Dark Mode Off / On
[instagram-feed]
Showing: 1 - 3 of 3 Articles
Hemma hos mig

Säg hej till min nya favoritplats.

Jag har länge velat ha en fåtölj. Igår hittade jag en på Blocket som jag ringde på idag, är riktigt nöjd. Den är så där galet mjuk och sen kan man ha den i liggläge och få upp fötterna. Perfekt att sitta i framför tv:n tänkte jag.

Som ni ser stod gungstolen bakom, och i första tanke så funderade jag på att sälja den. Men istället testade jag att placera den i ett annat hörn så länge. Får se vad som händer sen.

Jag ställde den alltså i det hörnet, tänkte att det kan vara en mysig plats att sitta på kanske? Får se hur jag gör och hur jag tänker med saken. Helst skulle jag vilja måla den vit, men det blir liksom aldrig av tyvärr.

Här ser ni alltså fåtöljen där den står nu, precis invid fönstret så jag tänker att där kan man sitta med en kopp te och kika ut på folk. Kommer bli jättebra tror jag.

Tänk att man kan fynda på Blocket ibland. Riktigt bra måste jag säga!

Fika & måltider

En bra start på dagen. Havregrynsgröt med blåbär och mandelmjölk.


Det är dags för mig att försöka lära mig äta frukost och framförallt gröt. Jag gillar inte alls smaken av havregrynsgröt men idag testade jag att koka upp gröt och hade i blåbär, mango, kaddemumma och mandelmjölk. Det blev riktigt bra, William var helnöjd! Till detta tog jag en kopp med ljummet vatten med färskpressad citron i.

Vad jag förstått ska detta vara väldigt bra för magen. Jag hoppas det är så, för min IBS-mage behöver verkligen må bra. Håll tummarna för mig!

Författarens egna ord.

Alla är fulla och har roligt, men det enda jag vill är att åka hem till dig. ❤

Enda sedan den 3 oktober 2004 när jag blev mamma har jag vetat det. Det här är vad som var meningen med mitt liv. 

Jag gick så många år och väntade på det där alla sa till mig. Du kommer tycka det är så skönt när du får egentid. Den där känslan har fortfarande inte infunnit sig hos mig. Den tråkigaste tiden är alltid när William är borta. Då saknar jag honom så att urtråkigheten är dubblerad till tusen. 

När jag var (jag skriver det i var eftersom jag typ aldrig är ut längre) har det alltid slagit mig samma sak. Trots att vännerna skrattat och jag med dem, har jag bara känt. ”Åh jag önskar jag fick gå hem till William”. Alla personalfester, alla gånger jag kört åt Björn, alla de få gånger jag varit på fest. Så har tankarna alltid flugit mot, jag önskar jag fick vara hemma med William istället. Det här är inte vad jag vill, det här är inte roligt egentligen. 

Så jag slutade att gå på fester. Det var någon gång runt 2009? William var fyra år och jag beslutade mig för att sluta försöka gå på fest och ha roligt bara för att det var förväntningen. Visst har jag  varit ut efter det, men sporadiskt. Ingen var nog lyckligare än jag när körkortet väl var mitt så jag slapp dricka alkohol och festa. Jag kunde skylla på att vara chaufför.

Alla sa till mig att det kommer en tid när du kommer vilja ha din egentid. Ännu har den inte infunnit sig. Jag låter så klart William prova sina vingar och göra saker han vill. Men för egen del är det ganska tydligt vad jag vill. 

Men det enda jag vill är att åka hem till dig.