Kanske blir någon upprörd nu, men det struntar jag i. Jag och William gick mot ÖB och Rusta i fredags. För att komma dit måste man gå förbi Maxi för våran del. Vi gick upp på trottoaren vid ingången när jag helt plötsligt känner hur något kommer bakom mig. Vänder mig om och upptäcker att någon parkerat på TROTTOAREN vid småbarnsparkeringen. Denna människa väljer sedan att köra rakt ut på trottoaren och håller således på att köra på mig. Det saknades någon halvmeter max, hade jag behövt stannat in hade alltså deras huv kört rakt in i mig…

På något vis tänkte jag tonåringar, men vänder mig om och ser en familj! En pappa vid ratten med ett barn på 2-3 år i framsätet och en mamma med bebis i baksätet som ger mig en arg blick! Jag kände att ful-fingret hade varit på sin plats och det var det också INNE i mitt huvud.

Jag har också varit småbarnsförälder men jag ansåg aldrig att jag hade rätten att ställa mig på trottoaren och nästan försöka köra över gångtrafikanter för det. Jag har aldrig ställt mig vid småbarnsparkeringar heller för den delen, inte ens när William var liten. Jag föredrar att stå ensam med bilen och har ingen problem att promenera. Blev så irriterad över det där att jag muttrade till William. William däremot ansåg att jag inte skulle bry mig utan att det där var lapplisornas jobb. Ja det är det väl egentligen, men när jag såg paret och ungarna på ÖB några minuter senare så tänkte jag bara på vilka idioter de var.

Ska man slippa få idiotstämpel av mig ska undvika att försöka köra på mig på trottoaren…


Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Relaterade etiketter:

46 kommentarer

  1. Man blir galen på vissa som tror att de har all rätt i världen att bete sig hur som helst. Förstår att du reagerade eftersom du nästan blev påkörd. sv: ja, det är ju ett jättebra tips till hans pappa som snart fyller år 🙂

    1. Ja verkligen, och sen tänker man ju på om olyckan varit framme. Nu var det vi men tänker på andra med småbarn. Kanske någon med liten i babyskydd och ett syskon som skulle dra iväg tex :-o.

  2. Det kommer alltid att finnas folk som uppför sig så man funderar ifall de verkligen är dumma i hela huvudet 😉
    Puckon bakom ratten finns det tyvärr allt för många.

    För x antal år sedan krockade jag med en man som genade i en korsning å körde rakt på mig eller han tog vänster framskärm å extralysena på vänster sida fram på bilen,
    ut kliver en karl å säger åt mig ”varför backade Du inte undan?”
    Kanske för att jag inte har för vana att börja backa då jag är på väg rakt fram… svårt att förutse att någon ska komma utkörande i en korsning som jag ska svänga in på då jag kommit dit… jag hade väl typ 20 m kvar innan jag skulle påbörja svänga.
    Då jag är typ 150 cm lång å mannen var närmare 2 m kändes det väldigt otäckt.

    1. Visst är det så. Det där du beskriver är så typiskt ibland alltså. Hur folk kan tycka att de ska kunna bete sig hur som helst :-o. Som att de äger vägen och världen. Helt galet! Man gör bara inte så där :/

  3. Inte okej någonstans. Man parkerar inte på trottoaren. Han som körde hade uppenbarligen ingen koll på att ni kom där. Nu är din son stor, så han sticker inte iväg, men tänk om du haft en tvåring som Hugo, som kunde fått ett infall och börja springa? Kunde gått illa liksom. Ellet någon äldre med rullator? bilar skall hålla sig på vägen!

    1. Eller hur! Ja precis, och sonen och jag kunde ju just där i alla fall hoppa undan men tänkte som du även om det varit någon äldre eller ett litet barn :-o. Fruktansvärt om någon blivit påkörd 🙁

    1. Ja verkligen :[. Tänker även om det varit någon annan som faktiskt blivit påkörd, jag märkte ändå av att det var någon där. Men tänker om det varit ett litet barn.

  4. Ibland undrar man hur vissa tänker. Det ska vara så bråttom och noll tålamod för andra människor omkring sig. Jag har varit när att blivit nerplöjd av både bilar och vagnar av föräldrar vid ett flertal tillfällen, tyvärr..

  5. det där va riktigt fult o nädet är inte alls tonåringar alltid håller med man skyller på dem men ibland finns flera dårar usch tur inget hände

    1. Nej precis :(. Tyvärr tänker man ju lätt yngre när det är bus. Men så ser man sen att det är vuxna och då blir man ju mer UPPRÖRD faktiskt. Alltså tonåringar kan jag bli mer ”jaha” men när det är vuxna människor blir jag förbannad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa