Börjat både gårdagen och denna dag med att ta långa promenader med Lizzla. Har även finputsat på tentan som jag nu skickat in. Det får brista eller bära känner jag. Har även ätit frukost och hunnit med att handla nu på morgonen.
Runt 12:30 kommer Paco och Dobbe hit. Paco flyttar till sitt för-alltid-hem nästa vecka. Så då blir jag hundvakt åt Dobbe bara. Det är lite svårt att gå med tre hundar så blir nog lättare med två.
Annars söndag och imorgon är det vardag igen.
Medan du befinner sig hos veterinären sitter jag här på en Espresso House i Gävle stad. Utanför fönstret är det snöoväder och snöar och stormar. Ändå var jag bilen med Lizzla i morse på väg mot Gävle och operation. Lämnade in henne klockan 7:30, och ska hämta henne 15:30 om de inte skulle ringa innan. Jag har redan hunnit äta en bagle och en kopp choklad. Skickat in en uppgift till skolan som ska vara inne på fredag. Sitter och lyssnar på några som säger könsord på sitt hemspråk. Misstänker bosniska, vet mycket väl vad orden betyder och när män i 45+ sitter och säger sånt där känner man sig inte speciellt road.
Får se vad jag ska göra vid 10:00 när stan öppnar, funderar på att ta en promenad och se om det finns något spännande att titta på. Tanken var sevärdheter, men utifrån värdet tror jag mig vilja skippa den saken. Kanske är bättre att bara checka in stan istället.
Hoppas du har en fin tisdag! Och håll tummarna för min Lizzla idag. Jag kan säga att det finns en stor oro hos mig just nu eftersom jag nyligen miste Skilla och nu ligger hennes syster på operationsbordet.
I måndags såg jag att Hundcoachen Fredrik Steen hade ett erbjudande på sin Instagram där man genom Mondialförlag kan köpa hans bok och fick en månad på playkanalen på köpet. Jag slog till! Tycker han lär ut mycket bra och jag tar gärna emot hundtips!
Lite kul ändå det där med hund, upplever att man bondar med hundmänniskor på ett speciellt sätt. Om en granne har hund, en kollega eller totalt främling man finner varandra i hundintresset och snackar hund. Dessutom känns det lite som att om man skaffat en hund vill man bara ha flera. Man blir en väl flock helt enkelt!
Ingen är nog gladare än jag att vi lämnar april. En del av mig förstår inte var denna månad innehållit. Huvudet är fullt och jag är helt slut. Först nytt jobb med allt vad det innebär, men vilka kollegor jag har där! Sådant fint stöd jag fått efter att Skilla dog i bilolyckan, vi har ju bara träffats i några dagar men jag känner mig redan som en i gänget. Det är så himla fint!
Sedan då Skillas död där den 15 april, att se henne bli överkörd och ha den saken uppspelad i huvudet om och om igen. Jag har fortfarande inte riktigt förstått saken, det blev lättare när hon hem. Nu har hon en fin plats i bokhyllan och jag pratar med henne. Bara för att hon lämnat jorden för att bli en änglahund så ska hon leva vidare i minnet hos oss alla som älskat och nu saknar henne! Nu har du varit borta från jorden i veckorna två, älskade fina flicka.
Så lilla Lizzla, Skillas lillasyster. Glädjespridaren som verkligen får mig att skratta flera gånger om dagen. Vilken fart och vilken fläkt. Igår hade hon varit hos oss i en vecka och jag blir varm varje gång någon som älskat hennes storasyster Skilla, träffar henne. Hon sprider kärlek och glädje till alla och är läkande. Busfrö med fyra tassar stadigt på marken. Det här är ingen tjej som ger upp, utan hon visar vad hon går för.
Jag lämnar i alla fall april med en känsla av sorg, saknad och kärlek. För det har jag verkligen fått uppleva i april. Kärlek från alla som visat att de älskar mig, kärlek till Skilla och Lizzla. Sorgen och saknaden efter Skilla. Men jag väljer att tänka på kärleken, kärleken från Skilla och Lizzla, att både ge och få! Och kärleken ni människor runt mig ger och gett mig! Tack för den! Tack så innerligt mycket för den, ni hjälper mig att inse att jag inte sprider det mörker jag alltid trott jag spridit! Jag älskar er!
I veckan insåg jag att det nog är viktigt att höra av sig till veterinären och ställa frågan kring vaccination mot rabies. Detta då det nu kommer många med hundar nu från Ukraina på grund av kriget. Ukraina är ett högriskland med rabies, och helt ärligt blev jag orolig.
Ringde därför veterinären som rekommenderade mig att vaccinera Skilla, så mitt råd till er mina hundvänner! Vaccinera era hundar ni också! Det är en billig försäkring för både dig och din älskling!
Så idag den 19 september fyllde älskade Skilla två år. Det firades med ett riktigt kalas med tårta från café Focus här i Falun. Hembakade kakor som William gjort, och hembakade kanelbullar som Björn bakat. Skilla fick presenter och hon var verkligen jätteglad.
Skilla är en riktig sockerpingla, vilket gjorde henne galet glad att både få smaka tårta, bullar och kaka. Dessutom fick hon godis från sina gäster. Hon fick även ett jättesött får, som jag trodde var en alpacka, Björn Björn iller och Björns mamma trodde det var en mink. Av Björn fick hon en fiskmås. Från mig och William en aktivitetsleksak. Älskade gumman!
Idag är det förresten ett år sedan vi började flytta in här i lägenheten. Dock får jag räkna morgondagen som vi bott här i ett år, eftersom det var första natten vi sov här. Ett år! Det är bra lång tid!
Men hur som helst så tack för att ni kom och firade Skilla! Man ska ta tillfällen till att fira när det går!
Fick veta att det var hundens dag idag. Det firades så klart med lite extra kärleksgos med Skilla. Det regnar i Falun så mycket innetid blir det nu. Men är väl så på hösten antar jag. Dessutom är det SVINKALLT! Jag och Skilla åkte ut till Björn, åt middag där och sedan tog vi en promenad alla tre. Såg säsongsavslutningen på säsong två av serien Lucifer och nu väntar sängen.
Hoppas ni alla mår bra!
Att jag skaffade hund är absolut bland det bästa jag gjort i livet. Jag får så ofta höra att jag och Skilla är lika varandra, att vi har samma stil och kroppsspråk. Har du sett Disneyfilmen: Pongo och de 101 dalmatinerna. Så vet du att i filmen sitter Pongo och tittar efter en tjej åt sig själv och sin ägare, när hundar med ägare får förbi ser de ut som varandra. Det finns en viss humor i det där, men sätt dig på en parkbänk och titta på hundar och dess ägare så kommer du se likheterna.
Vad beror det på? Att man söker en någon som liknar sig själv? Eller är det precis som allt annat socialt beteende att vi kopierar varandras kroppsspråk för att skapa gemenskap? Nog är det ändå ganska häftigt?
Ser jag på vänner och bekanta, eller släkt stämmer det så bra in där med. Hunden är någonstans en förlängning av framförallt den som hunden utsett till sin närmaste. Vissa kallar det för alfa/flockledare medan andra bara tror att det handlar om den hunden tycker bäst om.
Det finns så mycket spännande jag dagligen upptäcker som hundägare. Framförallt är jag så glad över att fått älskade Skilla i mitt liv. Alla promenader vi tar, människor som stannar och pratar. Alla skratt och alla små påhitt, ett team är vi. Bästa vänner och familj! Det är fantastiskt med hund!
I helgen tog jag Hundägarcertifikat och känner mig stolt över saken. Mycket intressant har jag fått lära mig, och känns bra att kunna visa upp att den här kursen har jag gått på.
Kylan har kommit tillbaka och det rejält. Igår låg det på -15 när jag och Skilla begav oss ut. Det blev dock varmare. Skilla fick så klart på sig ett täcke. Hon älskar dock att vara ute, hade nog helst varit det hela tiden.
Vi tog en längre promenad, kom upp vid Lugnet och på långt håll såg kan skidåkarna som små prickar. Hörde hur de ropade ut Calle Halvarsson. Jag tänkte automatiskt på vi förra året var på Skidspelen, och för några år innan det sedan på VM. Så många människor som varit och tittat mot nu när det är folktomt på grund av covid19.
Hur som helst vinterpromenader är ganska skönt har jag insett. Solen lyser och det knastrar under skorna. Jag och Skilla tränar att leta godis i snön, sitta på komando och stanna upp. Det är verkligen så härligt med hund!
Jag avslutat med att säga grattis på födelsedagen mamma! Idag fyller du jämt och vi kan inte fira dig på grund av covid19. Men hoppas din dag blir fantastiskt ändå!