Orsakulla mamma vid 20 – Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!
Jag sitter med iPhonen och har tv på framför mig, bredvid mig sitter William
och spelar på Ipad och Björn lägger och kikar på tvn. Det är socialisering på hög nivå. Jag är skittrött förmodligen tack vara högtrycket och åskan som gick genom Falun för ett tag sedan. Snart nattning för William och läsning av saga. Hoppas ni har en fin tisdagskväll.
Känns lite halvskumt när jag inser att jag kommer jobba kort dag idag, när mina tisdagar alltid är sena annars. Men har min långa dag på torsdag då vi har AP och därmed jobbar till klockan 18:00 alltid lika kul med långa dagar. Haha, eller inte. Jag är helt klart mer förmiddagsmänniska än eftermiddagsmänniska.
Annars då? På väg mot jobbet Cookie ligger i väskan för ett besök i klassen under dagen, och jag tänkte försöka ha en ganska lugn eftermiddag idag. Bara vara mamma liksom. Foto på mig, örhängena fick jag i en goodiebag jag vann förut och de är ursprungligen från indiska.
Jag har för vana att INTE dela saker på facebook men när jag läste om cytotec och vad det gjort för denna kvinna och hennes nyfödda barn kunde jag inte låta bli. Cytotec är INGEN medicin för gravida den är rent av FARLIG och för ett år sedan talade lokaltv med Landstinget Dalarna och Gävle Landsting om saken. Dalarna använder INTE Cytotec men Gävle gör. Det här är en av anledningarna till att den medicinen inte är bra. Läs och kolla kvinnans facebooksida för fler bilder, jag som medmänniska och mamma själv gråter. Kvinnan kommer aldrig mer kunna få barn!
Bilden är en printscreen och då kvinnan själv bett folk dela tänker jag att det borde vara okej att visa här på bloggen med för er utanför facebook, fler behöver få upp ögonen för detta!
Klicka på bilden för att komma till kvinnans facebook.
Klicka även här för direktlänk.
Ha! Jag är klar med PIM 4, jag har verkligen inte uppskattat PIM 4 då den inte alls velat vad jag velat men nu med lite förklaring till att audacity inte allas funkat som det ska för mig fick jag en godkänd stjärna. SKITBRA! Jag är så himla nöjd och kan känna en viss uns av stolthet. Jag har fixat 4 stjärnor på PIM på 6 månader, det är inte illa! Ska fixa PIM 5 med tänkte försöka göra den saken till helgen. Nörden är jag!
Dagens jobb var trevligt, imorgon ska eleverna få träffa Cookie igen (Cookiemonster som jag fick av Lena) de har pratat om honom sedan innan jul så imorgon följer han med på besök ännu en gång. Ganska kul att ha med såna saker för att stimulera lekandet lite. De går verkligen ALL IN för de Cookie gör och säger.
Hur som helst, William drog på kalas direkt efter skolan idag. Björns mormor fyllde år idag så de firade henne. Själv drog jag på stan och hämtade paket samt städade här hemma. Verkligen något jag riktigt kopplar av när jag gör, städar. Det är som min kropps alla muskler riktigt njuter när jag ser renheten. Kalla mig konstig…
Nä nu ska jag sluta skriva, svara på några kommentarer och sedan kika på nyaste avsnittet av Once upon a time.
Fick ett presentkort hos Estella som jag utnyttjade på två fina linnen. Perfekt inför sommaren. Fina va?
Jag blev något förälskad i döskallen! Rekommenderar verkligen att handla därifrån det tog ett dygn att få varorna jag beställde och dessutom är det fria leveranser och returer. Sånt gillas i massor. Kika in där du också!
Ett till plus! Kolla bara förpackningen som kläderna var inslagna i, den fina rosetten?! Jag älskar såna där enkla detaljer det riktigt får mig att falla pladask!
Japp då är det alltså en ny arbetsvecka. Solen skiner i Falun och hoppas på fint väder i Borlänge med. Idag när jag kommer hem ska jag hämta ett paket, städa och njuta av solen en stund på balkongen. Funderar när det är dags att ha blommor i krukorna på balkongen tänkte passa på att göra fint där nu i sommar. Hoppas ni får en fin dag!
Känns lite både och detta, tycker det nyss var fredag och jag bara, ÅH nu är det fredag och tid för att koppla av. Så var den helgen över! Helt sjukt egentligen vad en helg kan gå fort!
Jag vill dock påstå att jag gjort det bästa av tiden så den har varit jättebra. Den här vecka som kommer nu på jobbet är jag ensam då min kollega har semester. Blir spännande att leda gruppen ensam i en vecka och jag har lite små funderingar i vad jag ska göra för något tillsammans med gruppen.
Den här dagen då? Jag har fotat William och hans bästa kompis en snabbis för att testa blixten. Jag har ”vunnit” en auktion på tradera. En My little pony ”Tobby” ätit upp resterna från tacosen igår med William, sedan såg vi Hook, fan jag började nästan gråta var och varannan minut. Vilken känslig film, jag har svårt för såna där filmer som handlar om hur det är att vara vuxen att aldrig mer få vara barn. Jag vet inte varför sånt berör mig så mycket men jag blir verkligen alltid tårögd när jag ser såna där saker när de beror barndomens lyckligaste stunder. Barndom, det är så vackert och så kort tid.
Hur som helst här ser ni ett foto taget med macro 50 mm och min nya blixt.
William och bästisen Oliver.
Utnyttjar vädret på ballen. Underbart!
Köpt denna idag, helt perfekt kommer ha mycket nytta av denna.
En återkommande fråga här bland kommentarerna, den kommer med jämna mellanrum är om jag är singel och vem Björn är. Kan ta och svara på saken då jag vet att folk undrar.
Kort och gott jag är singel. Det är ett enkelt svar och ja, jag är bara singel helt enkelt. Då mitt liv varit ganska så fullspäckat sedan jag blev gravid med William har det där med att träffa sig en karl legat väldigt långt bort i livet. Jag hade först en skitjobbig graviditet och tanken på en karl i livet då kändes jävligt långt bort. När William var bebis började jag plugga efter 10 månader då mitt mål var att bli något såg jag inget intresse i att träffa någon heller. Jag ville vara mamma till hundra procent och resten studentmorsa. Jag pluggade ju från 2005-2012 så tiden där las ner på att helt bli färdig med gymnasiet, ta körkort, jobba extra, vara mamma, börja på högskolan. NÄR skulle tiden att träffa en karl funnits under den tiden? Jag var totalt ointresserad och grejen är att när någon raggar på mig fattar jag inte att de raggar så de är liksom lönlöst. Efter studierna var färdiga har jag börjat finna en ny sida av mig själv, jag är nu arbetande, utbildad och är mamma till en tweenie. Jag är tjugonio men har hunnit med väldigt mycket under mina tjugonio år, är lärare och mamma till en son som fyller nio om några månader. Mitt liv har helt enkelt inte haft plats för dejtande, fester. Det är väl egentligen nu jag börjar ha tid med sånt och då inser jag att jag är precis lika ointresserad som jag varit under hela tiden. Märkligt! Men så är det.
Så till nästan fråga vem är Björn?
Björn är Williams pappa. Björn är min kompis som jag umgås med nästan dagligen, Björn och jag har aldrig varit tillsammans. För snart tio år (I augusti) träffades vi första gången, han skrev sedan till mig på Lunarstorm och vi träffades väl efter 2-3 dagar tror jag? Vi började umgås lite då jag knappt kände någon här i stan. Efter 4 månader var jag gravid väldigt OPLANERAT, jag var nitton år då och hade verkligen ett jobbigt bagage. Jag valde att behålla William, hade en skitgraviditet bokstavligt talat där de först trodde William hade en cysta vid hjärnan i v18 men som visade sig inte alls var en cysta efter 4 dagar. Jag blev inlagd på BB från v21 och framåt var och varannan vecka av diverse åkommor. Värkar som startade i v21 och fick stoppas, vidgat njurbäcken, ett eventuellt hjärtfel på William från v33, misstänkt propp i lungan i v37 och sedan så kraftiga värkar i v38 och fram tills han föddes att jag inte kunde röra mig… I alla fall när William väl föddes så var min mamma och Björn med på förlossningen och han fick sova på neonatal första natten för de skulle observera det eventuella hjärtfelet (som inte fanns.) Jag sov på BB en natt och William blev sjuk, fick ta ryggmärgsprov och hamnade på neonatal igen och fick ligga där i 4 dagar för att sedan få permission och vi fick återkomma för antibiotika i två veckor… Det var ingen rolig situation alls och tog en del på psyket men jag har alltid någonstans stått ganska stadigt på jorden, förmodligen för att jag har såna saker i bagaget?
Hur som helst sedan William föddes har jag och Björn umgåtts nästan varje dag. Vi äter ihop, umgås och gör saker tillsammans. William är ju bådas son och vi funkar ihop. I början fick man ju massa skit från andra som tyckte att det skulle bli förvirrande för William. Men rent spontant tror jag William är betydligt mycket mer trygg i situationen än barn som hoppar fram och tillbaka med föräldrar som är osams hela tiden är. William är väldigt nöjd med den här saken, han får ju det bästa av två världar kan man säga. Två föräldrar som är kompisar, istället för två ovänner.
Tänk att någon sånt här kan förändra liv. <3
