Min lillasyster snart tretton år!

Min yngsta lillasyster fyller 13 år på torsdag. FATTAR inte, minns fortfarande när hon föddes. Hela saken det var så hemskt. Jag vet att många tycker att övernaturliga saker är skit, men jag har upplevt så mycket att jag själv inte anser att man kan säga att det inte finns.

I alla fall, jag minns dagen innan. Jag och en kompis hade gått runt på Orsa och pratat och sen vinkade jag av henne. Mamma sa att hon hade lite ont i magen och inte mådde så bra. Det var meningen att jag skulle vara med på förlossningen och jag tyckte det kändes så spännande. Hade varit med på visningen på mora BB med mamma och jag fick se olika former av förlossningshjälpmedel. Minns också hur BM tittade på mig och frågade om jag verkligen skulle våga vara med. JAG ville så gärna, jag ville se min syster födas. Visste inte att hon var en tjej men mamma visste. Jag var 13 år och jag tyckte att det skulle bli spännande, gick i sexan och hade bestämt mig för att inte följa på klassresan som skulle gå till Idre fjäll.

I alla fall, jag gick och la mig och tog med mig Sassa (min hund). Jag började dock vakna av att någon ruskade i mig och skrek i mitt öra, MADDE DU MÅSTE VAKNA. DU MÅSTE VAKNA NU! Satte mig upp och hör hur min systers pappa säger ”hon är gravid och ska föda” , jag minns resten som en dimma. Jag trippade upp genom hallen och hör hur syrrans pappa säger ”NEJ Madde gå inte dit” , men det är som att någon annan leder mig. Som jag är i ett slags vakuum. Så ser jag det, synen jag aldrig glömmer. Blodet över väggarna och hela golvet, blodet som är i en mängd jag aldrig sett i hela mitt liv. Blod som är som någon har slängt ut tre fyra hinkar med skurvatten över golvet, jag står där och bara stirrar, ser mamma sitta på toaletten som är nedstänkt med blod och hur hon ropa. MADDE du måste öppna för ambulansen, jag går ut genom trappan, passar mig för blodet. JAG inser allvaret, jag förstår att död kan vara nära. Jag är 13 år och har upplevt död av en förälder tidigare, jag är rädd och öppnar dörren. Våran barnvakt kommer dit, eller barnvakt men den som mamma ringt efter för att ta hand om oss. Sassa som annars brukade skälla är helt tyst. Jag själv går in på mitt rum och sjunker ner framför min säng och ber, jag ber till min pappa. ”SNÄLLA PAPPA gör så att inte mamma dör. SNÄLLA PAPPA. DU måste rädda mamma. DÖDA HENNE INTE FÖR MIG” jag är i upplösningstillstånd, jag vet att mamma är där ute nerdränkt med blod och att jag kanske ska mista henne också. Jag går ut, ger mamma mitt halsband medans ambulansen kommit det har tagit över en halvtimme, dom har inte fattat allvaret. Ger mamma ett av mina halsband och säger MAMMA håll i detta, det bringar tur det är jag säker på. Mamma tar det. Ambulanspersonalen bär ut mamma på britsen, det rinner fortfarande blod. Mamma är vit. Barnvakten börjar torka bort blodet, Sassa kommer ut från mitt rum och ser helt skärrad ut. HON vet, hon känner lukten av blodet, hon lägger sig på mammas plats i sängen och rör sig inte. Hon sörjer. Jag skakar, hela kroppen är i chock, får en kopp té men ser bara hur vattnet hoppar i min hand. VEM fan är jag och kommer mamma dö nu? Jag är 13 år och kanske blir föräldralös. Min mamma som jag älskar så sjukt mycket, jag skrek det till henne när dom bar bort henne på britsen. Så ringer telefonen, mamma har fått en flicka genom katastrofsnitt, en liten tjej. På morgonen tassar jag in till mina syskon. Brossan fyller 8 år, han fick en lilla-syster på sin födelsedag. Jag berättar, han tror mig inte. Inte andra lillasyrran heller dom tror att jag hittar på för det är första April. Får övertala dom, dom förstår. VI har fått en lillasyster, åker och träffar henne. Hon är så liten. Jag tittar ändå mest på mamma, hon är likblek och har massor med slangar på sig. MEN hon lever, min mamma överlevde. Jag känner en lättnad. Bredvid mamma ligger hon, min lilla nyfödda lillasyster, jag kommer dit alla andra dagar. Kikar på henne, hon är söt. Jag blir helt frälst av henne, vill bara hålla i henne. Bär på henne. Min lilla lillasyster.

Den där lilla tjejen, blev också rolig. När hon var runt 1-2 år så var hon ett riktigt busfrö på alla sätt och vis, rymde när jag var barnvakt åt henne. Men de William tyckte var roligast, var när hon höll ner handen åt Sassa för att ge Sassa lite av sin smörgås för att sen ta tillbaka den skrattande och säga ”HAHA, Latta” , eller när mamma lyfte på sin stereo’s högtalare och hörde hur det skramlade därinne. Mamma fick skaka och ruska och ut ramlade köttbullar, korvbitar och fiskpinnar. William skrattade så tårarna rann när jag berättade detta.

Nu har det snart gått 13 år sen jag var 13 år och min syster är nu en stor flicka. Hon som kom så dramatiskt till världen. Min söta lilla mini syster Melissa. Jag älskar henne, precis lika mycket som jag älskar mina andra syskon.

Det var mina tankar för denna kväll. God natt på er!