckan röstades jag in till skyddsombud i Lärarförbundet Falun. Det ska bli så himla roligt att få jobba med fackliga frågor!
Det är torsdag och jag är inte många minuter ifrån helg nu. Som jag längtar, helgen är alltid helgen och just nu är jag överlag så trött att just helgen lockar mer än någonsin. Det ska bli så skönt med ledighet och att bara få vila upp sig. Jag vet ju att en helg flyger iväg, men desto trevligare är den att uppleva. Underbara helg, ingenting kan väl förstöra en helg? Åtminstone hoppas jag det i alla fall!
We use cookies to personalise content and ads, to provide social media features and to analyse our traffic. We also share information about your use of our site with our social media, advertising and analytics partners. View more
Cookies settings
Accept
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookies list
Cookie name
Active
Vem är jag.
Min webbplatsadress är: https://www.saramadeleine.se.
Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem
Kommentarer
När besökare lämnar kommentarer på webbplatsen samlar jag in de uppgifter som visas i kommentarsformuläret samt besökarens ip-adress och user agent-sträng som hjälp för detektering av skräpmeddelanden.
En anonymiserad sträng som skapats utifrån din e-postadress (även kallat hash-värde) kan komma att sändas till tjänsten Gravatar för att avgöra om du finns registrerad där. Integritetspolicyn för tjänsten Gravatar finns på https://automattic.com/privacy/. När din kommentar har godkänts kommer din profilbild att visas publikt tillsammans med din kommentar.
Media
Om du laddar upp bilder till webbplatsen bör du undvika att ladda upp bilder där EXIF-data inkluderar data från GPS-lokalisering. Besökare till webbplatsen kan ladda ned och ta fram alla positioneringsuppgifter från bilder på webbplatsen.
Kontaktformulär
Cookie-filer
Om du lämnar en kommentar på vår webbplats kan du välja att spara ditt namn, din e-postadress och webbplatsadress i cookie-filer. Detta är för din bekvämlighet för att du inte ska behöva fylla i dessa uppgifter igen nästa gång du skriver en kommentar. Dessa cookie-filer gäller i ett år.
Om du har ett konto och loggar in på denna webbplats kommer vi att skapa en tillfällig cookie-fil för att kontrollera om din webbläsare accepterar cookie-filer. Denna cookie-fil innehåller ingen personligt identifierbar information och försvinner när du stänger din webbläsare.
När du loggar in kommer vi dessutom att skapa flera cookie-filer för att spara information om din inloggning och dina val för utformning av skärmlayouten. Cookie-filer för inloggning gäller i två dagar och cookie-filer för layoutval gäller i ett år. Om du kryssar i ”Kom ihåg mig” kommer din cookie att finnas kvar i två veckor. Om du loggar ut från ditt konto kommer cookie-filerna för inloggning att tas bort.
Om du redigerar eller publicerar en artikel kommer en extra cookie-fil att sparas i din webbläsare. Denna cookie-fil innehåller inga personuppgifter utan anger endast inläggs-ID för den artikel du just redigerade. Den gäller under 1 dygn.
Inbäddad innehåll från andra webbplatser
Artiklar på denna webbplats kan innehålla inbäddat innehåll (exempelvis videoklipp, bilder, artiklar o.s.v.). Inbäddat innehåll från andra webbplatser beter sig precis på samma sätt som om besökaren har besökt den andra webbplatsen.
Dessa webbplatser kan samla in uppgifter om dig, använda cookie-filer, bädda in ytterligare spårning från tredje part och övervaka din interaktion med sagda inbäddade innehåll, inklusive spårning av din interaktion med detta inbäddade innehåll om du har ett konto och är inloggad på webbplatsen i fråga.
Analys
Vilka jag delar dina data med
Hur länge jag behåller dina uppgifter
Om du skriver en kommentar kommer kommentaren och dess metadata att sparas utan tidsgräns. Anledningen till detta är att jag behöver kunna hitta och godkänna uppföljningskommentarer automatiskt och inte lägga dem i kö för granskning.
För användare som registrerar sig på er webbplats (om sådana finns) sparar jag även de personuppgifter de anger i sin användarprofil. Alla användare kan se, redigera eller radera sina personuppgifter när som helst (med undantaget att de inte kan ändra sitt användarnamn). Även webbplatsens administratörer kan se och redigera denna information.
Vilka rättigheter du har över dina data
Om du har ett konto eller har skrivit några kommentarer på denna webbplats kan du begära en exportfil med de personuppgifter vi har om dig, inklusive alla uppgifter du har gett oss. Du kan också begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig. Detta omfattar inte eventuella uppgifter som vi är tvungna att spara av administrativa, legala eller säkerhetsändamål.
Vart skickar jag dina uppgifter
Kommentarer från besökare kanske kontrolleras via en automatiserad tjänst för detektering av skräppost.
Din kontaktinformation
Ytterligare information
Hur vi skyddar din information
Vilka procedurer vi har för dataläckor
Från vilka utomstående parter vi tar emot data
Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter
Madeleine Stenberg 
