I brist på annat får ni lite ”trevlig” bilder.

Akuten.

En lite lugn stund på akuten när jag orkade knäppa kort.
Tiden tickade på.

Dropp och antibiotikanålen. (dock tagit bort droppet där då det var idag)

Konstanterande, sjukhussängar gör SJUKT ont att sova i. Min rygg kändes som den skulle gå sönder och röven? Efter två nätter i den där sängen så är jag glad att jag kan sitta… Sen är inte sängarna gjorda för långa människor jag fick ligga med böjda ben hela natten. Man undrar hur karlar får plats?

Ni som läste förra inlägget såg att jag var sjuk. Det var inte de lilla heller. Jag vaknade på natten med kraftiga magsmärtor i höger sida trodde det skulle gå över men klockan 14,00 dagen efter fick jag ge upp och ringde vårdcentralen som skickade mig till akuten. Där blev jag liggande. Det mest intressanta med akuten är dock hur dom kan låta 10 pers stå och trängas i ett trångt utrymme man inte ha någon fom av kösystem, kölapp skulle ju uppfinnas där kanske?! Jag hade ont och var irriterad, fick komma till en sjuksköterska som satte dropp i armväcket något aldrig aldrig heller begripit varför man sätter en nål där, är ju omöjligt att böja armen sen. Jaja, i alla fall så fick jag lägga mig på soffan i entren till slut för hade så sjukt ont att jag ville gråta, kom till ett rum där jag låg och skrek av smärta, fick en lärarkandidat som klämde så jag skrek, fick en läkare från kirurgen som klämde så jag skrek ännu mera, jag som inte ens skrek när jag födde barn, den där smärtan var fan värre. JAG vet jag har inte trott någon smärta kan vara värre (hade ändå en mild förlossning) men jag tar tillbaka det det där var värre. Dom funderade på njursten, så kom en ny läkare han trodde blindtarmen. Sen klockan 10 fick jag rum på kirurgen, den natten låg och och skrek och delade rum med 5 andra kvinnor som jag kände mig rejält taskigt i mot då 2 var ny opererade 1 där för kraftiga magsmärtor 1 där för att hon skulle opereras, och jag sen då som låg och skrek av smärta samt spydde. Fick smärtstillande och antibiotika samt dropp. Skulle på toaletten på natten, när jag sitter på toaletten blir det helt svart och jag lägger mig på golvet, natt sjuksköterskan och undersköterskan kommer dit ropar på varandra och försöker få upp mig, jag har för mig att jag la mig där själv men dom säger att jag tuppat av så vem vet? Jag hade då så sjukt ont så jag minns inte. Försökte duscha på morgonen sen, då hände det ”roliga” saker, väl inne i duschen får jag blodtryckfall och börjar spy. Hade fått lite värktabletter i form av panodil som skulle sväljas dom spyddes upp inne i duschen där jag också ramlade ihop, tror det var 5 personal som fick upp mig i sängen blev inskjussad på salen. Sköterskan kom dit och ville att jag skulle dricka kontrasten, försökte. 1 glas kom upp inom 5 minuter, sen det andra drack och sova och gjorde så med vad jag tror blev 5 glas. Sen blev det upp till rönken i sängen, där på rönken precis innan jag skulle får komma in började jag spy så jag spydde i 2 stycken påsar och där kom all kontrast upp. Sen blev det rönken som visade att allt var bra? HMM, jag begriper dock inget, inte personalen heller. Igår kväll fick jag prova äta blev ett smörgåsråd och ett glas nyponsoppa. William och hans pappa kom dit, och jag längtade dödligt mycket hem. Idag tjatade jag till mig hemgång. Om jag inte kräktes skulle jag få åka hem. Har inte kräkts men kommer nog göra de, men ska hålla i mot så mycket jag kan. Vill vara hemma med William, saknar honom som hjärtat blöder. Ligger på soffan nu ska vila, svara på era kommenterer och sova. Får se när jag blir frisk.

Hehe, något jag dock förbryllas av med sjukhuset var deras lunch idag. Pannkakor och ÄRTSOPPA! Alltså hur tänker man då? På ett ställe där folk ligger pga mag och tarmbesvär? Ärtsoppa är väl kanske inte det bästa för magen? Men vad vet jag.