
Det är augusti och det faktum att semestern går mot sitt slut griper tag i mitt inre. Jag har lyckats bra med att mer eller mindre självdistansera mig från människor under denna pandemi. Flera tror nu att pandemin över, skriver att covid19 kanske kommer tillbaka. Men den är här fortfarnade och har aldrig försvunnit. Färre fall absolut, men den är fortfarande kvar.
Det skrämmer mig att det kommer bli precis som fram till sommarlovet. Alla människor som ska trängas på liten yta, för nu tror människor att sjukdomen inte längre finns. Naiva och godtrogna människor är den farligaste sorten, eftersom dessa aldrig riktigt kan förstå sig på konsekvenser i det långa loppet. Medan vi oroliga och förbebyggstänkande människor definieras som ”psykiskt installbila” så klarar vi oss genom att tänka till före, men med ångest och oro som kroniskt håller tag i en.
Det stora dilemmat är dock att vi, de där som tänker längre ofta också är sådana som jobbar på golvet. Det är vi som inte blir korttidspermiterade, får jobba hemifrån eller någon form av hjälp. Vi är ofta, (men absolut inte alltid), dem som bara ska kämpa på. Kategorin som redan idag går på knäna och redan idag blir utmattade och stupar.
Det är vi som inte är stora chefer eller män samt ett fåtal kvinnor på femtio plus som får jobba hemifrån. Det är vi som inte sitter på höga löner. Det är vi som är offrade för samhället som ska gå runt, helt utan skydd eller ens en värdig lön för att hålla samhällets ekonomi i rullning.
Inte en endaste gång har jag hört att frågan om jämställdhet och klass lyfts under pandemin covid19. Det enda som skrivs är om allt annat, men aldrig har jag hört om jämställdhet och jämlikhet.
Varför ingår inte vi (som bara jobbat på som vanligt. Vilket är många yrkesgrupper) i kategorier som kunde slippa möten, kunnat gå hem på korttidspermitering eller distansjobb efter vi utförst våra arbeten? Varför har våra möten varit viktiga i storgrupp när resten av samhällets inte varit det?
Jag tror med handen på hjärtat alla redan vet varför, jag tror vi alla mycket väl förstår varför. Vi är tredje klassens medborgare. Samma kategori människor som offrats genom hela människans historia. Förr offrade vi för att vi var fattiga eller kvinnor. Idag offras vi för att vi inte är chefer och/eller för att vi är kvinnor som valde vårdande eller samhällsviktiga yrken.
Vart är frågan om jämställdhet och jämlikhet under civid19? Jag har min teori kring varför den lyser med sin frånvaro. Ingen vågar riktigt tala om det faktum att gamla och kvinnor samt fattiga är vad vi offrar först när det kommer till ekonomin!
Jättebra inlägg! Så viktigt alltså. Jag jobbar också inom vården på ett lss-boende så hur i helsike skulle jag kunna jobba hemifrån när jag jobbar hemma hos andra, typ. Det här borde det pratas mer om.
Ha en fin dag! Kram 🤗
Jag jobbar inte inom vården men som specialpedagog inom skolan. Vi är så många som får Sverige att gå runt nu som inget hänt. Det borde pratas om saken samt lyftas! Vart är frågan om jämställdhet och jämlikhet nu?!
Håller med, så klokt, viktigt och välskrivet inlägg. Och nej, vi får inte koppla av nu. Det är inte över. Önskar dig en trevlig helg. Kram!
Åh tack. Eller hur vi måste försöka hålla ut fortfarande <3.
Ja, man mådte få ha tankar och funderingar kring detta viktiga ämne. Jag är själv utbildad till USK och arbetat i mänga år men nu är jag hemmafru. Under denna pandemi är det extra viktigt att reflektera människor som är tvingade att arbeta pga ekonomin. Samt de som inte kan jobba hemifrån. Ta hand om dig
Kram <3
Ja tänker också det, mycket som går runt i huvudet just kring allt med detta :(.
Jag kan bara hålla med dig till 100%! Så bra inlägg. Om två veckor är det dags igen för mig att mingla med 450 elever och 50 kollegor, var finns säkerhetstänket där? I början av september så är det dags för utvecklingssamtalen och möte med 76 föräldrar och deras kontaktnät. Det kommer jag att vägra vilket jag kommer att informera min chef om. Jag förstår inte heller varför vi ska sitta i stora samlingar när det går att undvika. Skolan är förvisso väldigt viktigt men även personalens hälsa ska beaktas och respekteras. Jag är redan irriterad och då är det ändå en vecka kvar av min semester…
Usch jag förstår din rädsla precis, jag skräms så inför detta med. Jag ska åka mellan två skolor i höst och om jag inte blir smittad av covid19 då så ja då vet jag inte. Det är skrämmande :(.
Jag jobbar som personlig assistent och går ju inte direkt att jobba hemifrån då.. Väldigt svår situation 🙁
Nej precis, det är ju någonstans lite konstigt att många tycks tro att alla jobbar hemma 😮
Bra skrivet! Nu har jag aldrig jobbat med vården men min yngsta, hon jobbar på ett gym och det går ju inte att jobba hemifrån och hon är i riskgrupp. Således har hon gått lönlös sedan mars, kanske hon kan få ersättning from juli, då ny lag stiftades, utbetalning tidigast slutet september.
Är ju också ”kvinna på golvet”, kan man säga.
Finns mycket att tänka på.
Fy jag blir så ledsen av att läsa sådant här :(. Hur ska människor likt din yngsta klara sig ekonomiskt? Hur tänker samhället när de gör så här. Utsätter en hel mängd med människor för sjukdomar :(.
En så oerhört vacker orkidé!
Du lyfter viktiga frågor i detta inlägg. Tack för det!
Svar: Tack för dina ord. Paketet från Yasmine (http://yasmissy.blogg.se) gjorde mig som sagt glad.
Kram
Visst är den :). Tack :).
så himla sant och jag förstår vad du menar. En annan jobbar inom vården och det är en självklarhet att vi ska finnas tillgängliga hela tiden.
Ja visst är det så :/
Jag håller med om att det känns som att många har fått för sig att pandemin är över. Förstår inte varifrån man får den uppfattningen? Folkhälsomyndigheten har ju aldrig sagt någonting annat än att restriktionerna fortfarande gäller? Suck … Intressanta tankar kring klass, jämställdhet och Covid. Håller med dig till väldigt stor del!
Ja så läskigt tycker jag, att folk inte förstår att vi fortfarande är kvar i den 🙁
Älskar din fina blåa orkidé!!!
Det här inlägget är ett av de bästa du skrivit, ever!
Om bara fler än du tänkte på distansering. Här tror de flesta i din ålder (och yngre) att de är odödliga. Så himla farligt att tänka så.
Din resonemang håller med ett litet undantag nämligen att det är fler män än kvinnor som har dött av Covid-19, inte bara i Sverige.
Visst är den fin :D. Åh tack så härligt att läsa att du tycker det. Visst är det så med männen, dock så tänker jag att många kvinnor jobbar på golvet och drar med sig smittan hem :/.
Covid 19 finns kvar tyvärr men den har minskat på vissa ställen men inte betyder det att den är borta – men folk är så dumma naiva o tänker; inte blir jag sjuk bla bla bla!! JAG tog covid testet för övre chefen bad mig ta provet då jag var förkyld o de vill för mitt bästa o jag ville för mitt eget bästa se till så jag inte hade det. Fatta lättnaden när provsvaret kom o de stod negativt. Jag vart så glad att jag nästan grät 😍
Nej eller hur, det här lär dröja sig kvar.
Jag håller med dej folk tror att den här sjukdomen är över men fortfarande dör fok i det här vissa håller inte distans alls fast det står att man ska göra det dom naiva mänskorna borde tänka lite mer ❤️
Ja så är det verkligen :/
Så viktigt inlägg. Bra skrivet.
Ja det är ju det :).
Ett väldigt läsvärt inlägg som alla bör tänka på. Jag har jobbat inom vården och har upplevt mycket av orättvisor både ekonomiskt och obekväma tider. Idessa tider finns det inte en möjlighet att jobba hemifrån.
Ta hand om dig
Kram
Så fint att du tycker det. Jag tror många helt glömmer den saken.
Problemet är inte bara brist på jämställdhet utan helt enkelt brist på vanligt sunt förnuft och omtanke om andra.
Att stanna hemma om man är sjuk, tvätta händerna och hålla avstånd.
Under sommaren verkar många glömt bort det som typ var vardagsmat under våren och plötsligt trängs folk hej vilt och säger Jag är inte sjuk!! men kanske de ändå har covid19 utan direkta symtom och smittar andra på grund av in tanklöshet.
J kan ju inte jobba hemifrån 😉 han gör hembesök och jobbar ibland väldigt länge inomhus tillsammans med den som behöver hans hjälp, tidigare hände det att han efter avklarat jobb fick höra att pappan i huset var hemma pga VAB eftersom barn var magsjuka/hade kräkts hela natten, numera så vet man ju aldrig varför nån inte är på sitt jobb…
Ja så är det absolut med, folk bryr sig inte heller vilket jag stör mig på!
Så himla bra inlägg! Det är så svårt det här med coronan nu tycker jag, att veta hur många av restriktionerna man fortfarande ska hålla sig till och hur strikt man ska vara… ❤️❤️
Så länge de inte sagt att allt är över tänker jag att man ska hålla sig till de som alltid varit.
Ja den finns tyvärr kvar, men många som tror att den redan är över 🙁
Ja det har ju inte försvunnit.
En lite tanke när jag läser – det vore intressant att höra tanken vidare också som HUR ska det ordnas?
Sen blir jag lite ledsen att läsa att du klassar upp människor o menar på att det är tredje klassens medborgare som jobbar på ”golvet” o att man offras???
Är det inte så också att vi alla har valt att jobba inom olika yrken, utbilda oss på olika nivåer – en del tycker karriären är viktig o andra inte… Så vilka som kan jobba hemifrån o inte i detta läge beror ju också på vilket yrke man valt – inte vilken som du menar på klass man tillhör.
Ja du om jag det visste, det är mest jag som sitter och funderar men kanske kommer på något. Jag känner väl liksom att det är lite så att vi klassas in i olika fack. Just det här känns som en klassfråga, alla tjänstemän har kunnat jobba hemifrån som ett exempel. De som har pengar, medan andra fått offra sina liv för samhällsekonomin.
Oj, vad du generaliserar! Jag är kommunal tjänsteman (och man) och jag och mina kollegor har inte kunnat jobba hemifrån med det vi jobbar med. Dessutom är jag tämligen säker på att du i din nya tjänst som specialpedagog tjänar mer än vad jag gör.
Jag talar direkt från hjärtat. Det är ganska tydligt att vissa inte fått något som helst extra skydd för att klara sig från att bli smittade i covid19. Det blir en klassfråga när vissa får jobba hemifrån men andra utsätta sig för smittan. Huruvida min lön är mot din kan jag inte svara på, jag har ingen aning om vad du tjänar. Men om jag får välja mellan lön och att slippa bli sjuk och dö i covid19, hade jag skippat lönen direkt.
Så bra inlägg! Det behövs människor som vågar se samhällsstrukturen som den är. Jag blir upprörd över de skillnader som finns tex inom vården så jag är glad att du skriver om det!
Ja visst är det så. Blir så förbannad över att ingen annan tycks se problemet :/.