Igår föll jag för frestelsen att ta mig en kopp kaffe. Det skulle jag aldrig gjort, har sovit så DÅLIGT inatt. Haft hjärtklappning, och varit uppstressad. Sovit bokstavligt talat över hela sängen, jag skämtar inte. Jag vaknade med huvudet på sidan av sängen och fötterna på andra sidan. Jag har alltså rört mig som ett barn hela natten, vaknat flera gånger. Det går verkligen inte att dricka kaffe för mig längre, det blir en mardrömsnatt som blir smällen för sånt.

Nu är jag ingen stor kaffedrickare egentligen, men ibland tycker jag att det kan vara gott med en kopp. Men eftersom jag numera får sömnproblem och blir stressad så ska jag väl helt enkelt undvika koffein, tråkigt men sant.

Annars har jag egentligen massor jag borde häva ur mig. Så många känslor och berg och dalbanor. Denna dag blir nog väldigt mycket just gällande utmattningssyndrom tror jag. Många inlägg, jag kanske borde skriva och sedan lägga ut dessa på hela veckan? Ska fundera på saken, djupa saker som måste ut. Känslor alltså, det är inte alls så enkelt som man tror med känslor.