september 2011

Att beskriva en känsla med ord.

Nu på kvällen när William kom ut från toaletten och gav mig världens kram, utan någon speciell anledning tänkte jag;
Tänk att just jag är så lyckligt lottad att jag får uppleva denna obeskrivligt vackra kärlek.

Jag & William 2004

Jag & William 2005

Jag & William 2006

Jag & William  2007

Jag & William 2008
(Tuggat blått tuggummi)

Jag & William 2009

Jag & William 2010

Jag & William 2011.

Spännande dag.

Idag 20 över sex kom tre av min kompis fem barn hit. Hennes ena dotter skulle rida nu på morgonen och hon hade därav ingen barnvakt åt sina snart 7åringar och sin tvååring. Så jag ställde upp, var speciellt. Mitt hem är ju inte direkt småbarnsanpassat om man säger så, och såna saker inser man alltid som mest när man har småbarn här. Så här är det ju, jag har en son som snart fyller sjuår, därav har jag ljus, glas och annat i hela lägenheten. Jag ställer saker i höjd mot marken och när det kommer hit småbarn får jag alltid en påminnelse om att mitt hem absolut inte är anpassat för småbarn. Jag minns också VARFÖR jag själv föredrog att vara hemma när William var liten och inte åka hem till andra.

Jag vet att många har lätt att klaga på sina väninnor för att det inte verkar förstå att småbarn river i saker även fast dom haft barn själva. Jag tror det är så här; när ens egna barn är små anpassar man vardagen efter det lilla barnet, i takt med att barnet växer så börjar man också anpassa livet efter den situationen, del vill säga det är lättare att ha dukar, kanske vita mattor och allt annat. När man har en halvåring eller en treåring ser ju inte livet riktigt ut så, småbarn river i saker naturligt och stora barn har slutat med det och därav så glömmer man bort den där småbarnstiden.

William gillar inte att ha småbarn här, han blir väldigt irriterad på sånt och tycker att de endast förstör hans saker och han uttryckte sig idag att.
Jag gillar inte barn mamma, I alla fall inte småbarn. BARA stora barn.”  NU tänker 99.9 procent av er att det beror på att han inte har syskon, men nu ska ni få veta något. När han sa detta färdades jag bakåt i tiden till den åldern han befinner sig i nu, och när mamma tog hem kompisar till oss. Jag verkligen avskydde när småungar kom hem och rev i mina barbies. Jag som då hade 2 yngre syskon! Jag var så fruktansvärt irriterad på att mina teckningar blev förstörda, att min lillebror en gång målade ett streck i min matematikbok, eller när mamma hade besök av en unge som slet ut en helsida ur en av mina berättelser jag skrivit. Jag var också sååå irriterad på min tretton år yngre lillasyster när hon klampat in på mitt rum och rivit runt bland mina saker, måla en bild i en av mina tidningar och rivit ner en affisch på mitt rum. Så många gånger retade småbarn gallfeber på mig som lite. Självklart så ansåg ju alltid vuxna att man överreagerade och kunde inte förstå varför det kunde vara sådan big deal. För mig var det en stor grej, vilket det självklart är för William också varje gång det kommer småbarn hit vilket sker då och då. Förra gången vi hade besök (när jag hade klädparty) hade en treåring sönder Williams lasersvärd, William var helt knäckt bokstavligt talat och bara grät och sa VARFÖR måste dom in på mitt rum! Den gången var William inte ens hemma, jag börjar förstå honom. Småbarn är inte så himla enkla, det är ganska jobbigt att ha småbarn hemma hos sig när man inte har egna, ja till och med SYSKON kunde vara en plåga. Barn uttrycker gärna starkt, som jag gillar inte eller jag hatar vi vuxna ryggar gärna tillbaka på sånt och tycker att det är så fruktansvärt fel, men egentligen kanske det är en naturlig reaktion precis som det inte är speciellt naturligt att komma ihåg att ljusstakar inte är speciellt smart att ha i småbarnshöjd när man inte har småbarn själv. Hur som helst var det spännande att ha småbarn här och få en flashback på hur det är med småbarn, när dom åkte hem så gick det endast ett par timmar tills William föreslog att han ville åka till sin farfar. Han åkte till honom och jag som har feber passade på att sova i två timmar, efteråt så gjorde jag amerikanska pannkakor (Williams var så nöjd) och sen åt jag och William godis och kikade på RIO, så rolig film. Nu har min son somnat och jag ska köra lite träning.

Barnen har morgonmys i soffan framför en film efter frullen.

Lite mysig middag.

Amerikanskpannkaka med lönnsirap och egenplockade blåbär.
William var så nöjd!

Letande.

Kikar runt för fullt efter en crosstrainer, tänkte inte köpa en ny kanske skall tilläggas. Känns onödigt, de flesta träningsmaskiner folk säger är också oanvända har jag sett. Så min tanke är alltså att unna mig en crosstrainer.

Har rejält astma just nu, höstluft i kombination med förkylning. Jag hatar att vara förkyld av den anledningen. Jag får alltid astma när jag är förkyld vilket således gör att jag känner mig så fruktansvärt trött och slut. Pumpat i mig medicin idag i alla fall så får väl se hur dagen fortskrider just nu vill jag bara ta en filt och dra över mitt huvud. Astma är absolut inte roligt, inte det minsta.

Träning och datorhjälp.

Björn fixade ihop min brors dator igår så idag åkte vi ut till honom och lämnade den. Passade på att hjälpa brorsan att sätta allt på plats, kablar och sånt. Han verkade rejält nöjd med datorn så det kändes jätte roligt faktiskt.

Såg lite på charmed och sedan så satt vi och pratade lite. Björn kom upp en sväng och hjälpte till att kika lite på kabeln mellan tv:n och datorn för jag fick inte till det där. Webbdesign och programmering är helt min grej och jag kan koppla ihop nätverk och annat, men när det kommer till kablar det det inte min grej alls. Ointresserad helt enkelt *S*. I alla fall så har nu brorsan blu-ray i datorn så han kan se på blu-ray film via den något han gärna ville, blir nog perfekt för honom.

När vi åkte hem läste jag saga för William och vi låg och skrattade en stund. William sa att han ville bli kär och då sa jag att, kär blir man när man blir kär det är inte något man kan trolla fram. Så fantiserade vi lite ihop att det kanske fanns någon pappa med barn som Amour kunde skjuta pilar på oss, William skrattade som bara den för han hade aldrig hört om det innan.

Det är en sak ni inte vet om mig, jag är jätte duktig på att hitta på sagor och fantisera ihop saker. Enda sedan William var liten har jag hittat på egna sagor, när vi nyss flyttat hit och William var 2 år och 2 månader, hittade jag på att ett träd var ett rumpträd som hade såna problem för han hade alldeles för stor rumpa. William älskar fortfarande det trädet och det står vid vägen till den förskolan han gick på. En annan gång hittade jag på att det bodde en trött drake i ett hus lite längre in på gatan där vi bor, draken kommer bara ut ibland och då sprutar han fasligt mycket eld. William föll för den sagan ganska fort och när det huset brann om det var förra eller förrförra året sa jag att det var ett bevis på att draken varit i farten igen. Sagor och berättelser poppar alltid upp upp i mitt huvud och jag kan dra in på de mysigaste små sagorna som finns, som när jag pratade om det små tomtarna i skogen med William när han var runt ett år, eller när jag bara berättat om andra saker. Redan som barn hade jag livlig fantasi och älskade att fundera ihop små berättelser i huvudet. Jag älskade helt enkelt att skriva ner saker som fick mig bort en stund, som på Lekis när vi hade utedag och vi bara gick och gick, på vägen kom jag på en egen historia i huvudet om tomtarna som bodde under små stubbar i skogen, eller under just den flugsvampen. Det var nästan som jag såg dessa tomtar, i min lilla fantasivärld. Fortfarande när jag går hittar jag på diverse figurer i huvudet, eller när jag ska somna bara för att lättare somna. Jag kopplar av när jag fantiserar, det är min lilla egna värld och den enda sidan jag verkligen har barnasinnet i behåll på. Jag älskar verkligen att fantisera och göra upp mina egna sagor. Ibland drömmer jag om att bli barnboksförfattare, men det är inget yrke som går att överleva på, men oj vad jag skulle trivas i det jobbet.

Nu blev det lite utanför spåren, hur som helst kört lite träning nu på kvällen. Skönt att vara igång igen, även om jag bara kör lite hemma.

En förmiddag i Falun.

Lämnade William till skolan, han ska ha utedag på Lilltorpet idag, dom har nämligen temastart. Williams skola kör med teman varje termin, olika för varje år. William har medverkat i ”I have a dream” och ”Under ytan”. I have a dream handlade om olika drömmar att våga drömma och inte ge upp, under ytan handlade om allt som sker som vi inte alltid ser eller vad man ska säga. Under denna tid har William fått veta massor om Selma Lagerlöf, Alfred Nobel (Alla barnen fick egna nobelpris, William fick i medicin), pratar om fiskar och gjort massor med annat. William såg verkligen fram emot temastarten i morse. Det som är roligt med dessa teman är att hela skolan (F-9) arbetar med samma tema men anpassat för de olika ämnena i skolan. Som i under ytan spelade 6orna tror jag det var upp en teater på temafesten förra året om andra världskriget, medan fyrorna (Williams favorit) gjorde en vulkan. Alla barnen får två dagar innan temafesten gå runt i varandras klassrum och se vad alla skapat, detta ger ju en bättre sammanhållning mellan åldersgrupperna i skolan och det tycker jag är perfekt. Hur som helst idag pratade William om att han trodde det skulle handla om djur (önsketänkande?) barnen luskar i flera dagar innan de får veta vilket tema de ska arbeta med. Det är hemligt så det är enbart på temastarten barnen får veta det, och då brukar lärarna spela teater för barnen. Förra året kom till exempel ”Zlatan” (en utklädd lärare) till Lilltorpet och pratade om sin dröm om att bli fotbollsproffs, och Bell kom och berättade om sin uppfinning telefonen. Ska erkänna att William är duktigare på det där än mig, men jag har fått lärt om mig. Hehe, så här är det ju att vi hör ju saker och sen glöms ju vissa delar bort, minnet skulle inte kunna spara allt men då är det bra med barn som friskar upp minnet åt mig igen.

Nä nog talar om det här. På senaste 3 dagarna har jag gjort något oväntat, jag har börjat äta FRUKOST! Är säkert inte speciellt nyttigt men då jag brukar kräkas ikapp med att jag äter havregrynsgröt och jag inte tycker så mycket är så gott på morgonen, är jag glad att jag faktiskt får i mig något alls. Två mackor med keso och en kopp tassimokaffe med kanel som lite extra krydda. Hört att kanel är bra för det ökar förbränningen, läste det i någon hälsotidning när jag gymmade förut så jag har kanel på en hel del saker. Men hur som helst bara att jag äter är stort, känner mig faktiskt stolt över mig själv.

Frulle

Coffee

Breakfast

Träna.

Började köra plankan igår. DET känns vill jag lova men riktigt kul, körde plankan idag med + några situps. Måste införskaffa mig den där pilatesbollen och hantlarna också. Men det får bli i samma veva som pengarna kommer, fast i första hand så ska jag köpa presenter åt William så klart. Mindre än en månad kvar nu tills han fyller SJU ÅR. Sju år?! Märkligt, jag tycker dessa sju år swischat förbi hur snabbt går det inte då tills han fyller 10, 13, 15 och 18, ja till och med 20 liksom. Jag tycker alla åldrar har något gott med sig samtidigt som jag också tycker det känns sorgligt. För varje år han blir ett år äldre så blir han mindre och mindre beroende av mig. Men det ska ju vara så, ändå är jag hans mamma och jag kommer alltid finnas här för honom så klart. Nä ska ta och fila och måla naglarna nu, i brist på annat liksom.

Liten beställning.

Fick sms från laredoute och blev sugen. Behöver nya skor så jag köpte det + lite tunikor något jag också behöver. Detta hamnade på min beställning.

 StövlarKöpte stövlar något jag velat ha länge. Då jag får
sjukt ont i fötterna av klack ska jag prova dessa.
Barnavdelningen tog 38, har normalt 36 på skor.
Mina fötter är 35,5 i längd. Men då jag har breda fötter
fram brukar 38 vara bra på stövlar.

StövlarÄr säkert ute med såna här skor i år. Men det skiter jag i.
Då jag har frusna fötter passar det mig utmärkt. Tog 36.

TunikaTunika


TröjaTröja

LeggingsLeggings x2

TunikaLika som ovan fast vit.

Något ovanliga bilder.

Något otroligt få människor vet om mig är att jag har glasögon. Jag visar mig sällan (läs aldrig) i glasögon. Jag vet nämligen att jag verkligen inte passar i det och vantrivs därför. När jag gick i sexan fick jag beskedet du behöver glasögon, min värld rasade. Jag mådde verkligen skitdåligt över saken och grät många kvällar för det. Kan verka märkligt men jag är väldigt kroppsfixerad, och i min värld så kan jag störa mig på allt. I alla fall så tänkte jag ge er en glimt av mig när jag var 13 och även början på 14 precis innan jag började med linser.

Sällan folk får se mig i glasögon men här får ni en bild på mig och min yngsta syster. Jag var 13år här och min syster ett halvår kanske?

Likblek, 13 eller 14 år. Inte helt säker på åldern. Men gick i 7an i alla fall.

Storasyster och lillasyster.
13 års åldersskillnad.

We use cookies to personalise content and ads, to provide social media features and to analyse our traffic. We also share information about your use of our site with our social media, advertising and analytics partners. View more
Cookies settings
Accept
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookie name Active

Vem är jag.

Min webbplatsadress är: https://www.saramadeleine.se.

Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem

Kommentarer

När besökare lämnar kommentarer på webbplatsen samlar jag in de uppgifter som visas i kommentarsformuläret samt besökarens ip-adress och user agent-sträng som hjälp för detektering av skräpmeddelanden. En anonymiserad sträng som skapats utifrån din e-postadress (även kallat hash-värde) kan komma att sändas till tjänsten Gravatar för att avgöra om du finns registrerad där. Integritetspolicyn för tjänsten Gravatar finns på https://automattic.com/privacy/. När din kommentar har godkänts kommer din profilbild att visas publikt tillsammans med din kommentar.

Media

Om du laddar upp bilder till webbplatsen bör du undvika att ladda upp bilder där EXIF-data inkluderar data från GPS-lokalisering. Besökare till webbplatsen kan ladda ned och ta fram alla positioneringsuppgifter från bilder på webbplatsen.

Kontaktformulär

Cookie-filer

Om du lämnar en kommentar på vår webbplats kan du välja att spara ditt namn, din e-postadress och webbplatsadress i cookie-filer. Detta är för din bekvämlighet för att du inte ska behöva fylla i dessa uppgifter igen nästa gång du skriver en kommentar. Dessa cookie-filer gäller i ett år. Om du har ett konto och loggar in på denna webbplats kommer vi att skapa en tillfällig cookie-fil för att kontrollera om din webbläsare accepterar cookie-filer. Denna cookie-fil innehåller ingen personligt identifierbar information och försvinner när du stänger din webbläsare. När du loggar in kommer vi dessutom att skapa flera cookie-filer för att spara information om din inloggning och dina val för utformning av skärmlayouten. Cookie-filer för inloggning gäller i två dagar och cookie-filer för layoutval gäller i ett år. Om du kryssar i ”Kom ihåg mig” kommer din cookie att finnas kvar i två veckor. Om du loggar ut från ditt konto kommer cookie-filerna för inloggning att tas bort. Om du redigerar eller publicerar en artikel kommer en extra cookie-fil att sparas i din webbläsare. Denna cookie-fil innehåller inga personuppgifter utan anger endast inläggs-ID för den artikel du just redigerade. Den gäller under 1 dygn.

Inbäddad innehåll från andra webbplatser

Artiklar på denna webbplats kan innehålla inbäddat innehåll (exempelvis videoklipp, bilder, artiklar o.s.v.). Inbäddat innehåll från andra webbplatser beter sig precis på samma sätt som om besökaren har besökt den andra webbplatsen. Dessa webbplatser kan samla in uppgifter om dig, använda cookie-filer, bädda in ytterligare spårning från tredje part och övervaka din interaktion med sagda inbäddade innehåll, inklusive spårning av din interaktion med detta inbäddade innehåll om du har ett konto och är inloggad på webbplatsen i fråga.

Analys

Vilka jag delar dina data med

Hur länge jag behåller dina uppgifter

Om du skriver en kommentar kommer kommentaren och dess metadata att sparas utan tidsgräns. Anledningen till detta är att jag behöver kunna hitta och godkänna uppföljningskommentarer automatiskt och inte lägga dem i kö för granskning. För användare som registrerar sig på er webbplats (om sådana finns) sparar jag även de personuppgifter de anger i sin användarprofil. Alla användare kan se, redigera eller radera sina personuppgifter när som helst (med undantaget att de inte kan ändra sitt användarnamn). Även webbplatsens administratörer kan se och redigera denna information.

Vilka rättigheter du har över dina data

Om du har ett konto eller har skrivit några kommentarer på denna webbplats kan du begära en exportfil med de personuppgifter vi har om dig, inklusive alla uppgifter du har gett oss. Du kan också begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig. Detta omfattar inte eventuella uppgifter som vi är tvungna att spara av administrativa, legala eller säkerhetsändamål.

Vart skickar jag dina uppgifter

Kommentarer från besökare kanske kontrolleras via en automatiserad tjänst för detektering av skräppost.

Din kontaktinformation

Ytterligare information

Hur vi skyddar din information

Vilka procedurer vi har för dataläckor

Från vilka utomstående parter vi tar emot data

Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter

Branschkrav om delgivning av information

Save settings
Cookies settings