Så gick vi ner på stan och bara var jag och han. Han som är tretton år och jag med mina trettiotre. Vi talade om livet, om allt och inget. Vi skrattade, vi kanske hade något vi inte tyckte lika om men mest av hade vi det bara bra. Jag och han som är min son, han som jag fött ur min kropp och fått äran att vägleda och älska genom livet.

Vi lunchade på Waynes och tog varsin bagels och kaffe. När vi sitter där och äter säger han, ”Det var så längesen vi umgicks nu, bara du och jag”. Det högg tag i mig när han sa så, och jag visste varför. Jag jobbar så mycket och han hänger med sina vänner, det är därför dessa stunder är ovärderliga. Stunderna tillsammans som är viktiga för oss båda. Det är såna stunder vi bygger vår relation, det är såna stunder när vi är just vi. Teamet mot livet, han och jag, vi mot världen och vi tillsammans.

Vi kollade i affärer och på Åhlens här i stan hittade jag en kudde jag blev lite förälskad i. En kudde med tryck från en av Carl Larssons tavlor, jag kände en känsla av att den varit fin här hemma. I mitt dalahem, men hur ska jag kunna försvara ett köp av en kudde jag bara kommer använda en gång om året? Så jag lämnade den och kände hur fin den är, och hur gärna jag ändå velat haft just den.

När vi kom hem gick William ut och fixade till pumpan han valde ut igår för att han ville pyssla. Nu står den på balkongen och väntar in den 31/10 och halloween. Den är fin, den kommer att lysa upp i höstmörkret i veckan. Nu börjar det gå mot kvällen och det ska bli middag för William och en promenad för mig, sen blir det kväll och laddning för att sova för min del. Ibland går dagarna väldigt fort!

22 kommentarer

  1. Otroligt fin kudde och Du, Du kan ju ha den framme hela december å fram till Tjugondag Knut 🙂
    Vet ju inte vad den kostade, men jag tycker Du ska unna Dig den 🙂

    Mysigt att umgås bara Du å Din son <3

    1. Visst är den fin :D. Jag vet men jag är sån där som plockar bort julsakerna tidigt, plockar fram första advent och sen åker allt ut kring mellandagarna :D.
      Den 200 :). Får fundera lite :D. Kanske den reas ut under mellandagarna sen :D. Åh ja 🙂

  2. Såå mysigt att göra sånt ihop 🙂 Det är det bästa 😀 SV: det är nog väldigt olika 🙂 syftade mer på att det skiljer en del på oss i ålder och att vi kanske inte borde gå varandra så mycket på nerverna men.. nej 😉 men det är ju det man har syskon till också, att dela på alla såna känslor haha, dåligt som bra =)

  3. Vad mysigt det lät 🙂
    Jag tänkte skriva samma sak som Sara (Villa Freja). Den behöver ju inte vara en julkudde…vintern är ju ändå typ halva* året 😉

    *bara en liten överdrift

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa