I måndags fick sonen äran att med sin pappa laga maten här hemma. Dom gjorde då en slags korvrätt med bandspagetti. Blev jätte gott. Sonen kom på receptet själv och jag måste säga att han kanske bli kock som vuxen.
Varje kväll så har sonen kommit på ett litet knep för att få vara uppe lite längre. Han börjar nämligen borsta mitt hår. Jag känner knappast att jag kan köra arga rösten när man bli så ompysslad. Det är sjukt mysigt faktiskt. Han borstar mitt hår medans han pratar om diverse saker med mig. Nu har jag kommit på att senast 20.00 måste han vara i säng därför borstar han mitt hår från kvart i åtta tills åtta, sen går han och lägger sig. Måste erkänna att det är härligt att ha ett stort barn. Även om det gör lite ont i mamma hjärtat ibland när jag tänker på att det snart är 2010 och det betyder att den lilla saken jag en gång bar i magen kommer fylla sex hela år och börja skolan. VART har tiden tagit vägen? Han som en gång låg där på mitt bröst alldeles kladdig och nykläckt kommer gå med ryggsäck till skolan. Tiden går så fort, så himla jätte fort.