En pedants överlevnad.
Madeleine Stenberg HJÄLP mig. Jag sitter nu mitt i en röra så till den grad att jag skulle kunna medverka i rent hus i tv4. Visserligen utan damm, skadedjur och möggel. I mitt fall är röran möbler. Í och med att jag är väldigt pedantiskt är jag sjukt imponerad av mig själv att jag inte börjat gråta över röran ännu. Eftersom sonens alla leksaker och möbler är spridda i alla andra rum än dom ska vara längtar jag efter att få fixa allt till det normala igen. Jag måste erkänna att jag tror det här är en nyttig läxa för mig att helt enkelt anpassa mig i röran. I stället för ”jag var med i en japansk tv-show och överlevde” så heter det i mitt fall ”jag har haft en röra hemma, och jag överlevde” på tal om det får jag som en JD i scrubs syn just nu för er med fantasi föreställ er följande, mitt i naturen musiken, jag springandes pustandes och frustandes i slowmoshen (vet inte hur det stavas) genom min röra med skriket NEEEEEEEJ och efteråt står jag intill en reporter och berättar grundligt hur jag överlevde mitt i röran av mitt hem.
Frågor och svar:
Hur kändes det att leva mitt i denna röra?
Svar: Det var hemsk, många gånger trodde jag att jag skulle dö.
Hur kändes det att INTE kunna fixa hemma på hela 2 dagar?
Svar: Så här efteråt vet jag inte hur jag stod ut. Jag antar att mitt inredningsdesperation höll mig kvar.
Funderade du aldrig på att avbryta?
Svar: Jo, när köket och hallen var klar kände jag som uppgivenhet över röran men min starka inredningskänsla höll mig kvar.
Hehe, ja ni. Jag skulle fan platsa i serien ”jag har haft en röra i mitt hem och överlevde”. Nu är det några timmar kvar bara så har jag överlevt detta utan att stupa innan sluten.