Kategori: Författarens egna ord.

Så var det söndag då, William följde med Björn en stund. Från ingen snö för ett par dagar sedan till mängder idag.

Har inga större planer för dagen så dagen får bli som den blir. Vad gör ni denna lördag?

Som en klockas ljud, tick tack, tick tack sitter jag här och låter tiden gå framåt.
Om ett tag kommer Björn hämta upp mig och sedan ska jag vara chaufför till Avesta, snabbt bestämt så där men ändå. Blir säkert bra, innan hoppas jag på att hinna äta något för jag är rejält hungrig.

Annars är det lugnt, sitter vid datorn bara och kikar. Läste ut första Pretty little liars boken och börjat på andra boken. Betyder detta att jag äntligen börjar läsa böcker igen? Vem vet och jag antar att framtiden får utvisa saken.

Jag låg och drog mig länge i sängen idag, kanske mycket på grund av vetskapen om att det nu kommer bli vardag om endast två dagar igen. Vardag med jobb, stress och känslan av att aldrig hinna med allt de som borde hinnas med.

Jag har ingen aning om vad denna dagen kan komma ett erbjuda, just nu befinner jag mig lite funderingar mest. Ska jag fortsätta läsa lite? Eller ska jag fortsätta glo på nätet?
Vad gör ni denna söndag?

Haft en dag hos Björn och blir kvar här. Har typ slut på batteriet på iPhonen så blir en snabb uppdatering.

Läst ut Hungergames/Hungerspelen och är verkligen imponerad av böckerna.
Helt fantastiskt bra, har svårt att tro att filmerna ens halvvägs kan toppa böckerna.

Nä ska spara batteriet.

Imorgon är det nyårsafton och jag hör och ser massa löften från människor som de ska uppnå på ett år. Alla mål är precis samma mål som sattes upp ett år innan och jag förvånas över hur folk fått för sig att ett nytt år ska skapa en ny människa?
Januari är den månaden på året när människor börjar panikträna, äta nyttigt och bestämmer sig för att gå ner tio kilo innan sommaren. Jag tror inte på nyårslöften, jag tror att dagen man ska förändra sitt liv är samma dag som tanken poppar upp. Det ska inte planeras in i minsta detalj det ska bara komma spontant till dig som person. Val vi gör ska inte tänkas igenom in i det oändliga med ett datum utan de man vill göra, det känner man till hundra procent direkt.
Varför lova sig själv saker man ändå inte tänkt hålla? Fast det värsta är väl allt präktigt småfjant folk skriver, jag hade ju föredragit om någon satte upp ett mål i stil med ”I år ska jag bli medlem i 10000 meters klubben”, de är vad jag skulle vilja kalla ett förbannat bra mål för 2014 om man nu måste berätta om sina mål för alla människor. De skulle åtminstone roa mig att läsa något sådant, eller varför inte ”i år ska jag göra som djuren, skita i skogen”. Nu inser jag att detta kommer man ändå aldrig få läsa eller höra om, och nu tänker ni. Sluta lyssna och läs då? JO jag hade gärna gjort det, men tyvärr så kommer dessa vanliga ”nu ska jag bli nyttig” upp precis över allt. Om inte på internet så i tidningen, på radion eller tv. Sen som att inte de vore nog så snackar var och varannan människa om sitt ”nya liv” som börjar i övermorgon.

Om ni nu ska ha ett nytt liv i övermorgon och måste berätta om detta, kan ni inte välja att prata om mer otippade mål? Hallå, det är 2014 om två dagar, inte 2013 igen!

Den här lördagen gick fort och intensivt. Jag startade morgonen med att slinta med osthyveln och skar av huden. Gjorde skitont så har bränt som eld hela dagen.

William åkte på kalas en sväng och jag följde med Björn ut till Kniva där vi hälsade på Björns mormor en sväng. Björns mamma och hennes karl kom dit efter en stund. Hälsade på alla Björns mormors katter och då framför allt Harry som är Williams.

Efteråt åkte vi till Björn och sedan hämtad vi upp William igen, kom hem och gick sedan upp till grannarna som bjöd på fika i form av hemmagjorda och helt fantastiskt goda SEMLOR! Det blev trevligt sällskap och prat en stund.

Jag tänkte precis på vilken tur jag har som bor i detta fantastiska hyreshus där vi grannar hälsar på varandra, vi öppnar dörrar och småpratar. Här i huset har vi bra gemenskap och ser varandra. Vi frågar hur vi mår och är ärliga i svaren. Saknas de något i hemmet är det självklart att vi grannar lånar ut till varandra, om det så är tennstickor eller ett paket jäst. Här känner man sig välkommen och jag känner mig lyckligt lottad som bor här.

Idag har jag varit rejält trött och det har inte blivit bättre under dagen. Råkade nyss somna framför tvn och kommer strax bege mig mot sängen igen, ser framemot att få krama kudden och sova en lång och skön nattsömn.

Förutom min trötthet har jag även känt att mitt tålamod brustit gentemot vissa personer, varför anser vissa att de har all rätt i världen att gå runt och ge syrliga kommentarer åt andra och bokstavligt talat attackera folk. Eller ännu värre skrika och bete sig förbannat illa när man själv bara försöker vara vänlig. Ännu värre är när såna här människor väljer att tillrättavisa en som ett barn inför andra människor och sedan tror att de på något vis har all rätt att bete sig hur som helst. Känner sig personen träffad så skiter jag blanka fan i saken nu för jag exploderar snart, efter några veckor när saker och ting fungerat riktigt bra så känner jag samma jävla down känsla som jag kände i somras. Risken är stor att jag snart säger något oväntat och rent av elakt till den här personen i fråga och när jag väl bli arg är jag inte rolig att ha och göra med. TYVÄRR! Jag kan bita ihop och hålla mig, möta människors olikheter med respekt men när jag blir behandlad utan respekt tillbaka tillräckligt många gånger så spricker även jag. Fy fan vad jag hatar såna människor!

Lär sluta tänka på de där energitjuvarna och tänka på de positiva med lov snart, lov och ledighet. De kanske tar bort tankarna från energitjuvar för en stund.