Tweenieåldern

Proud mom.

Madeleine Stenberg 6 mars, 2014 2 Kommentarer

Idag var det ett sånt där tillfälle när jag kände mig så stolt över att vara Williams mamma, och ännu stoltare över mitt föräldraskap.William kom nyss hem från skolan och berättar att han är bjuden på kalas nästa helg. Maskeradkalas och han berättar att; Jag har bestämt mig att gå som tjej, eftersom jag aldrig testat de innan. 
Här steg stoltheten över mig, stoltheten i att han vågar prova precis vad som helst. Att han fortfarande har modet att prova saker och vara nyfiken. Jag har som mamma alltid haft den principen att ens barn ska få skapa sin egen personlighet. Jag tror på att testa olika saker för att finna sig själv, jag vet dock att samhället har någon sjuk jävla idé om att pojkar som vill prova klä sig i klänning förmodligen är bögar eller transsexuella. Men sånt säger ju mer om de personer som tänker så, än de säger om barn som provar nya saker. Jag hatar fördomar, jag älskar på något vis att vara lite normbrytande och egen eftersom detta gör att jag varje dag TÄNKER på mitt eget handlande och försöker tänka om och tänka rätt. Sen skulle ju aldrig någon påstå att ett barn som sätter på sig en apdräkt på en maskerad förmodligen kommer sluta som APA som vuxen eller hur?! Tänkt till och tänkt rätt!

Jag önskar att jag vågade klä ut mig mer ofta, men imorgon kommer jag gå utklädd till jobbet eftersom det är ”Må bra vecka och imorgon är det Bad hairday dag”. Jag tänkte därmed klä på mig min onepiece och har jag ändå åkt till jobbet idag, kan jag lika gärna fortsätta ha de hela dagen och äta lunch på stan iklädd den med. Jag menar va fan?! Man lever bara en gång, om folk stör sig så låt dem. Jag förändras ju inte som person bara för att jag klär mig i andra kläder än normalt. Det samma gäller även barn som provar nya saker!

När ens barn är hemma och är sjuk.

Madeleine Stenberg 4 mars, 2014 Inga kommentarer

Vabbar idag med. Lämnade honom en stund nu för att skynda mig att handla. Fördelen med barn i Williams ålder är att de fixar stunder själva men de är fortfarande för små att vara ensamma en hel dag. Så därmed fick jag nu tid att handla. Det blir vegetariskt hela dagen idag. Lunchen kommer bestå av Williams favorit pannkakor och till kvällen blir det en vegetariskpaj. Men nu ska jag handla.

Sjukt barn och annat.

Madeleine Stenberg 3 mars, 2014 Inga kommentarer

Hunnit med att se Dallas, Baby daddy, The fosters, Switched at birth och The tomorrow people. Jag gillade alla avsnitten, även om The fosters är den serien som just nu toppar på drama jag älskar nämligen hela storyn. Bitten har jag sett också och den serien är en stor favorit, en riktig SUPERFAVORIT faktiskt. Jag är såld på serien!

Annars har jag hunnit med att städa, passat upp på William och varit trött. Nu tänkte jag bege mig mot sängen.

Vård av barn.

Madeleine Stenberg 3 mars, 2014 6 Kommentarer

William är sjuk, inte kul för honom direkt. Feber och halsont, han ligger just nu på soffan och sover.

Jag kollar på senaste avsnittet av Glee, har hunnit med att se The vampire diaries och The Walking dead också. Ska hänga lite tvätt och passa på att tvätta när jag ändå är hemma, ska även städa lite. Men tar det lugnt ett tag till.

En stressig torsdag.

Madeleine Stenberg 13 februari, 2014 2 Kommentarer

Vilken eftermiddag, jag hade tänkt att jag skulle hinna med att dammsuga idag men det var bara att glömma. Det får bli imorgon istället, direkt efter hemgång idag satte jag och William igång med hans läxor, sedan plockade jag i och ur tvättmaskinen och innan jag visste ordet av var klockan halv fyra och det var dags att bege sig till musikskolan och basträning för William. Där gick det jättebra och William fick ytterligare en ny låt att öva på till nästa vecka. Jag älskar musik och för mig har det varit ganska naturligt att William skulle lära sig instrument, han går även på en skola som bland annat har musikprofil vilket gör att han även lär sig instrument och drama från skolan.

Hur som helst efter spelningen var det bussresa hemåt och lagade av middag som gällde. Hann precis med att hälsa på Björn mer eller mindre och sedan var det dags för mig att bege mig ner på Vänföreningsmöte på Williams skola. Jag har tagit på mig uppdraget för några år sedan att vara med i styrelsen för Vänföreningen och därmed är vi på möten lite då och då, där vi diskuterar skolan och vad vi föräldrar bör göra för skolan. Idag kom trafikfrågan upp igen och jag kan inte låta bli att bli upprörd. Utanför Williams skola finns det ingen skylt som talar om att här är det en skola, det finns heller inga bra övergångsställen och skolan ligger trots detta ut mot vad jag skulle vilja kalla det en av Faluns mest trafikerade vägar. Att sätta upp en skolskylt så att folk vet om att det finns en skola där tycker jag inte borde vara ett sånt problem, men de som har hand om trafiken i Falukommun prioriterar inte detta ärende trots att det kom upp ett önskemål om skylt för 7 år sedan när skolan startades. Resonemanget på den tiden var då att; ”Det är så få elever som går där så det behövs ingen skylt”. Men idag är det 220 elever på skolan och då kan i alla fall jag tycka att 220 elever faktiskt borde vara värda en skylt som varnar att det är en skola i närheten. Med skylt menar jag så klart en vägskylt, en skyltning på skolans byggnad finns men den syns inte ut mot vägen. Jag blir också ganska oroad av resonemanget från kommunens håll att få barn skulle vara ett bra argument till att inte sätta upp en skylt? För alla barn är väl ändå lika mycket värda oavsett vilken skola det går på och antalet elever på den skolan. Det här med just att de var för få elever kom inte upp idag, utan de har jag fått höra förut att det varit ett av argumenten från kommunens håll att inte sätta upp skylten. Nu är det ”bara” att de inte tycker att en skylt är ett hög prioriterat ärende. För mig som mamma gör det ont i magen att veta att mitt barn och hans skolkompisar inte är tillräckligt mycket värda för att få en skylt som varnar trafiken att här finns det barn och jag känner därmed att jag inte kan hålla mig från att skriva detta. Skäms Falukommun!

Något positivt var dock att vi ska hinna med lite aktiviteter för eleverna och föräldrarna.

Nu blir det strax sängen, jag har så himla ont i nacken och det stramar upp i huvudet. Har känt av både axlar och nacke mycket på sista tiden, jag ska få mig att skriva in mig på Må bättre nu så jag kan träna upp axlar, rygg och nacke för att må bättre. Ska bara få mig tiden att gå dit också.

Vab och sånt.

Madeleine Stenberg 29 januari, 2014 Inga kommentarer

William börjar äntligen pigga på sig så imorgon blir det skola för hans del. Idag är jag hemma med honom, igår var det Björn som vabbade. Skönt när man kan göra så, då slipper man ju förlora massa pengar.

Jag har funderat en del om man skulle operera ögonen så man slipper ha linser, är väl lite priset som känns där. Men kostnaden för en operation av ögonen är rätt dyrt, jag kommer bli tvungen att göra båda ögonen vid en operation eftersom jag ser dåligt med båda. Mimira finns i Borlänge så det känns ju spontant som det bästa alternativet. Jag vill verkligen, bara tanken på att slippa köpa linser och greja med sånt skulle kännas som en dröm. Men som sagt det kostar en del och just nu är det frågan om man har råd? Lån är ju inte direkt något som är skitkul att dra på sig.

Har någon av er gjort en ögonoperation?

Sista måndagen i januari.

Madeleine Stenberg 27 januari, 2014 Inga kommentarer

William blev ju sjuk idag så dagen bestod av att ta hand om honom, vi åkte hem till Björn tillsammans och fick jättegod gulaschsoppa. Efter maten åkte jag tillbaka hem och William stannade hos Björn. Björn vabbar imorgon nämligen så jag får jobba, man lär ju pussla lite när det kommer till såna här saker.

Jobb för mig imorgon i alla fall, en intensiv dag som står på agendan. Tisdagar brukar nämligen vara väldigt intensiva, men så är livet ibland.
Blir väl sängen för mig snart har haft ont i huvudet i flera timmar.

Kikat på nyaste avsnittet av Girls i alla fall, och jag gillar den serien ganska speciell men ändå väldigt kul.

Vab.

Madeleine Stenberg 27 januari, 2014 2 Kommentarer

Hann inte mer än komma till jobbet så ringdes det och berättade att William är sjuk igen. Snabbt hem och William somnade. Vi har precis ätit lite fika, och druckit ett glas mjölk.