24 mars, 2010
Åh gud jag tror jag kissar på mig…
Alla känner väl igen den känslan?
Eller så antar jag det. Alla som någon gång druckigt alkohol (framför allt öl) vet att när man kommit till en viss gräns blir man AKUT kissnödig. Man tror man ska kissa på sig bokstavligt talat och oftast är det i helt olämpligt tillfälle. Kanske när man är på en helt öppen gata eller bara så att man helt enkelt inte kan så man får hålla sig och man tänker okej snart har jag kissat på mig. ÄNDÅ lyckas man hålla sig. Jag tycker det är sjukt intressant. HUR man lyckas. Lika är det när man behöver spy, fast då blir det ju ofta AKUT. Jag har alltid hatat att sitta i mitten i en bil när man blir spy sjuk. Alltså man känner att nu jävlar är spyan på väg upp och man får PANIK och börjar skrika åt alla i bilen, JAG måste ut jag MÅSTE spy. Såg får folket panik, chauffören tokbromsar, den som sitter bredvid slänger ut sina ben genom bil dörren och den som ska spy SPYR rakt ner i marken så det skvätter över hela asfalten. Det är så sjukt fräst. HAHA
Jag glömmer aldrig när jag stod och tok spydde och började diskutera med Lena, LENA jag spyr spagetti det kommer massor med långa spagettis ner här, man ser dom riktigt och sen är det RÖD vin. Lena bara MEN Madde för fan jag vill inte veta haha. Ibland kan jag vara för fräsh.
Borlänge och jobb.
Idag jobbade jag som sagt, hade det jätte kul och var spännande i och med att jag provade en helt ny förskola att jobba på. För mig alltså, helt ny för mig. Var roligt, och spännande att se deras pedagogik. Är sån olika pedagogik beroende på vilken förskola man befinner sig på, vissa har dagis verksamhet (tiden har stått stilla) andra har verkligen kämpat stort för att visa att dom är en förskola och arbetar med, teknik , matematik, svenska och sånt. Andra är mitt i mellan. Jag tycker det är roligt att se vad folk är liksom. Hur dom tolkar läroplanen, det är verkligen spännande. Skillnaden mellan att vara ”vanlig” förälder och vara studerande förälder är att man verkligen kan SE vad som är till skillnad från andra föräldrar jag. Detta kan jag säga då jag börjat studera till lärare efter sonen började förskolan och dessutom gick runt innan. Innan tyckte jag att alla förskolor var bra, jag tänkte dagis och hade inte alls några vidare tankar om vad som var bra eller inte. MEN nu, när jag studerar ser jag helt annat på förskolan. FÖRSKOLAN och DAGIS är inte samma sak. Dagis är det som min generation gick på, ser man som förälder att det är ett dagis man lämnar sina barn till tycker jag att man ska haja till och fundera om detta verkligen är vad man vill sätta sina barn på, ser man därimot en skillnad och känner att det är en skillnad mot när man själv gick då är man på en förskola och då ska man försöka satsa på det anser jag. Jag har nu som vikarie fått se HEMSKA exempel på skillnaden på barnen på dagis och förskolor. På dagis så har dom INGA kunskaper som krävs för förskoleklass, och sånt är skrämmande. Barnen på förskolan idag ska få hjälp och förberedelser inför f-klass dom förskolor som struntar i detta skrämmer mig, dom förstör så himla mycket för barnen.
En annan sak är hur enkelt personal borde kunna ÄNDRA för barnens skull och inte stanna kvar i gamla rutiner. All personal inom förskolan borde tänka ”VARFÖR är jag här”. Om svaret på frågan blir , för barnen så är dom på rätt ställe. Blir svaret istället för att få lön och för jag måste jobba… JA då är dom på helt fel plats. I förskolan ska man vara för att hjälpa barnen och finnas där för barnen, på förskolan ska barnen vara för att lära sig inte för att avlasta föräldrarna. Förskolan ska inte vara en förvaring som politikerna tycks tycka. Förskolan ska vara en plats för barnen att stimuleras och må bra, hitta vänner och lära sig det som är viktigt för att fungera i samhället. Inte för att förvara barn i barngrupper som är för stora med för lite pedagoger.
Slut pratat om skolan nu. Sonens pappa hämtade sonen på förskolan och kom sen och hämtade mig, så drog vi till Borlänge. Jag handlade inget annat en lördagsgodis på godisaffären på kupan, sen var vi på burger king också. Dom tycks ha spacklat klart i vardagrummet i alla fall. Får se om det blir målat tak och väggar fixade imorgon om jag har tur?
När vi kom hem från kupan hade vi fått en film jag beställt, DUMBO på blueray. Älskade Dumbo när jag var liten, min moster hade spelat in den från TVn, jag fyllde 5 år och hade den på mitt kalas och grät som fan. Haha, när mamman är inspärrad. Jag tyckte det var så hemskt.
Fick ett kul brev idag, har Dalarnas försäkringsbolag (länsförsäkringar) på min hemförsäkring och fick en återbäring på 137 kronor därifrån. GISSA vem som blev glad! Varje krona är välkommen!
En söt liten kiosk som fortfarande finns kvar.
Lite Britsarvet. (Studenter och andra bor där)
ANGUS i borlänge. Eller rövburgare. Den ser ut som en röv!
HITTADE dessa på BR, jag hade såna här när jag var liten.
Samt filmen skogsfamiljerna. LITEN mindre miiiinst. Om någon kommer ihåg det?
Lite film!
Socker – Kent
Jag älskar denna. Min mormor började prata 2002 om att hon hört en sån bra grupp på radion som hette Kent, minns att jag bara VA? Jag hade nästan aldrig lyssnat på dom innan, bara hört någon låt men ingen jag kände lyssnade på dom därför blev jag förvånad. Sen också när min mormor gillade dom också. Hehe, så jag köpte deras CD Vapen&Ammunition till mormor till julklapp så spelade hon CD:n för mig och jag blev såld. Helt plötsligt hade jag upptäckt en grupp som jag bara hört talas om innan, lyssnade på deras album och blev helt såld. Dom köpte mitt hjärta kan man säga. I alla fall socker och elite är dom två låtarna från det albumet som fick mig att gilla Kent. Jag var deprimerad och jag kände hur deras musik fick mig att se med öppnare ögon. Jag lämnade Orsa i samma veva, jag flydde och tog kent med mig skulle man kunna säga.
I alla fall här är socker videon. Jag älskar den. Elite påminner inte bara om min tid som deprimerad utan också som lycklig. På tåget hem från stockholm lyssnade jag på den samtidigt som jag kände ett litet barn sparka mig i magen, bland mina första sparkar och elite i hörlurarna från min cd-freestyle.
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
var det vackraste som hänt mig sen själen min blev såld
Att synas utan att verka ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nejMen ingen, ingen, ingen, ingen hör…
Och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen, sin tid i Saint Tropez
Om att ge sig själv en chans, om sin nya Z3
I en värld av idioter står han först i kön
Han berättar framför kameran om hur han bytte kön
Eller något helt annat som också är privat
Om alla dom han älskat och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej
Men ingen, ingen, ingen, ingen hör…
Mitt liv för stunden.
Gud ni skulle bara veta hur en pedant överlever detta. Haha gud jag blir helt knäpp, ni ska få se hur mitt sovrum ser ut för stunden jag känner mig helt paralyserad typ. Jag vill städa, damma och ställa allt på SIN plats. Men jag står ut det kommer bli så sjukt fint när det är klart. Det kommer bli mitt HEMMA. Sen är det kul att se att man kan överleva en röra också, jag har provat det två gånger nu. Mycket intressant. MAN överlever mer än man tror. Kanske jag skulle överleva en natt ute i djungeln också? Näeej jag tror inte de va. Gud jag är för renlig av mig.
Det är ju P&L festivalen i sommar i Borlänge som alltid, men i år kommer två av mina favoriter dit. KENT och The Ark, jag har lust att köpa biljett. Som tur är bor jag nära. Jag tillhör inte en av alla dom som skulle klara av att bo i tält och skit på en festivalcamping. INTE kunna duscha på riktigt i flera dagar, utan måste duscha i nån äcklig allmän dusch eller var folk tvättar sig? Vet ju att vissa slänger sig i sjöar osv men där pissar och skiter ju folk också. Så djävulsk äckligt, alltså jag skulle inte klara det. Så ska jag och P&L ska jag HEM på natten. Finns inte en chans i världen att jag stannat i Borlänge på en camping liksom.
Det är rockstad Falun i Maj också, jag och syrran pratar om att köpa biljett dit kan nog bli jävligt roligt, jag älskar att lyssna på musik och konserter är så SJUKT roligt. Sist jag var på konsert var 2002 när jag och Anna var på Westlife. Gud vad vi SKREK, jag var ingen Westlife fans men fanns vissa låtar jag tyckte var bra , fan var dock Anna som hade en lätt crush i Brian McFadden. I alla fall det var skit kul. Var i Globen och hade så roligt.
Jag saknar att gå på konserter ett tag var jag i väg på rätt mycket sånt. Jag älskade känslan, man liksom svävas med på något underligt vis. Som när jag och Anna var i Gropen i Leksand och kikade på Magnus Uggla, Håkan Hellström och The Ark. FAN va vi skrek då också, och när Uggla var uppe på scenen var jag och Anna helt lyriska när han sjöng (Jag skiter i allt och när han kysste mig) jag och Anna bara. Åååååh Uggla är bara för bra, det var 2001 och jag var 17 och Anna skulle fylla 18. Innan de hade vi varit på NRJ radio awards, och där var mina favoriter på den tiden bloodhound gang med, gud jag var helt LYRISK. Sen kom vad jag tyckte på den tiden var Sveriges sexigaste kille upp på scenen och delade ut pris också, HÅLL i er nu. ALEXANDER SKARSGÅRD, jag var sjukt kär i han. Jag följde scenen vita lögner och där var han med och jag var så kär i honom.
Minns att jag till Anna (ÅH är det verkligen HAN) . Jag var 15 kanske jag ska tillägga…
Jag har haft lite roliga folk jag tyckt varit sjukt snygga genom åren, haha. Dock har jag alltid varit sån som blivit kär lätt. Under hela mitt liv har jag varit kär 2 gånger på riktigt. Haft kanske 2 stycken förälskelser också utöver detta. Ganska konstigt, bara haft känslor 4 gånger i mitt liv. Känns som andra faller direkt, jag är själv väldigt reserverad mot kärlek i stort. Jag håller mig på min kant typ. Jag är inte den som är lätt att få på fall, jag håller alltid ett vaknade öga på folk… Sen om någon säger ”fel” saker då blir jag avtänd direkt.
Fel som killar som raggar på mig gör:
¤ Säger JAG älskar barn. Vill jätte gärna träffa din son. (Min reaktion blir, är du störd din jävel? Mitt barn skulle OM det blev något inte få träffa dig på minst ett halvår. Detta av anledning att jag vägrar dra in honom i relationer som kan ta slut. Anser inte att sånt är snällt mot barn. Dessutom vill jag kunna förbereda William för sånt. Jag minns själv hur jävla jobbigt det var när mamma träffa sin man. JAG verkligen mådde skit när dom håll varandra i handen och sånt.)
¤ Jag har ett bra jobb och mycket pengar. (OKEJ? Och vad vill du ha sagt med de? Att du ska försörja mig? GLÖM de din jävel, jag står på mina egna fötter.)
¤ Jag har flickvän, men vi har inga känslor för varandra längre (hmm, HUR jävla många gånger har man inte hört den?)
Jag antar att jag inte är den lättaste att få, jag har kanske höga krav? Vad vet jag? Jag anser dock bara inte att jag vill ha någon som vill försörja mig, eller som dumpar sin flickvän för mig eller vill träffa min son direkt när vi precis träffats. Till vilken nytta ska barnen dras in i förhållanden? Förhållanden som inte ens kanske kommer hålla. Aldrig förstått sånt, när jag sa det till min psykolog jag gick till på grund av mina utbrändhet sa hon ”Det där var det vuxnaste och mognaste jag hör under hela min karriär”. Hon sa att hon hade patienter i alla åldrar och andra mammor ansåg hela tiden att det inte är något fel att dra med sitt barn i nya relationer hit och dit. DET tycker jag, jag anser inte att det är barnet som ska ha en relation, det är jag och mitt barn är mitt liv men inte mitt kärleksliv. Ska jag ha mitt kärleksliv ska det vara utan att han ska komma i mellan. Han ska inte behöva sitta där i mitten och se mig krama och pussa någon. FÖR hur det än är så gör det ont i barn när mamman eller pappan träffar någon ny. Barn drömmer alltid om att mamman och pappan ska hålla ihop, när det inte är så vill barnen ändå inte se den nya tafsa på deras förälder. Alltså får den personen vänta väldigt länge innan han får träffa min son.
Förmodligen provocerar jag folk nu, jag vet att det inte är någon som tycker som jag. Vuxna människor tycker kärleken är så jävla viktig. Eftersom jag är konstigt så anser jag inte det. Kärleken till någon annan en mitt barn är förbannat oviktig. Jag är inte en av alla dom som drömmer om att leva ihop med någon. Jag drömmer om flera barn, men en karl? Ja det blir svårt, jag har svårt att bli kär och ännu svårare att acceptera folk i mitt liv.
Bilder från min lilla röra. Samt min nya tidnings favorit.
Den jag gick till sängs med. (BRA priser i tidningar)
Mitt sovrum (JAG är stolt över mig själv som överlever)
Röra.
TVn på helt fel plats.