Avslutningsmiddag & att träffa vänner.
Madeleine Stenberg 
I torsdags var jag på skolans niors avslutningsmiddag. Det var jättefint och tror att de uppskattade saken. Sista nian som går ut från Lärande Grundskola I Falun. Det är nu två dagar kvar för mig att jobba på skolan, sedan är den nedlagd. På måndag och tisdag sedan är det ett avslutat kapitel i mitt liv.
Igår var det student i stan, jag såg en hel del lastbilar från mitt fönster. Verkligen jättekul eftersom jag inte sett det tidigare.
Min vän Christin var då här och vi fikade tillsammans, jättekul att ses! Hoppas vi kan få till fler tillfällen att träffas för jag uppskattar att träffa henne.
Förra fredagen var även min vän Anna här på besök och vi hade det också trevligt tillsammans, hoppas också att vi kan ses oftare för uppskattar även att träffa henne.
Jag, Anna och Christin bodde grannar som barn även om vi då såg oss som vuxna. 14-15 år gamla och vi hann med mycket där som att tälta, hänga på Orsa och titta i tidningar tillsammans. Blir så glad över att träffa vänner som man haft så länge. Det är något fint med det.
Igår träffade jag även Charlotte som är en ganska ny bekantskap eftersom vi lärde känna varandra på jobbet förra året. Nu jobbar vi på olika skolor men uppskattar även hennes vänskap.
På senaste året har jag börjat umgås mer med människor, och uppskattar människor mera. Jag har några på jobbet jag gärna fortsätter va kontakt med.
Sedan har jag Lisa, som jag pratar mer ibland flera gånger per dag. Lena som jag inte träffat sedan pandemin men ändå uppskattar som vän. Sedan de fina människor jag blivit bekant med sedan i höstas via Lugnetkyrkan.
Jag har under många år inte ens orkat tänka på vänner. Det började någonstans i tonåren, alla svek och drama medförde att jag slöt mig och helt enkelt lärde mig att aldrig släppa någon för nära. Nu har jag börjat med det och det känns fint. Jag kommer aldrig vara den som drar iväg på AW eller hänger med folk i stora grupper, men jag kommer definitivt börja umgås mera. Det märker jag mer och mer.
