Denna text är så bra och beskriver varför det är viktigt att läsa, om man ska klara sig i det västerländska samhället.
Etikett: Lärare
Lärare: Årets decemberbok – Jul i Stora Skogen av Ulf Stark.
I år läser jag den här boken för klassen. Det är jättefina bilder, och jag har elever som alla hänger med i texten och ställer frågor. Jag tycker om boksamtal och lägger tid på läsförståelse. Jag insåg igår när jag läste denna bok med de fina bilderna hur viktigt det är med bilderböcker även för barn som går i skolan. Eller det är något jag ofta tänker på, när vi har högläsning har jag alltid smartboaden igång och googlar ord och bilder. Även om man kan se bilder i huvudet är det ju även bra med bilder som syns.
Som lärare använder jag många olika metoder och redskap hela tiden, kanske för att jag fortfarande efter dessa år provar mig fram. Igår lärde jag ut nians multiplikationstabellen på 3 olika sätt, först genom saga, sedan genom sång och sist med fingrarna.
Det väl även kul när en kollega besökte klassen igår mitt under vår matematiklektion och säger; OJ så många lärstilar du har igång samtidigt. Jag reflekterar inte över saken tillräckligt det vet jag, eftersom jag sagt till eleverna att använda alla ytor vi har i klassrummet under lektionerna är de verkligen precis överallt när vi jobbar, men de jobbar också. Någon sitter vid arbetsplats, någon sitter i ett hörn, några sitter tillsammans och diskuterar matematik, en tredje står vid pulpeten och skriver, några ligger på mage på golvet och jobbar. När dem kör fast börjar dem med att fråga en vän och sedan om de inte kan hjälpa frågar dem mig.
Jag kallar mig ingen superpedagog, jag examinerades 2012, men jag tror på att låta barn hitta sin egen studieteknik och att barn är kompetenta nog att själva komma på hur dem lär sig saker, men med stöd av vuxen ibland.
Det slår mig dagligen numera hur glad jag är över mitt jobb. Det här yrket är så spännande och utmanande på samma gång.
Jul i stora skogen hittar du här, jag har dock lånat boken av en kollega.
En vinst från Lärarförbundet Borlänge, en goodiebag som förgyllde novemberdagen.
Nu äntligen var det någon på kontoret i Borlänge när jag kom dit. Jag kom hem med världens härligaste och behövligaste goodiebag. Innehållet ser ni på bilden nedan, och vem blir inte glad över detta. Mest glad kanske jag blev över power bank. Hade ingen sådan sedan innan och jag tycker det är så trist när batteriet på mobilen tar slut. Fast allt var toppen! Jag är helnöjd!
Livet utan dator!
Alltså snacka bittert detta är! Jag sitter vid Williams dator, och har ändå hunnit med att plöja alla kommentarer jag fått. Bloglovinläsning får dröja, jag känner mig typ handikappad. Eller handikapped med en svenskelsk klang på uttalet.
Idag hann jag med massor på jobbet, hade en helmysig dag med härliga elever och jag har även gett alla elever ett schema på deras arbetsplatser.
Efter jobbet idag åkte jag hemåt för att ta med William på Mcdonalds, Björn är på kurs i Rättvik och jag var både trött och ganska opeppad på att laga mat idag.
Nu vill William ha sin dator igen, så jag avslutar här. Får se om Black Friday kan erbjuda en billig och bra dator för mig. Känner mig som sagt handikappad!
Mot tisdag, mot jobb och skoskav.
Så var det tisdag, idag har jag planeringsdag på jobbet. Gillar denna dag eftersom man hinner kopiera och greja.
William hade ont i halsen nu på morgonen. Jag övertygade honom om att det säkert går över. Det är idag 15 arbetsdagar kvar av denna termin för mig som är ledig på fredagar. Den här terminen har gått helt galet fort! Jag har dock hunnit med mycket denna höst och det känns bra.
Hoppas ni får det bra idag!
Igår kväll köpte jag denna godsak! Alltså det måste ändå vara det godaste godiset?!
Måndag och ny vecka.
En bild ifrån en del av mitt sovrum.
Så var det måndag igen, jag har förbrukat en dag med jobb och annat.
Jag har vunnit en goodiebag från Lärarförbundet i Borlänge och hade som mål att hämta den idag. Blev något besviken när ingen var där, men sånt är livet. Det blev således att jag fick gå hemåt, fördelen var dock promenaden mellan jobbet och stan. Det är ju faktiskt skönt att röra på sig. Något som däremot inte är lika skönt är kylan som vi nu fått, får mig rent av en chock varje år när det drar ner mot minusgrader. Det enda man kan hoppas på är att vi får lite värme till sommaren, men sånt kan man ju aldrig så noga veta?
Björn bjöd på middag idag och det var gott. Jag kikade lite på Willys och handlade naturgodis som jag var sugen på.
Det händer inte så mycket på dessa dagar förutom arbete, jag tycker dock jobbet är kul och jag utmanas av de jobb jag har. Eleverna är taggade för att lära sig saker och jag peppas av att diskutera med dem och utmana dem vidare. På det viset är detta jobb så roligt, ingen dag är den andra lik och man utmanas och utvecklas dagligen som person.
Nu ska jag svara på kommentarer och läsa lite bloggar, sedan ska jag sova. Hoppas ni haft en fin måndag!
God morgon på er!
Jag tror jag var 11 år på denna bild. Eller 12, alltså i ungefär samma ålder
som William är idag.
Redan är klockan lite över nio, och jag har min lediga fredag. Jag älskade denna dag, så många möjligheter. Jag har just tävlat igen som jag gör varje vecka (utan vinst) på Natur och kulturs fredagstävling i sin Facebookgrupp. Jag vill så gärna vinna, det skulle vara så roligt! Världens chans att få gratis läromedel, och sånt gillas ju alltid. Kanske är det min gång, någon gång.
Just nu befinner jag mig vid datorn. Jag ska alldeles strax slänga på mig lite smink och påbörja denna fredag. Ska träffa en kollega här på stan i Falun. Det ska bli riktigt trevligt, att bara umgås utanför jobbet och göra något annat.
Nä nu tar jag och gör mig klar för att möta det stora fredagsäventyret.
Så trött.
Igår stannade jag på jobbet 30 minuter extra och trots att det bara var trettio ynka minuter var jag så himlans trött när jag kom hem att jag kunde somnat. Eftersom Björn befunnit sig i England från i måndags tills igår har jag varit ensam med William. Därmed åt vi på McDonalds igår för att muta honom med den där extra timmen ensam. Han var nöjd, och jag fick vara halvnöjd. Väl hemma så däckade jag ganska snabbt och det var välförtjänt kände jag. Idag har dagen gått lika snabbt, men idag kom även Björn hem. Han bjöd på lite julmat i variant light och det var perfekt.
Williams försäljning från Panda kom också så jag fick det jag beställt. Tänkte visa allt i ett till inlägg. På tal om Panda har jag lovat William att han ska få bli medlem i Pandaplanet och då med VIP så att han kan ge lite extra till djuren. För mig känns det viktigt, jag kommer ge lite till Orangutangerna den här månaden via Swish tänkte jag. Deras hem håller på att brinna upp och mitt hjärta blöder för de stackars djuren, vill du läsa mer om detta kan du klicka här. Nej nu ska jag strax se på Nashville, serien jag längtar efter varje vecka. Eftersom karaktären Juliette spelad av skådespelerskan Hayden Panettiere har en förlossningsdepression både i serien och i verkligheten är det extra spännande just nu. Jag känner så för denna stackars tjej, det är verkligen inget man önskar någon, och trots att jag var otroligt lycklig efter förlossningen så vet jag så väl att det är långt ifrån alla som känner så efter de fått barn. Ämnet är så viktigt att tala om och visa världen, att bli förälder är inte alltid lycka och det betyder inte att man är hemsk för det.
Måndag och nya vecka.
Idag är det måndag och i detta regnväder har jag rastvakt. Känns väl inte helt pepp kanske, men har i alla fall mitt paraply med mig. Hur som helst, det blir nog en bra dag ändå.
Jag gillar min nya tröja.
Obehag.
Det händer en del här i bostadsområdet jag bor i, i soprummet ser det väldigt ofräscht ut och i området är det ganska stökigt numera. På kvällarna hör man folk skrika, och bilar kör förbi ganska snabbt. Nu vid två tillfällen har en karl på cykel kört in och gömt sig bakom några buskar och kollat på mig när jag gått förbi. Det är riktigt obehagligt och nere i källaren misstänker jag att någon bor sedan ett halvår tillbaka. Någon ställer upp källardörren på kvällarna så jag brukar få dra igen den. Det känns väldigt obehagligt och jag funderar på att kontakta bovärden om att jag anser att de ska sätta in kodlås här i lägenheten. Jag känner mig inte lika trygg här när man misstänker att någon befinner sig i huset.
Förra sommaren klev det dessutom in en karl här i lägenheten, William hade sprungit upp till grannen så dörren var inte låst. Jag såg som tur var mannen men blev jätterädd och låser nu dörren varje gång William går ut. Det är läskigt, såna gånger tänker jag på kodlås vi har på jobbet vilket är prefekt. Borde vara så i alla lägenhetshus med anser jag. http://cdvi.se/ erbjuder den saken och jag funderar på att skicka över ett tips om dem till min bovärd.