Yrke

Kom hem, för om kvällen är det mörk.

Madeleine Stenberg 8 november, 2009 Inga kommentarer

GAH, värsta mörkt ute känns nästan som natt. Tycker sonen och hans pappa kan komma hem snart. Sonens pappa ska bjua på nasi goreng och jag är hungrig. Blir en vända till city gross innan.

Ser inte fram i mot den här veckan som börjar imorgon. Imorgon är jag ”ledig”, men resten av veckan är uppbokat med skola och åter skola. Tisdag – Seminarium , Onsdag: PO-dag , Torsdag: Drama och planeringsdag. Känns som veckan blir lång utöver detta har vi en portfoliouppgift samt reflektionsuppgift att skriva och självklart böcker att läsa. Känns ibland som dom vill ta död på en. GAH. Gnäll gnäll.

MÅSTE komma ihåg att skicka min lönerapport imorgon också, ska fråga sonens förskola om jag får skicka den med interposten, de borde nog gå bra. Längtar tills allt med timepool är klart då slipper man lönerapporter ocha allt registeras av sig själv. Ska bli så underbart. Slippa ha ansvar för massor med papper.

 Annars håller jag på att grubbla i julklappar. Alltid ett dilemma med julklappar, vad man ska köpa till folk och sånt. Blir dom närmaste i år. Som student känns det inte som att ens plånbok är full precis. Den är snarare halvfull eller nått. Längtar som fan till nästa termin när man får läsa något KUL och något som man verkligen känner sig road av i stället för massa skit. Orka läsa massa skit liksom, den här kursen är långt ifrån rolig. Den lekande människan känns som jag valde helt fel.

Men fy fan va moffigt.

Madeleine Stenberg 6 november, 2009 Inga kommentarer

Alltså blev lite sur nu. Dels har jag inte blivit kallad för vikariemöte, sen ringde jag förra veckan för inloggningsuppgifter och fick uppgifter och allt. Så idag kom jag inte in. Sen helt plötsligt kommer det fram att dom gett mig nån annan bruds inloggning, namns osv. Alltså vi heter samma sak men är vikarier på helt olika ställen. KUL , eller inte. FAN inte konstigt att jag fått jobba på lite på sista tiden. Försöker få tag på vikarieförmedlingen ska faktiskt sura något känner jag. Tycker det är förbannat dåligt att glömma folk så där.

Ska så fort jag duschat fixa med gipsfigurerna.

Skolan.

Madeleine Stenberg 5 november, 2009 Inga kommentarer

Var i skolan och det var verkligen över alla förväntan. Riktigt kul faktiskt. Har mer eller mindre kommit på vad vi ska göra på fältveckan.

Efter skolan hämtade jag sonen. Och nu är vi hemma. Han spelar dator, ska starx åka en sväng till sin pappa. I helgen har jag sonen så då blir det mysa helg. Antar att sonen ska ha fredagsmys imorgon. Händer inte så mycket annars faktiskt. Jag har ont i ryggen och ska strax dammsuga. Kommer säkert på nått skit att skriva sen. Eller ja, det snöar. BAJSKORV till de hatar snö, fast det vet ju alla redan. Jag är miss sommar typ. Men får ju genom lida detta skit, hoppas dock på en snömild vinter. Tycker inte om när grus kommer in i hela lägenheten, sen kyla är inte min starka sida. SEN tycker jag inte heller det är rättvist att skoteråkarna fick värsta dröm vintern förra året och jag min arma stackare fick en till ofin sommar, kall och regnig. SÅ därför är det inte mer än rättvist att det blir en dålig vinter i år. RÄTT ska vara RÄTT liksom.

Skolan vilket bajs.

Madeleine Stenberg 5 november, 2009 Inga kommentarer

Sitter just nu på upprop, kunde inte kännas mer bajsigt. Att sitta och säga sitt namn så som man faktiskt bryr sig fast man inte gör det. Nu ska vi diskutera kurshandboken. Snack skit dåligt, alltså varför diskutera med en som man vore ett litet barn som behöver massor med info, läser man akademiskt lär man väl för fan kunna läsa.
Orkar fan inte bry mig just nu. Sen drama, EN hel dag med drama. Idag är jag pessimist.

Skolan imorgon, känns som ett straff.

Madeleine Stenberg 4 november, 2009 Inga kommentarer

BAJS och blä. Har försökt att inte tänka på det men kom på det nu i alla fall. Imorgon har vi drama HELA dagen. Jag hatar drama. Att använda min kropp som redskap får mig att känna mig så sjukt missanpassad. Vissa människor har drama i blodet, andra som till exempel jag blir som en stenkloss mitt bland småstenarna. Värst av allt är att man inte får klaga, nä för då är man tråkig. Till saken hör jag älskar musik till exempel, bild är defintivit inte mitt starka ämne men jag kan ändå måla och tycka att det känns okej. MEN drama och jag går inte alls ihop. Jag kan inte agera och jag hatar att ta på folk. Jag vill inte lägga mig på smutsiga golv och jag vill inte säga HEJ till massa främlingar, så låt mig slippa liksom.

Folk tror att kan man inte agera kan man inte bli en bra pedagog/lärare. Det är fan inte sant, jag är förbannat duktig på att få barn att hitta på saker men leka, spela och dramatisera jag kan inte för jag har ingen fantasi. Jag undrar om det beror på att jag inte lekte mamma, pappa barn som barn. Jag förstöd aldrig det roliga med den leken. Jag var en sån där tråkig flicka hatade roll lekar. Förstod aldrig charmen med mata dockan eller att ”laga” mat. Jag tyckte det var sjukt mycket roligare med bilar och lego, vara ute i sandlådan och lorta ner mig typ. Men hatade att leka mamma pappa och barn. Så redan som barn hade jag svårt att ”vara” någon annan. Förstod inte charmen helt enkelt, jag var nöjd med mig själv varför leka något så tråkigt som vuxen?

Känner lika idag, varför fjanta sig och låssas leka att man knäppt ett kort när det finns digitalkameror som gör jobbet åt en? Varför ställa upp på att göra saker inför massa andra och känna sig missanpassad? Vissa resonerar som så att man bör det för det är kul för alla andra, men varför ska man ställa upp på något som är får en själv att må psykiskt dåligt? Jag mår skit idag, vill inte alls till skolan på grund av att vi har drama imorgon. Tänker hur jag kände mig inför musiken som vi hade 1 dag, då var helt helt upprymd. Men drama har vi haft så många gånger och jag har ställt upp så många gånger att jag vill SPY. Känns fan som ett straff att gå dit imorgon, ett straff för man inte förstår charmen i att vara ett vandrande kylskåp i badrummet.

Eftersom.

Madeleine Stenberg 29 oktober, 2009 Inga kommentarer

Eftersom jag inte får bloggen att funka på min domän skriver jag här så länge tills jag får det att funka. KÄNNS ju som att nån omväg borde man ju kunna göra.

Skriver snabb update så får ni lite bilder sen.

Igår var jag och sonen och vaccinerade oss mot svininfluensan. Jag hade tid 13.20 eftersom jag är i riskgrupp i och med min astma. Sonen var dock inte alls planerad, men hade ringt bvc dagen innan och inte fått tag på henne. Hon ringde halv nio och när jag sa att jag hade tid så bokade hon in sonen också. Sonen är inte i riskgrupp dock så blev hon oroad i och med att jag är det, vet att astma har viss ärftlighet så jag tror hon tog det säkra före det osäkra och gav oss båda en tid. Så jag fick springa från jobbet hämta sonen och sedan så åkte vi till britsen. Jag tog vaccinet först och JÄVLAR vad överdrivet det är från medias håll. Det gjorde inte de minsta ont att bli stucken, de ända som kändes var typ att de spände lite när kontrasten sprutades in men de gör det ju alltid av kontrast mer eller mindre. Jag kanske också är rätt härdad i och med att jag tagit sprutor själv i magen i 32 veckor under graviditeten med sonen och även tar vaccination mot allergin var 6 vecka, dessutom tar jag OFTA blodprovet så antar att jag helt enkelt har hög smärtgräns. I alla fall, när sonen tog sa han bara AJ lite ynkligt men mer en så var det inte. Han har varit pigg som en mört hela dagen och inte påvisat något. Dock var han oerhört stolt idag för han visade glatt upp plåstret och då förstod jag att han skrytit på dagis s. Eftersom han var så duktig så fick han välja lego idag bild visas här nedan. Jag valde att köpa en mobil som egen present, behövde en ny. Blev en Sony Ericsson Satio med tutchscreen och jag har insett att jag är kär så måste var objektumsexuell eller åtminstående ha en läggning åt de hållet. En röd skönhet fick det bli. Kände att jag ville ha tutch (hur de nu stavas) för känns som man vill ha sånt när man är tekniknörd. OCH mobilkameran är värsta bra, blev jätte klara bilder. BLIR skit kul sen när man går ut på krogen till exempel där det är kamera förbud, då kan dom inte säga nått för mobilen kan man ju ha med sig. Hehe. På maxi där sonen fick sitt nya lego delade dom dessutom ut en kasse till alla barn fylld med roliga saker. Bokmärken (sonen visste inte vad de var så visade) , en klistermärkensbok, kiwi, dricka kritor och så var det något mer. Riktigt kul att få en väska så där bara. SONEN vart så glad.

Grunkor och nu går jag och lägger mig.

Madeleine Stenberg 12 oktober, 2009 Inga kommentarer

Spelat lite, nu ska jag bege mig till sängen. Redovisning imorgon. Kommer fan bryta ihop tror jag, hatar att redovisa. Stå och berätta om saker man gjort det är utmärkande gillar jag inte alls. En sak med seminarium man sitter i en grupp och spyr galla (eller jag gör) om kurslitteraturen och samhället i stort, eller så finns det dom som fjäskar och aldrig skulle våga säga ett ont ord om litteraturen eller samhället vet inte vilken sida som är bäst dom som är som jag eller dom som fjäskar? Jag hatar fjäsk, slickar aldrig någons röv så viktig är inte betyget för mig, skulle aldrig göra så på jobb heller, jag är mig själv i alla lägen fjäsk skiner igenom endera dagen, allt är fan inte inspirerande även om många försöker påstå de.