Dysterhetens ord.

I djupet av mitt hjärta. Jag känner mig nedstämd som sagt börjar se ett mönster då jag brukar bli så här sommartid. Det är som att jag alltid går in i en dämpad sida på sommaren. Jag ser fram emot värmen och jag njuter men något annat oroligt hoppar runt inne i bröstet på mig. Någon som vill ut, någon som känner sig instängd. Det är som att vara fasthakad vid kedjor där jag instinktivt skriker av panik inombords. Kanske är det mitt inre som spökar, jag är en rastlös människa.
Igår när jag åkte på bussen tänkte jag på alla de gånger jag under senare år behövt massor att göra för att slippa tänka. Jag blev GALEN av tankar och därmed såg jag till att studera på 200%, jag körde mammalivet hundra ut och verkligen gick in på djupet på saker. Rent spontant är jag fortfarande sån, jag hatar stunden när jag får chansen att TÄNKA! Jag hatar den, det är därför jag hela tiden ser till att vara upptagen med saker för jag rädslas att tänka, att analysera, att fundera. Min avsmak för mat är nog en del i det, den ångesten mat frambringar hos mig den är väl en del av den kombination jag känner inför mig själv som person. Paniken som uppstår när något inte känns hundra procent är hemsk, jag måste ha det där hundra procentiga det är så viktigt för mig. Så otroligt viktigt för mitt mående, är allt hundra är jag hundra. När något går neråt är det som att hela jaget faller. Jag vet inte varför jag är sån, varför jag är så här dalig i mitt liv. Ena stunden kan livet kännas som en fest för att i andra stunden rasa och allt runt mig känns som en avgrund utan slut. Ett fall där kroppen skriker efter syre! Ge mig luft och låt mig andas, annars krävs jag.

007

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

4 thoughts on “Dysterhetens ord.

  • 15 juni, 2013 at 14:09
    Permalink

    Herregud,det var som du skrev om mig,jag brukar inte berätta om hur jag mår för jag tror att det är nått fel på just mig att jag är såhär..
    Känns bra att veta att det finns fler men ssmtidigt är det inge kul att leva så..
    Jag blir oxå sådär deppig o livet känns skit medans andra dagar är dom hur bra som helst..
    Vill inte heller tänka för då kommer det så mycket..
    Kanske därför jag måste göra nått jämt o ha fullt upp ..
    Det är så mycket men svårt att förklara så bra som du gör..
    Kram Camilla

    Reply
    • 16 juni, 2013 at 21:25
      Permalink

      Camilla – Samtidigt som det känns skönt att läsa att fler känner som jag, för jag känner mig hemsk som blir så här nedstämd i perioder och sedan blir jätteglad andra. Så blir jag ledsen över att läsa att fler känner på samma sett man vill ju inte att andra ska vara som en själv. Det är dessutom så förlagt med att vara “fult” att inte vara konstant glad. Stor kram!

      Reply
  • 16 juni, 2013 at 13:40
    Permalink

    Skrämmande vad jag känner igen mig i det du skriver då även jag är lite antingen eller och svajig i mitt mående. En dagen gråta floder och nästa överväldigad av lycka. De där tankarna har tyvärr en förmåga att ställa till det men min erfarenhet är att ta tag i de och försöka acceptera att de finns där, annars skjuter man de bara framför sig.

    Reply
    • 16 juni, 2013 at 21:22
      Permalink

      Förskolemamman – Det är väldigt tråkigt att läsa att fler känner på samma vis, att andra känner igen sig. Det är inte kul att så många känner sig lika som en själv. Man önskar ju ingen annan känslan av att vara ledsen. Men tyvärr är det nog så att det är ganska vanligt att kunna känna sig deppad och glad så här. Antar att det mycket handlar om att vi så ogärna skriver eller berättar för någon om vårt mående för det inte anses vara tillräckligt “fint”. Stor kram!

      Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: