Att lära sig äta, mitt kostschema.

När jag skrev om att jag fått ett kostschema i tisdags efter mitt besök hos dietisten på Dala-ABC trodde de flesta av er att jag fått något kostschema med nyttig mat för viktnedgång eller viktuppgång. Det är säkert så när någon söker sig till vården för hjälp med vikten, att man då får specifika rätter utskrivna och precis antal mängd i mat du ska äta. Men det här är inte samma sak, så jag tänkte förklara det för just dig.

Jag har aldrig haft ett positivt förhållande till mat, så länge jag kan minnas har jag alltid tänk på mat. Räknat kalorier, köpt light produkter, testar LCHF, inte ätit efter klockan 17:00 på dagen. Skippat frukost, skippat lunch, aldrig ätit mellanmål. Ätit kokta ägg till lunch och middag, druckit vatten. Varit livrädd för juice, läsk och allt annat. Sedan har det slagit åt nästa håll, jag har hetsätit, hävt i mig en påse godis, frossat en påse chips. Dragit ut på en långpromenad direkt efteråt och ibland framkallat kräkningar även om detta inte hört till vanligheterna.

Jag har aldrig tränat för att det skulle vara hälsosamt, utan träning oavsett var den varit har enbart varit för att gå ner i vikt. Medan andra lagt en hand på min axel och berömt mig för att jag promenerar så mycket eller gymmat sju dagar i veckan, har jag inombords bara haft en sak i huvudet viktnedgång. Om detta inte gått tillräckligt fort har jag slutat och hoppat över på svältfasen igen. Alltså inte äta något alls, druckit smoothies och levt på dryckyoghurt eller liknade dieter. Aldrig för att det skulle vara bra för hälsan, utan för att jag helt enkelt bara tänkt på vikten.

Som jag jojobantat genom åren. Utvecklat min IBS, haft svart ryggrad på grund av undervikt eller haft så lågt blodtryck att jag inte kunnat ta mig ur sängen. Så blev jag utmattad och gick upp i vikt, något som upptagit ännu mera av min tid. Om jag innan fantastiskt vägde mig en till två gånger per dag, väger jag mig nu flera gånger per dag och någon bukt på mat har jag inte, eftersom mat för mig är det vidrigaste och tråkigaste som finns.

Så mitt kostschema handlar inte om viktuppgång eller viktnedgång, mitt matschema går ut på att jag ska lära mig att äta mat. Vad då tänker du nu? Har du inte fått speciella rätter du ska äta? Nej det har jag inte, det här går ut på att jag ska kunna äta utan ångest, kunna lägga mig utan att känna tillfredsställelsen i att somna hungrig, eller äcklas av att vara mätt.

Så varje dag för första gången i mitt liv ska jag äta mat på fasta tider. Min morgon börjar med yoghurt, juice, kaffe med mjölk och en knäckebrödsmacka med ost. Där ingår alla näringsämnen jag behöver för att starta dagen. Min normala frukost brukar bestå av en knäckemacka på morgonen med kaffe och ost.

Sedan skulle man haft ett mellanmål, men eftersom vi äter 10:40 med eleverna blir det istället lunch för mig. Här ska jag se till att få i mig mat från hela kostcirkeln. Klockan 14:00 ska jag ta ett mellanmål, det ska bestå av en drickyoghurt eller vanlig yoghurt, samt Wasa sandwich eller frukt.

Till middag lagar jag mat med William, äter en portion och ska få i mig mjölk här. Om William inte är hemma, vilket betyder att jag normalt inte äter ska jag antingen gjort rester till den här dagen eller äta samma som jag åt till frukost.

Klockan 19:30 varje kväll ska jag äta kvällsmål. Smörgås med mjölk och pålägg, och på helgen får jag gärna äta chips och godis som kvällsmål också. Jag har nu gjort detta i tre dagar, för mig är det jättemärkligt att äta så här ofta. Visst jag äter inga mängder, men från att ha ätit två mål om dagen och miniportioner till frukost och lunch är detta ett stort steg för mig.

Jag vill avsluta med att skriva att om du läser detta och träffar mig då och då ber jag dig gärna prata om andra saker än vikten med mig. Jag ber dig att fundera på ett trevligare samtalsämne än olika dieter och hur man ska träna för viktnedgång. Jag ber dig fundera på om du och jag inte har något roligare att prata om än vikten? Eller du, prata inte om vikten någonsin för vem blir glad av att diskutera ett ämne som skapar ångest? Som talar om att det är vikten som är värt något? Hur viktig är vikten?