Fem en fredag v. 6: Minnen

Mitt finaste minne, när du William föddes.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
  2. Vad är ett minne från när du var 10 år?
  3. Vilket minne värdesätter du mest?
  4. Hur minns du din barndom?
  5. Är du glömsk av dig?

På vilket/vilka sätt ser du tillbaka på dina minnen?
Mest genom att tänka på dem. Jag kan liksom memorera varje lukt, varje sinnesintryck och varje känsla. Jag kan titta på foton med, men oftast är det minnet i sig när det kommer över mig som jag ser tillbaka på det.

Vad är ett minne från när du var 10 år?
Det är helt klart när vi hämtade min hund Sassa. Jag gick i trean, hennes uppfödare skulle till Falun så vi åkte hit för att hämta henne från Orsa tillsammans med min morbror. Jag minns lyckan över att bära just henne, hon var oerhört älskad den hunden.

Vilket minne värdesätter du mest?
När William föddes, jag glömmer aldrig det där första mötet vi hade. Hur tiden stannade och jag bara kände en kärlek välla upp genom kroppen. Så oerhört älskad från första stund.

Hur minns du din barndom?
Den minns jag i glädje och sorg. Lekfulla dagar, och även en barndom som kantades av upplevelser som barn inte ska behöva uppleva. Död på nära håll, ätstörningar och att känna sig att jag aldrig var tillräckligt bra. Andra gav mig inte den känslan utan det var min egen uppfattning av mig själv.
Men lekfulla dagar med vänner och syskon, oboy i mormor och morfars kök. Att sitta i soffan med mamma när hon läste böcker för mig, eller när jag och hon var och handlade tillsammans det är fina minnen.

Är du glömsk av dig?
Absolut inte, jag minns allt. Speciellt det folk gjort eller sagt till mig. Jag har fått lära mig att vissa kan tala om samma sak 100 gånger utan att veta om att de talat om det för en förut. För mig är det dock ganska frustrerande eftersom jag redan minns det så detaljerat från första gången någon berättat det för mig.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

43 thoughts on “Fem en fredag v. 6: Minnen

    • 9 februari, 2019 at 21:22
      Permalink

      Ja det är en fantastisk sak att få uppleva :). Haha ja det där kan vara så olika 😀

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 12:12
    Permalink

    Så kul att du är med i utmaningen, det är jag med 🙂 Mitt finste minne är också när mina barn föddes. det var verkligen så magiskt! <3
    Emelie recently posted..Fem en fredag V. 6: Minnen

    Reply
  • 8 februari, 2019 at 12:45
    Permalink

    Så himla fin lista och kul att läsa dina svar! Har också galet bra minne, så håller med om att folk som upprepar samma sak många gånger lätt kan vara frustrerande haha! ❤️
    Joy recently posted..Mina sista dagar som 24

    Reply
  • 8 februari, 2019 at 13:35
    Permalink

    Bra frågor den här veckan. Jag tänkte på det du skrev om att du inte glömmer saker. Är det samma sak när du pluggar? Att allt fastnar och att du inte glömmer?
    Hannas krypin recently posted..Fem en fredag vecka 6: Minnen

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:21
      Permalink

      Ja allt jag hör och läser fastnar för mig, speciellt det jag hör. Så föreläsningar är bra på det sättet för mig 🙂

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 13:44
    Permalink

    Det där med minnen tycker jag är intressant.. Mitt minne är väldigt selektivt.. Vissa saker kan jag minnas lika tydligt som om jag hade en film som spelade upp det, medan andra saker bara svischar ut ut huvudet samma sekund som det kom in.. Otroligt frustrerande haha.
    Therese recently posted..Missfall nummer 2

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:20
      Permalink

      Så spännande, tycker det är jätteintressant detta med minnet 🙂

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 15:33
    Permalink

    Ibland kan jag nästan ha fotografiskt minne och ibland glömmer jag ALLT. Otroligt frustrerande haha!

    Reply
  • 8 februari, 2019 at 17:15
    Permalink

    Tiden stannar verkligen till när ens barn föds. Det är en sån fin stund och känsla. Det är så jobbigt när man minns när endel berättar samma sak 100 gånger, även fast dom inte minns. Känner så igen mig på den.
    Jennysvardag recently posted..Oväntat bra på tvn

    Reply
  • 8 februari, 2019 at 18:11
    Permalink

    Alltså den känslan du förklarar, den känslan när man ser sitt barn från första stund och bara älskar hen, underbart. Känner igen mig i din barndom, död, ätstörningar och prestationsångest är något jag också levt med från barnsben tyvärr. Men samtidigt, utifrån var min barndom fantastisk, underbara föräldrar, moster och hennes familj samt mormor och morfar som alltid fanns där för mig oavsett vad. Kramar <3
    Johanna recently posted..Fredagspeppen

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:18
      Permalink

      Ja den vackraste stunden :D. Fy så tråkigt att det varit så för dig med <3

      Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:18
      Permalink

      Ja min fina Sassa, hon var en mellanpudel. Dog vid 12 års ålder då hon fick en hjärnblödning 🙁

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 19:23
    Permalink

    Så fint att läsa <3 Trots det svåra.
    Är helt fascinerad av att läsa om ditt superminne, jag är raka motsatsen, haha. Jag måste skriva ner saker direkt, annars är det väck. Brukar klottra på handen.. Snart blir det väl pannan så jag ser det när jag kollar mig i spegeln 😛

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:17
      Permalink

      Haha ja alltså tror det där är så olika beroende på person till person med minnet 😀

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 19:58
    Permalink

    Så kul att läsa att så många förknippar sin barndom med o’boy, haha. 😀
    Däremot är det trist att du som barn hade uppfattningen om att du inte var tillräckligt bra. Jag tänker på alla barn idag som växer upp i ett mer ytligt och jämförande samhälle, hur många måste må.
    Föda barn va, ja tänk vilken kärlek man kan känna från första stund. 😀

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:17
      Permalink

      Haha men var ju så, på den tiden var det ju inte livsfarligt som idag :-p. Ja det var nog så för mig tyvärr :/

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 21:41
    Permalink

    Känner igen de dära med att de e frustrerande om någon sagt något flera gånger o man själv kommer ihåg det sååå många gånger ?

    Reply
  • 8 februari, 2019 at 22:31
    Permalink

    Hej, oj säger jag, jag glömde det viktiga du har tagit upp, lukter! Ibland får man ju riktiga nostalgikickar av en doft eller liknande! Det tänkte jag inte på! Du har säkert blivit en starkare tjej av de motgångar du mötte i barndomen! Trevlig helg
    Paula recently posted..Fem en fredag: Minnen

    Reply
    • 9 februari, 2019 at 21:15
      Permalink

      Ja, det är något som är högt förenat med minnen för mig :). Tack fina du <3

      Reply
  • 8 februari, 2019 at 23:37
    Permalink

    Vilken fin barndom du hade trots visa motgångar, så låter det som en bra barndom. Bilden på dig och William är jättefin 🙂
    Amanda recently posted..Trevlig helg!

    Reply
  • Pingback:Fem en fredag v.7: Avkoppling - elisamatilda.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.