Om sorg, saknad och kärlek.

Ingen är nog gladare än jag att vi lämnar april. En del av mig förstår inte var denna månad innehållit. Huvudet är fullt och jag är helt slut. Först nytt jobb med allt vad det innebär, men vilka kollegor jag har där! Sådant fint stöd jag fått efter att Skilla dog i bilolyckan, vi har ju bara träffats i några dagar men jag känner mig redan som en i gänget. Det är så himla fint!

Sedan då Skillas död där den 15 april, att se henne bli överkörd och ha den saken uppspelad i huvudet om och om igen. Jag har fortfarande inte riktigt förstått saken, det blev lättare när hon hem. Nu har hon en fin plats i bokhyllan och jag pratar med henne. Bara för att hon lämnat jorden för att bli en änglahund så ska hon leva vidare i minnet hos oss alla som älskat och nu saknar henne! Nu har du varit borta från jorden i veckorna två, älskade fina flicka.

Så lilla Lizzla, Skillas lillasyster. Glädjespridaren som verkligen får mig att skratta flera gånger om dagen. Vilken fart och vilken fläkt. Igår hade hon varit hos oss i en vecka och jag blir varm varje gång någon som älskat hennes storasyster Skilla, träffar henne. Hon sprider kärlek och glädje till alla och är läkande. Busfrö med fyra tassar stadigt på marken. Det här är ingen tjej som ger upp, utan hon visar vad hon går för.

Jag lämnar i alla fall april med en känsla av sorg, saknad och kärlek. För det har jag verkligen fått uppleva i april. Kärlek från alla som visat att de älskar mig, kärlek till Skilla och Lizzla. Sorgen och saknaden efter Skilla. Men jag väljer att tänka på kärleken, kärleken från Skilla och Lizzla, att både ge och få! Och kärleken ni människor runt mig ger och gett mig! Tack för den! Tack så innerligt mycket för den, ni hjälper mig att inse att jag inte sprider det mörker jag alltid trott jag spridit! Jag älskar er!