Day: 15 november, 2009

Gah, kikade på en video från 90-talet där med me and my kan ha stavat fel, var med. VILKA jävla kläder och låten sen? Snacka om att man inte kan anklaga nittitalet för att ha svåra texter. Jag minns typ i fyran på klassfesterna alla lyssnade på dom, rednex och sen typ absolut dance 6. Det var liksom klassikern. ALLA tyckte det var så sjukt bra musik. Så här efteråt inser man att man inte ens fått lära sig musik på den där tiden. Minns dock i femman när jag hörde e-rotic första gången. Jag bara ÄLSKADE sex on the phone. Det är sant, jag brukade lyssna lokal radion varje lördag så ringde man och önskade låtar till varandra. Dock blev man alltid chockad när folk vågade önska den snuskiga låten sex on the phone. På det där stället kunde man också ringa och vinna saker. En gång vann jag över en kille som var 18. Minns att han var arton för jag var bara 12 år och tyckte det var riktigt KUL. Vann filmer till ett värde av 500, det var väldigt stort. Filmerna var mest barn/ungdoms filmer så jag var jätte glad för dom faktiskt. Var ju VHS på den där tiden hade ingen DVD tror inte ens det fanns, och fanns det var det nog en LYX-grej som normaliteten inte hade.

I alla fall så måste jag säga att nittitalet ändå skämde ut oss många gånger. Dom flesta har nån gång ägt tajts och då menar jag inte leggings i den bemärkelsen som är idag, våra var ofta i skrikiga färger + att man gärna skulle ha en toffs som var våfflad på huvudet typ. FULT som fan. Och strumporna mina kära läsare dom skulle man liksom först dra upp för att sedan dra ner så dom låg som tyckta korvar mot benen.
Sen fanns det också MIDJEVÄSKOR, alltså för er små som inte upplevt 90-talet så är medjeväska något man sätter i midjan och har dragkedja på. Denna “praktiska” och glömde jag nämna FULA sak stoppade man sina tillhörigheter i för att slippa ha dom på armen, DÄR väskor ska sitta.

Förutom detta mode, så var jag en av dom som köpte silver-jacka alla robyn och jag hade även bomber-jacka *host host* , jag tyckte jag var SKIT frän. Idag otroligt pinsam.
Jag hade också självklart skor från TP med tjock sula, var liksom vinterskor med riktigt tjocksula och väldigt speciell snörning, ovan på dessa använde jag mig av marwin pants och sedan crocker eller fruit of the loom huvtröjor. Jag köpte också diverse olika färger på marwin tröjorna. JC var nämligen den ända affären som man handlade sina kläder på från hålan jag är uppvuxen i. Alla sprang i platåskor ÄVEN jag. Jag minns dock NÅGOT bra med 90-talets kläder, JC hade sjukt sköna trosor. String marwin pants hette dom. Dom var helt UNDERBARA, mjuka i bomull och väldigt bekväma. Sen FILA kläder. Det var verkligen slutet av nittiotalet. JAG älskade min fila tröja och fila skor. Fila tröjan var det en jävel som knyckte för mig, men skorna slet jag med hälsan. Jag tyckte FILA var det snyggaste klädmärket som fanns.

Fanns dock saker jag aldrig ägde och är glad över så här efteråt, skipants skiter i om dom är inne nu dom är AS FULA, wo tang clan kläder (tror mest karlar använde dom men fanns tjejer också) , buffalo skor, ÅH vad jag ville ha såna. TACKAR mig lyckliga stjärna att jag INTE köpte det. Hade varit förfärligt att ha såna bland mina beganade skor lista.

Det här blev ett litet nostalgi inlägg. Sånt är trevligt. Det bär mig ändå tillbaka 10 snart 20 år i tiden. KÄNNS skrämmande tiden går så sjukt fort!

Anna kikade förbi här strax efter att jag skrivit. Vi babblade på om allt mellan himmel och jord. Framför allt idioter, kom även en på läskiga sjukdommar som skrämmer oss som HIV och Cancer. Dessa två skrämmer mig verkligen. Imorgon när jag ska lämna blod är min största skräck att dom ska säga att jag skulle ha hiv. Vet det är egentligen fånigt. Jag är definitivit inte sån som ligger, men ändå jag är rädd. Tänk om man tagit på en handduk osv. SKIT fånigt för jag vet ju att hiv inte sprids så, men ändå HIV är skrämmande.

När jag gick på BF (skulle gått andra året på gymnasiet för stunden) så råkade det komma fram att jag varit med en kille oskyddat. Folk började säga att han minnsan var sprutnarkoman och att det rycktades om att han hade HIV. Jag blev helt bestört och skit rädd. Var 17 år liksom och den där killen var ett misstag som jag gjort i nian. Nu börjar ni väl fundrera över mitt omdömme? Jag var rätt omdömes lös som ung. I alla fall så tog jag hiv-test då och grät fan blod i en vecka. Ja inte bokstavligt talat men jag var SKIT rädd. Ringde till och med den där karln och frågade och han blev nog både chockad över att jag ringde efter flera år, samt förvånad att jag var så sjukt hispig. I alla fall var det negativit och jag svor på min faders grav att jag aldrig mer skulle försätta mig i den situationen igen. Dock ska man inte svära över såna saker, råkade i knipa en gång då jag blev drogad och våldtagen. Detta pratar jag sällan eller aldrig om öppet jag skäms över det. Kanske för att jag borde tänkt längre. Var 18 år och kände mig verkligen smutsig. Tog mig 1½ år innan jag insåg att jag blivit drogad. Jag förstod detta när jag som gravid fick morfin på grund av stasat njurbäcken. Känslan av morfinet som gick rakt in i kroppen var den samma som kändes den där gången när jag blev våldtagen. Som jag då i ett och ett halvt års tid gått och tänkt i fall jag kanske ändå varit med på det. Jag låg ju ändå avklädd det lilla jag minns. Så här efteråt begriper jag ju varför. Han tog och utnyttjade mig, det läskig den natten var att jag såg men kunde inget göra. Jag kunde inte säga ifrån min mun lydde inte mitt tal för talet fanns inte. Min kropp lydde inte mig för mina reflexer var låsta. Det var som att jag levde men inte fanns, känslan var så vidrig och det var ännu vidrigare när jag sen fick uvi och fick bege mig till doktorn och berätta allt, var på dokton tog hiv, klamydia osv på mig. TACK och lov hade jag inget då heller. Så tog jag mitt sista HIV test dagen när jag skrev in på MVC som en rutinkoll. Då var jag inte det minsta nervös eftersom jag endast varit med sonens pappa. Hade inget, som det ser ut idag är läget det samma. Jag har inte varit ute i singel svängen på över 6 års tid. Därför skämmer mig HIV mest om man skulle tagit på en tvål av en hiv-smittad eller råkat lägga handen på samma ställe. SÅ himla fånigt. Jag vet ju hur hiv smittat ändå är HIV test laddat. Kanske för man är så rädd för just HIV. Det är liksom som definitivt på nått vis. Hiv och CANCER två skilda sjukdommar men ändå så förbannat farliga och skrämmande.

Skrämmer någon sjukdom er? I så fall vilken och varför?

Sitter och tråkar och då kan jag lika väl skriva nått äckel som rubrik. Snorkråka, för att bygga på inlägget hemorrojder här nedanför är ett skumt ord. Alltså LYSSNA på ordet.
SNOR : Äckel ord egentligen låter fult och bläigt, men i alla fall SNOR, de kan betyda att du snor någonting, eller att du har snor i näsan. Snor känns ju mer som det är äckliga man får vid förkylning inte dom där hårda päckel sakerna i näsan (kommer mer om dom strax)
KRÅKA : Kråka är ju en fågel? Hur sjutton kan man då lägga snor framför? För jag har aldrig sett en fågel snora. Nog för att dom kan nysa men snora nej tyvärr det gör dom inte. Så alltså är det där ordet totalt ologiskt på alla sätt och vis.

SNORKRÅKA , hur fick man då ordet att bli ett ord? Snor som är slemmigt och Kråka som är mjukt och dunnigt. Jag vet visserligen inte hur andra människors snor är men inte fan uppfattar jag “snorkråkor” som mjuka och slemmiga direkt. Mest äckliga.

Det här leder mig in på vilka saker man INTE får disskutera. Snor, bajs och likande. Redan som riktigt små får vi lära oss att SÅNT pratar man inte om. Ändå är det fan mer naturligt att disskutera bajs, snor och annat äckel än att disskutera rean på HM. Rean på HM kom efter alla som sägas fula saker man inte får säga. Jag jobbar och studerar till lärare. Eftersom jag just nu läser för förskolan så märks det mycket VÄL vad som är okej och inte. Vi disskuterar pedagogik men vi får inte lära oss ett skit av att byta blöjor och sånt. För vissa till exempel som inte bar barn eller syskon kan det nog bli en chock. Helt plötsligt ska man torka gröna snoriga näsor, byta ner bajsade blöjor och ha en skrikande unge som ABSOLUT inte vill bli av med bajset. Jag menar är det egentligen inte sådant man också borde få lite information om? Nog för att många är medveta om detta men jag tror också FLERA kanske inte är det, utan tror att det mesta kommer gå ut på att göra en pedagogisk miljö för barnen. Tyvärr ser inte verkligheten ut sån. Men skolan berättar inte om bajsiga blöjor, om barn som disskuterar bajs vid matbordet, om ett barn som spyr när du äter din lunch och så vidare. När man jobbar med barn får man inte vara kräsen sägs det men ändå säger vi till barnen, MEN fy inte säga såna ord. VARFÖR? För vi vuxna tycker dom är äckliga eller för att barnen bara konstaterar att detta är jävligt intressant ämne?