Det är svårt att ta in att den 1 oktober bor vi inte här längre. Visst vi bor på samma område, och grannarna kommer vara de samma i princip även om de bor kvar här i huset och jag i grannhuset. Men att förstå att denna lägenhet kommer någon annan att bo i. Det kommer vara någon annan som sover här, lagar mat i köket. Trippar upp på det kalla golven vintertid och fryser varje vinter. Det kommer vara någon annan som får hettan sommartid.

Någonstans känna det som det var här jag blev vuxen. Jag flyttade hemifrån när jag var 17 år. Flyttade ensam till Falun när jag var 19 år. Blev gravid kort där efter och även om jag redan då kände mig vuxen var det med facit i hand först vid 25 år som jag var vuxen på riktigt. Vet inte hur jag ska förklara hur jag menar där, men något blev förändrat i mitt liv vid 25 år. Ansvarsfull har jag alltid varit, äldre i huvudet med en livserfarenhet få har. Men vuxen var jag nog ändå först vid 25, man kan vara mogen men för den skull inte vuxen.

Hur som helst här har jag sett William lära sig så många saker. Härifrån började han förskolan, skolan. Haft vänner på besök. Alla fina minnen vi skapat. Det är bara en lägenhet men den tillhör mitt liv. Snart flyttar vi, min absolut sista flytt. Det känns bra vi kommer trivas men vemodet finns där. Att göra avslut har alltid varit jobbigt för mig, det är en del av min känsliga personlighet som tycker nyheter är skrämmande.

22 kommentarer

  1. Förstår att det känns konstigt när man har så mycket minnen därifrån. Men nu kommer du skaffa nya minnen i nya lägenheten <3

  2. Förstår verkligen att det känns konstigt att lämna en lägenhet som man haft som hem i så många år. Det är så mycket minnen kopplat till den platsen. Men tänk också att minnena bär du med dig hela tiden, även till det nya hemmet ❤️ Kram!

  3. Tiden går så raskt til oktober, da er det høst og vinteren står for døren. Et år går veldig raskt, særlig når en fikk unger synes jeg tiden gikk ekstra fort. Vips så er de ute av redet og en er ensom igjen. Da må man finne ting å fylle livet med som gir glede.

  4. Kan tänka mig att det är lite blandade tankar och känslor gällande detta! Inte flyttat själv men kan bara föreställa mig, alla minnen som platsen har liksom <3 Men det nya kommer även det skapa minnen! Kram <3

  5. Känslan du beskriver kan jag förstå. Likaså känslan av att flytta in i en bostad som någon annan tidigare har bott i, det ger också perspektiv.

    1. Haha ja egentligen vet jag inte, men jag känner lite som att hit där jag bor nu var tänkt som sista boendet. Jag trivs här, förutom att det är lite litet :). Så är nog mer så jag tänker att nu med större är det nog stopp sen :).

  6. Jo men visst är det jobbigt att flytta! Fast för mig har det alltid inneburit en flytt till något bättre, så jag har sett fram emot detta. Jag har också alltid gillat nyheter, men gör det inte i lika hög grad längre. Det går utför, haha!
    Go söndag!

  7. Förstår att det är lite blandade känslor med flytt.
    Kul att få börja om lite på nytt men ändå vemodigt att lämna ett ställe där man har många minnen.

    Nu har vi flyttat mycket under våra år, så jag har sällan den där vemodiga känslan längre. Tycker bara det är. roligt och önskar det inte var så jobbigt. att packa osv. Jag hade gärna provat nya bostäder en gång om året annars… haha…

    kram kram

    1. Ja det är verkligen det :). Ja blir liksom dubbelt på ett sätt :). Men blir säkert bra, förstår det man släpper lite med tiden. Förut flyttade jag varje år tills jag kom hit, har liksom landat här. Men så kom den där lägenheten ut och jag kände att det kändes rätt :).

  8. Förstår att det är med ett vemod du flyttar! Jag är med så nostalgisk av mig och med massa minnen… det är jobbigt att flytta men oftast brukar det ju bli så bra också! En tid att skapa nya minnen 🙂 jag hoppas & håller tummarna för att du kommer trivas så bra på ditt nya ställe när det är dags 🙂

  9. Men du, det måste väl kännas tryggt att bli kvar i samma område? Varför flyttar ni? Större, mindre? Jag är en nomad som flyttat över 20 gånger i mitt liv, brukar ha lätt för att trivas, så snart min säng är på plats känner jag mig hemma. Fast så hemma som här i Säfsen har jag aldrig känt mig någon annanstans, en anledning varför jag stannar trots de stora avstånden och den usla servicen. Du skrev till BP att du inte kunde kommentara hos mig. Jag vet inte vad det är med din adress som gör att jag alltid är tvungen att godkänna dina kommentarer? Men, det har jag alltid gjort, men det innebär att du inte genast kan se kommentaren utan det kan dröja tills jag sitter vid datorn nästa gång. Så ge inte upp, dina kommentarer fastnar först då jag godkänt dem. Tyvärr har jag inget trick för vad jag kunde göra åt saken. Det finns en bloggkompis till som har samma problem, du är inte ensam…

    1. Jo absolut det känns tryggt :D. Men är lite vemodigt i alla fall. Vi flyttar till större :D. Från 80 kvm till 115 :D. Den vi flyttar till är en etagevåning :).
      Jag får upp ett meddelande att det är ogiltiga tecken?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.