Drog till maxi med Lisa och Anna. Där köpte vi mjukglass. FINNS det något godare? För mig var det årets första. Strössel till gör ju hela grejen.

Ett dalaliv med mina pudlar.
Drog till maxi med Lisa och Anna. Där köpte vi mjukglass. FINNS det något godare? För mig var det årets första. Strössel till gör ju hela grejen.

Satte igång och målade en hylla nyss. Sån där vanlig i obehandlat trä från Ikea. NU är den vit och ligger på torkning. Blev sur, la tidningspapper under som nu fastnat på hyllan. Lär slipa bort det eller nått men gör inte så mycket antar att det igår när man ska fixa fint hemma s. I alla fall får ni resultat imorgon. Detta är en före bild.

Köpte färg på rusta. Funkar för mig.

Måla hylla.
Här får ni en bild på tatueringen igen. Den är nu 3 dagar gammal. Tycker den ser fin ut fortfarande. Än så länge har jag inte fått några skorvar. Egentligen rätt frågande över detta trodde nämligen dom skulle vara där nu? Men tänkte att det kanske är som när jag piercat mig? Jag har aldrig fått skorvar eller var vid piercing utan det har läkt ihop och inte varit några problem. Kanske konstigt, naveln fick jag dock plocka ut för kroppen stötte ut den första gången, andra gången så fick jag blodpropp vilket resulterade i att jag fick stränga order av doktorn att plocka ut den eftersom jag gick på waran behandling. Lydde inte läkarens order först vilket resulterade i att jag en dag satt i soffan och kände hur något varmt kom över hela magen tittade ner och ser min läkta och fina navelpiercing vara täckt med blod. JAG tog ur den, vågade verkligen inte ha den kvar då jag insåg allvaret. Men öronen har läkt fort, och får jag sår är dom bra inom ett par dagar. Mitt blod bildar koagler lätt så undrar om det beror på de? I alla fall. Här får ni en bild på min tatuering 3 dagar gammal.

Tredagar gammal och redan min kärlek 😉
Jag har något jag absolut inte förstår. Något jag, Anna och Lisa pratade om idag. Varför man super på julafton när barn är med. Jag menar inte nu ett glas julöl eller en snaps utan när det ska festas så till den grad att man ramlar fram, sluddrar och inte förstår vad man gör. För mig är det inte direkt okej att dricka på julen. Jag dricker inte då jag inte anser att sonen ska behöva se mig full. SEN på julafton, jag anser att det är barnens dag inte föräldrarnas. Jul är ju roligast när man är liten, som vuxen är den inte alls lika kul.
Lika är det med Valborg som det strax är. Jag förstår inte riktigt grejen med festa på valborg. INTE ens när jag var fjortis begrep jag det. Jag stannade hemma. EN gång har jag varit full på valborg, då spydde jag och var så jävla knack så en jag kände fick skjussa hem mig medans jag sov i baksätet på bilen. MEN full inför min son kommer jag aldrig vara.
Fylla och barn hör liksom inte ihop.
Eftersom man får flera förfrågningar om tävlingar och jag tackar nej tänkte jag låta er som verkligen VILL visa era tävlingar få chansen med det här. Jag kan lägga ut era tävlingar i bloggen (om jag inte upptäcker dom själv och länkar för den sakens skull) men om jag ska lägga ut era andras tävlingar får ni som vill detta länka till min blogg i eran. Jag gör detta då jag lessnat på alla ”var med min tävling” i min blogg.
Dels så är jag totalt ointresserad av att tävla det är inte riktigt min grej. JAG vet, jag bryter från mallen med grejer som andra vill ge bort. DET är skit kul att ni gillar det intresset och vill ge detta till era läsare och ha tävlingar i era bloggar det är jätte kul för er. Men jag är inte den typen som är intresserad. Allvarligt talat så bloggar jag endast för att få minnen av vad jag gjort. Att tävla eller rösta på era bloggar känns helt värdelöst för mig, precis som att ställa en valfri fråga. Läser jag inte era bloggar sedan innan så kommer jag inte att rösta på eran blogg, JAG vet inte vad den handlar om. Jag vill heller inte vinna massa bebisprylar jag har ett barn som fyller sex år i höst och bebis prylar är inget för honom som ni säkert förstår. MEN jag länkar gärna till tävlingen, bara jag slipper få massor med meddelande från totalt främmande folk att jag ska delta i era tävlingar. Men om ni verkligen vill ha reklam för era tävlingar får ni helt enkelt länka min blogg i eran. OM jag inte länkar för jag läser din blogg sedan innan och vill vara snäll mot er del vill säga.
Tänkte tipsa er med mindre barn att vara med på tävlingar hos Flerbarnsmamma. Finns massor med roligt där. Själv har jag ett barn som fyller sex år och han gillar inte alla dessa saker längre. MEN för er andra som gillar tävlingar har ni möjlighet här!
Gick ner på gymmet. När jag klev in i lokalerna, såg personalen och kände stämningen så började jag ångra mig. Jag insåg varför jag gymmat och varför jag tycker det är kul. Fick prata med en Hälsochoach , och jag förklarade för henne att mitt problem är inte att jag inte vill träna mitt problem är att mitt schema är så tajt att jag inte har tid. Hon sa då att hon kunde hjälpa mig med hur jag ska göra vilket är bra. JAG behöver hjälp med planering något jag vet då jag är sån som tar på mig mer och mer och mer. Vilket också var anledningen till att jag gick in i väggen i höstas. Jag är tyvärr en av dom som gärna vill göra allt, dock så tar jag på mig saker så jag sen inte alls har någon tid över. Nu ska jag få hjälp att planera tiden som hon sa jag har varit medlem länge. Sen 2006, och ett tag tränade jag aktivt flera gånger i veckan, jag brukade träna så ofta att jag hade rejält bra kondis. JAG mådde bra då. Sen började jag på högskolan och jobba extra och vips försvann all den tid jag lagt på träningen bort. Någon lucka borde jag ha, jag tycker om det. Afrodance och yoga samt gymma. Jag älskar när jag verkligen får känna muskelvärken dagen efter. Ett annat problem är också att när jag inte tränar så kan jag äta godis och får ånget, när jag tränar är jag sällan godis sugen och när jag väl äter godis har jag ingen ångest. Ångesten hänger alltid ihop med att jag inte tränar det vet jag, dessutom vet jag att jag TÄNKER betydligt mindre när jag tränar. Jag hatar att tänka, mitt stora problem. En del av mig är sån där filosofisk typ som lätt hamnar i djupa tankar med mig själv.
En sak jag undrade mycket över när jag var gravid var hur det inte kunde finnas något upp eller ner i rymden, och om det inte finns hur sjutton vi då kan säga att Sverige ligger långt upp på jorden. Vi kan ju lika åt vilket jävla håll som helst egentligen då? DET kanske är vi som är neråt och något annat land uppåt. En annan sak jag brukar grubbla på när jag var 16-17 var hur universum kan växa och bli större hela tiden, för om det växer måste det ju finnas yta att växa på?
Ja ni hör, sen kommer ju också det dagliga tankarna in också. Jag försöker att inte tänka så mycket. Folk runt mig blir galna när jag tänker, analyserar och funderar. Jag undrar vem jag ärvt denna gen ifrån? Jag vet ingen som tänker så mycket som jag. Jag har tänkt mycket hela livet, redan när jag var liten funderade jag över saker.
Jag såg saker som barn också. Såg saker som alla sa till mig inte finns. Jag glömmer aldrig när jag sov hos min farmor. Jag sov på soffan tillsammans med pappa. Pappa sov på ena sidan och jag på den andra. Jag drömde en dröm om en ”tomte”, han hade en yxa som han skar ur tänderna på massa barn med. Jag var runt fyra år. Jag vaknade och såg honom överallt runt mig. Jag gick till toaletten och han var där, jag gick tillbaka till pappa och han skrattade åt mig stirrade på mig ”tomten” alltså. Jag drömde om honom hela natten, och vaknade med feber dagen efter. Jag glömde bort honom tills jag en dag var ute i skogen och lekte hos mormor och morfar och känner mig bevakad. Kollar upp och ser honom, han har det där skrattet och höjer sin yxa över mig. Jag sprang och hörde hur han sprang efter kom till in till mormor och morfar och berättar för mamma och mormor vad jag sett dom trodde mig inte. Sedan förföljde han mig. Jag såg honom alltid när jag lekte ensam på mitt rum 1 trappa upp. Han stod i fönstret med sina äckliga ögon och stirrade på mig. JAG kan fortfarande få fram honom i huvudet och hur rädd jag var för honom. Jag såg honom en gång även i mitt nya rum men sen försvann han när jag var runt 11 år. Han förföljde mig alltid väldigt länge. Jag har en skräck för fönster, en rejäl skräck. Jag tänker på honom ibland vem var han?
Nä nu ska jag svara på bloggkommentarer.
Drog till VFU:n idag en timme observerade jag, egentligen jag tycker jag det är rätt jobbigt att observera för det känns som man inte gör något när man egentligen gör massor. Att sitta och skriva gör att man känner sig, jag vet inte? Konstig. När jag jobbar vill jag vara med hela tiden riktigt svettas typ. Att sitta bredvid och skriva känns lite som att man sitter och gör ingenting. Den saken passar mig inte så bra, även om jag vet att det OCKSÅ behövs eftersom tid för observationen inte finns för personalen tyvärr. Observationer är annars ett väldigt bra verktyg för att uppmärksamma saker.
Nog pratat om de. Bokat lite nya tider och sen träffade jag Lisa på stan.
Gick till Swedbank och fick därifrån en tid för att gå igenom premiepensionsvalet. SVÅRT sånt där, har noll koll på vart man ska lägga sina pengar haha. Är sånt där som typ glöms och väntar på bättre tider ungefär. Jaja, sen så fick hon mig att skaffa ett kreditkort då jag får gratis sånt som student. Behöver ju knappast använda det.
Drog hem, hämtade William och nu ska vi ner på stan snart. Ska säga upp mitt gymkort. FÖRUT var jag aktiv, jag tränade jämt men nu? Är aldrig där typ. Har inte tid, när jag inte pluggar jobbar jag och när jag inte gör något av detta är jag mamma och måste ha tiden till de. När jag sedan är ”ledig” en timme per dag så sätter jag mig här. Jag måste ändå får ha rätt att ha fritid. VISST den tiden kanske skulle kunna tränas på också… Jaja, jag vet inte. Sen ingen är speciellt sugen på att träna med mig heller.
Ska väl börja övertyga William om resan. Lika bra det.
Idag ska jag till min VFU-skola och vara med några timmar. Har min indivuduella VFU som måste betas av. Har inte gjort många timmar där, vilket jag egentligen borde ha gjort är så mycket annat som kommit i vägen. Jag tycker individuella VFUn inte alls är speciellt bra. Dels så ska man planera in sina timmar själv, dels ska man under ett redan fulltäckt schema med massor med litteratur samt tentor och annat klämma in att gå på VFU-dagar. Om man sen har barn samt är ensamstående och är tvungen att jobba extra för man inte kan bo i studentrum så kan jag berätta för er att det blir ännu mer omöjligt. Jag fattar inte varför inte en högskola där det jobbar vuxna kan förstå det. Jag hade hellre haft den där extra veckan i skolan än att ha ”lov” i en vecka. För vad då lov känner jag. MAN är aldrig LEDIG från högskolan. Det finns alltid tentor eller böcker att läsa. Den som tror att en student har ledigt på helgen har väldigt fel, som student har man alltid något man måste göra. Det finns ingen tid för semester, det är alltid i bakhuvudet att man måste göra något.
Missförstå mig inte nu, jag älskar verkligen att studera. Älskar att lära mig saker, men är det något jag inte gillar är orättvisor eller oplaneringar. Nä nu ska jag ta och fylla i min kalender lite, skriva i när William ska ha sommarlov samt träffar med nya skolan och utvecklingssamtal.
William fick förresten brev om simskola idag tills i sommar. Det tror jag att han ska få gå på. Känns som en rolig sak. Jag tror han skulle gilla det. 750 kr för två veckor. William har ju gått både på baby och minisim så han är en riktig fisk i vattnet.
SÅ kom dom äntligen. Dom jag väntat på kläderna till William från Wild mango. Snygga och tuffa barnkläder. NÅGOT jag gillar skarpt då det tyvärr mest är fina barnkläder och lite gulligt pluttinutt. William har börjat växa ifrån drakar och bilar och vägrar ha sånt på sig längre. Han protesterar varje morgon jag tar fram ett plagg från Me&I så jag började inse att jag inte kan handla sånt till honom längre. Nu är det tuffa och coola saker som är grejen, man ska ha keps och vara häftig. Inte vara något litet barn utan stort HAN börjar snart skolan och berättar vad som är okej och inte.
Ibland känner jag att det är som en lite tagg inom mig och hur jag vill gråta lite, inte för att jag är ledsen utanför att tiden gått så fort. Jag tycker det var nyss jag hade en bebis i min mage, jag tycker det var nyss han var nyfödd och jag pussade hans varma och doftande bebis panna. Jag tycker det var nyss han tog sina första steg och att han nyss fyllde ett år. Ändå tycker en annan del av mig att han alltid funnits, att tiden gått tagit lång tid. Vi har gjort så mycket jag och han båda har vuxit. Jag vet hur vissa hävdar att man är vuxen när man fyller 18, och när jag var yngre höll jag med. Jag tyckte man var vuxen när man var femton. Jag såg mig som vuxen när jag var femton. När jag var sjutton bodde jag redan hemifrån. När jag flyttade hit till stan som nittonåring var jag så vuxen jag bara kunde bli tyckte jag, så när jag blev gravid såg jag inget konstigt med de. Ändå, nu när jag ser tillbaka med tiden har jag och William vuxit ihop. Jag har blivit vuxen samtidigt som han gått från bebis till snart skolbarn. En del av mig kan tycka att jag först var vuxen när jag fyllde tjugofem. Kanske inte just den dagen, men just den tiden i livet. Efter tjugofem så har jag varit mer lugn och inte lika rädd för vad folk ska tycka och tänka. När jag väntade William och hans första år var jag fortfarande väldigt osäker när jag ser tillbaka på tiden, jag var blev så arg när folk påstod saker om mognad, jag kände att jag levt livet innan så INGEN skulle komma och påstå något sånt. Men när jag ser tillbaka, om jag går tillbaka och ställer mig brevid mig själv som tjugo år och nybliven mamma kan jag också se den osäkra flickan, för egentligen, skillnaden mellan 17-20 är inte speciellt stor. Folk vill så gärna poängtera hur stora skillnader det är, men det är egentligen inte de. I huvudet på alla unga finns ändå en osäkerhet. En evig kamp om att bli accepterad för den man är. Jag tror alla som någon gång varit tonåringar vet vad jag talar om. Hur gärna man vill att någon sa se just MIG. Man vill så gärna att folk runt en sak förstå vem man är och älska en för just den man är, men istället så får man ofta hårda blickar vilket gör så ont. Det gjorde ont tills jag fyllde tjugofem, vid tjugofem? Jag helt plötsligt så bryr jag mig inte om andra människors hårda bedömningar eller iskalla blickar. Jag ser dom inte längre, jag låter folk tycka och tänka men jag vet också att allt jag gör, gör jag för min skull eller Williams. Jag gör inte saker för att andra ska ge sitt godkännande. Det viktigaste godkännadet ligger hos mitt barn, godkänner han mig så har jag gjort ett bra jobb.
Jag älskar William så. Jag och han har vuxit ihop dom senaste 6 åren, jag har vuxit som mamma och han har vuxit upp och blivit ett tryggt barn med hela världen under sina fötter. Jag inser med ett lättande hjärta och små lyckotårar i mina ögon att jag har lyckats med det jag ville när jag blev gravid. När jag som gravid nittonåring bestämde mig för att ensam ta hand om min son, bestämde jag mig för att låta min son växa upp med den tryggaste barndomen som finns. Med dom tankarna gick jag in i något helt ensam, jag kom ut stark och står nu här sex år senare. Jag har lyckats med mitt liv. JAG har så mycket att vara stolt över och jag är tacksam för livet. Tacksam för det liv jag lever och tacksam för att jag har hälsan och min son. Jag älskar William så mycket, jag vet alla mammor skriver sånt och det är också de folk använder som ett slags slagord på nätet som det är så fånigt att mammor beyrar sin kärlek för sina barn. Men det skiter jag blanka fan i, jag älskar mitt barn och är stolt över honom. STOLT över vad jag lyckats skapa. Livet ger så himla många vackra stunder. Jag önskar fler människor fick uppleva vad som är bra med livet. Det finns så många där ute som aldrig förstår varför dom lever. Jag var en bland dom, men min lycka i livet var att få barn. Jag tror allas lycka finns där ute, det är bara att leta efter den och aldrig någonsin ge upp. För livet är här av en mening, vi ska leva det. Vad andra tycker och tänker om dig är inte det viktigaste. Det är vad du tycker om dig själv som räknas. Älskar du dig själv? Ja då kommer livet älska dig också.

Wild mango

Jeans som kan göras till shorts.

Hemligt plagg.

Tryck

Byxor gratis (hemligt plagg)

Gillar deras detaljer på saker.

Gratisplagg (hemligt plagg)

Tryck

Hämtade den förbaskade boken också. Som dom skickat
påminnelser om att jag måste hämta.
| Cookie name | Active |
|---|