Julkalender

Julkalender 2017 – Lucka 10, Kattis berättar om att resa i december.

Madeleine Stenberg 10 december, 2017 8 Kommentarer

Mitt namn är Katarina men de flesta kallar mig Kattis och jag har fått äran att vara lucka 10 i Madeleines julkalender. Jag driver bloggen Stellaefoto där jag delar med mig av min vardag och framför allt mina resor i Europa i form av bild och text. Så vad har jag tänkt att bjuda på idag tro? Jo denna andra advent tänkte jag berätta om varför jag gillar att resa just under december månad och förhoppningsvis inspirera några av er inför kommande år eller varför inte en ”sista minuten”-resa. Så vad är det som lockar där ute i Europa?

Julmarknader

En riktig julmarknad hör verkligen december till och visst har vi ett par trevliga här i Sverige men det är något speciellt med de större ute i Europa. Flera listor skrivs varje år om de bästa julmarknaderna men något som alla dessa listor har gemensamt är att Tyskland, särskilt Bremen och Berlin, och Frankrike, Strasbourg och Paris, oftast ligger i topp. Vill du besöka många marknader på kort tid så är Amsterdam din stad som har 26 stycken och vill du besöka den som är känd som den billigaste så ska du besöka Budapest i Ungern. Förutom den härliga stämningen så är ju även en julmarknad den perfekta platsen att köpa lite julklappar på.

Nya traditioner

Jag är väl medveten om att många inte skulle vilja fira framförallt jul någon annanstans än hemma, men är du som jag och gärna flyr all stress hemma så är det ganska intressant att upptäcka nya traditioner utomlands. Det första som slår en är att de flesta andra länder firar den 25:e december och inte den 24:e som vi. I Küssnacht, Schweiz, hålls en parad varje år för att jaga bort tomten istället för att välkomna honom som i de flesta andra länder. I Provence, Frankrike, tas maten på blodigt allvar och på julafton äter de först 7 magra rätter för att hedra Marias 7 lidande. Till detta serveras 13 småfranskor följt av 13 efterrätter, som representerar Jesus sista måltid med de 12 apostlarna. Eller varför inte besöka Tallin i Estland och slungas tillbaka till medeltiden samtidigt som du är i staden där Europas första julgran sägs ha rests år 1441 och det är kring den deras julfirande fortfarande kretsar. Detta är endast några exempel av alla spännande traditioner du kan upptäcka om du tar dig ut under denna tid.

Sol och värme

Mitt i vår mörka vinter så är det ganska underbart att få lite extra sol och värme och detta fås så klart bäst i södra Europa. Solen skiner i de flesta av länderna runt Medelhavet under december men vill du ha lite mer värme är det bäst att satsa på antingen Cypern eller någon av Kanarieöarna. Själv har jag ju till och med badat på självaste julafton under ett besök i Limassol, Cypern.

Nyår

Förra året firade vi nyår i Barcelona och det är verkligen något jag kan rekommendera, vilken härlig upplevelse det var med så mycket lyckligt och trevligt folk ute på gatorna mitt i natten. Barcelona är endast en av Europas storstäder som kan vara spännande att besöka för ett häftigt nyårsfirande och flera tidningar och hemsidor gör nya listor varje år. Nummer 1 i år, enligt Skyscanner, är Amsterdam där tempot skruvas upp ordentligt över nyår. Tätt efter kommer Istanbul, Berlin, London, Prag, Rom och Wien som alla har maffiga fyrverkerier att beskåda. Vart ska du fira nyår i år?

Julkalender 2017 – Lucka 9, Nettis recept på, Kokosgodis – som Bounty, fast godare!

Madeleine Stenberg 9 december, 2017 2 Kommentarer

Besök Netti Starbys blogg.

Genom åren har jag testat att göra många olika sorters julgodis men en favorit som jag återkommer med varje år är bounty. Choklad och kokos är jag otroligt svag för och dessa är livsfarligt goda. Därför delar jag med mig av detta recept till er som gillar samma som mig och det är väldigt enkelt att göra.

Tid: 30 minuter plus tid att stelna.

Cirka 30 stycken.

Ingredienser:

• 50 gram smör
• 0,5 dl ljus sirap
• 0,5 dl strösocker
• 2 dl vipsgrädde
• 1 påse (200 gram) kokosflingor

Granering:

• 200 gram mörk eller ljus blockchoklad
• 25 gram kokosfett eller 2 msk olja

 Gör så här:

1. Smält smöret. Tillsätt strösocker, sirap och grädde och blanda till en jämn smet.
2. Låt koka upp i 5 min. Rör sedan ner kokosflingorna.
3. Bred ut smeten på ett bakplåtspapper ca 20×15 cm. Ställ in i kylskåpet och låt stelna som tar ca 2 ½ timma.
4. Skär den stelnade massan i små fyrkantiga bitar. Men jag brukar rulla dom till små bollar.
5. Smält blockchokladen och kokosfett eller olja i en kastrull, i ett vattenbad eller i mikron. Det viktiga är att smälta på låg effekt vid omrörning. Chokladen får absolut inte koka för då blir den kornig. När drygt hälften av chokladen smält så behöver man inte värma mer och rör om tills all choklad är helt smält.
6. Doppa kokosbitarna i chokladen och vänd runt. Använd gärna en stekpincett men annars går det bra med en tesked.
7. Lägg kokosbitarna på bakplåtspapper tills chokladen stelnat.

Förvara dom svalt och sedan är det bara att äta och njut!

Julkalender 2017 – Lucka 8, Från soffpotatis till löpare och hängiven pilatesinstruktör.

Madeleine Stenberg 8 december, 2017 5 Kommentarer

Hej!
Här i lucka åtta hittar ni mig, Hanna. Jag driver bloggen Hannas krypin. Jag har haft min blogg i tio år och har inga planer på att sluta blogga. I min blogg kan man läsa om min vardag, mest träning och hälsa och då framförallt min stora passion, pilates. I det här inlägget tänkte jag berätta om min träningsresa. Så, nu kör vi.
Jag har aldrig varit den där personen som gillar att träna. I gymnastiken i skolan var jag mer frånvarande än närvarande och särskilt bollsporter ville jag inte vara med på. Att få negativt mot mig varje gång jag inte motsvarade lagkamraternas förväntningar var inte så särskilt kul. Istället valde jag att strunta i det.

2005 följde jag med min man på en fotbollsmatch. Det var småkillar, sisådär 8-10 år gamla och det såg roligt ut så jag kände att ”det där ska jag testa”. Mia på förbundet tyckte nog att jag var lite galen men lät mig börja döma 11-mannamatcher fast jag egentligen inte var behörig för det. Jag dömde några matcher där och tyckte att det var roligt. Det gick såklart allt annat än bra men jag fortsatte att kämpa och har lärt mig mer och mer.

Men, då kom jag till nästa problem. Som fotbollsdomare måste man ha god kondition. Orkar inte kroppen så orkar inte huvudet heller och jag var tvungen att ta tag i min träning. Oj, oj, oj, det var inte det lättaste. Stackars maken min hade världens jobb med mig. Jag orkade ingenting och hade inte den där mentala viljan att verkligen pressa mig. Men skam den som ger sig. Jag fortsatte kämpa på och har idag sprungit ett halvmarathon och mängder med femkilometers lopp och några millopp.

Pilates upptäckte jag första gången runt 2005 när Mari Winsor (en stor pilatesinstruktör i USA) sålde sina träningsdvd:er via tv-shop. Jag kände direkt att det där nog kan vara något för mig så jag beställde hem filmerna och körde på hemma i mitt vardagsrum. Jag har haft långa perioder när jag inte tränat någon pilates alls men det har alltid varit något som gjort att jag kommit tillbaka till träningsformen. I april 2015 bestämde jag mig för att köra igång igen och nu kan jag verkligen inte vara utan denna fantastiska träningsform. Jag utbildade mig till instruktör 2016 men kände att den utbildningen gav för lite så nu är jag i full gång med en internationellt erkänd utbildning; Basi Pilates. Det är min stora dröm, som jag inte kan släppa, en egen pilatesstudio där jag får arbeta med det som jag brinner för allra mest. Träning, hälsa och motivera och inspirera andra. Tänk vad saker och ting kan ändra sig.

Har du hittat den där saken som ditt hjärta bankar för och som du inte kan släppa? Kör på, våga lyssna på dina drömmar. Min väg har inte varit spikrak. Det har varit hinder och vissa har känts oöverstigliga men jag har inte gett. Det tycker inte jag att du ska göra heller. VÅGA!

Min blogg: http://hannafialotta.blogg.se
Instagram: @hannafialotta

Julkalender 2017 – Lucka 7, Camilla om att fira jul i en tiobarnsfamilj.

Madeleine Stenberg 7 december, 2017 8 Kommentarer

Jag har fått äran att vara med i Maddes julkalender och då tänkte jag passa på att skriva om hur vår julafton ser ut. ?

Vi är en helt vanlig familj fast med några fler barn ?

Julen är speciell för mig,jag har alltid älskat julen.

Jag älskar julsånger,allt som har med tomtar o julprydnader som man har då.

Jag gillar julfärgerna som blir ?

Jag har en dröm att inreda hela hemmet vid jul med massa tomtar o andra prydnader.

Det ska se ut som jul o kännas som jul ?

Just nu inreder jag mest kök och vardagsrum med julpynt men jag har julgardiner och julstakar/stjärnor i alla rum iallafall ?

Jag älskar oxå julmaten,jag har senaste året vågat testa mig på att laga maten själv,förut gjorde svärmor jämt det men nu när jag kan ovh vill testa nytt så vill jag gärna göra det ?

Man känner lite duktig oxå när man lyckas ?

Jag minns min jul som barn o jag försöker skapa samma till mina.

Min familj firade alltid med farmor ,faster och mina kusiner ,det är iallafall dom jularna jag minns ?

Vi i vår familj firar ensamma just nu då vi bor långt ifrån alla så man får göra det bästa så det blir en bra dag för barnen eller ja för alla såklart ?

Dagen innan jul på kvällen klär barnen granen ,vi hjälper med ljusen o sånt men resten gör dom.

Jag börjar med olika maträtter som Janssons frestelse och julskinkorna så dom är klara till dagen efter.

Man får vara uppe länge o vi äter massa gott,vi större brukar ta en skinkmacka av den nygjorda skinkan ?

Samt att vi som gillar ostkaka äter det med saftsås till ?

På morgonen vaknar barnen spända o förväntansfulla.

Julmusiken kommer på och är på under hela dagen ?

Alla duschar om dom inte gjort det dagen innan och byten om till sina julkläder.

Jag börjar med ugnsomeletten med räkor och förbereder potatis och ägg.

Sätter janssonen på låg värmning i ugnen så det doftar gott i hela huset.

Dukar o fixar fint.

Vi brukar se på kalle Anka och när det är klart så äter vi.

Vi har en fin julservice som vi använder varje jul ?

När vi ätit så sätter vi oss i soffan o smälter maten lite i väntan på att tomten ska komma.

Han kommer alltid samma tid så vi tittar i fönstret efter han ,vi brukar se när han går ute vid vägen med sin lykta ,då blir barnen helt hispiga o nervösa. ?

Han knackar på dörren och det barn som vågar öppna gör det,vissa gånger vågar ingen så vi får öppna men vissa vill alla små öppna till han ?

Han har fått en stol förberedd att sitta på då han är så trött efter resan hit. ?

Barnen sitter i soffan tysta o väntar på att få ett paket av han ?

När han ropar ut namnet på barnet så går dom fram o får sitt paket och tackar för den ,några har ibland vägrat o inte vågat så då har man gått fram med dom ?

När tomten gett alla varsitt paket så säger han God jul och så går han vidare och alla barn kan öppna sina paket ?

Nu är tiden för våra julklappar,oftast har jag köpt alldeles för mycket så det tar en himlans tid att öppna allt men sista åren har jag faktiskt tänkt mycket på vad dom leker med o vill ha så det blir inte lika mycket o så mycket mindre kaos då ?

Jag vill gärna se vad dom får och jag vill att dom själva ser vad dom får ,inte bara öppnar o kastar åt sidan för att öppna nästa utan dom ska uppskatta det dom fått ?

Det tar sin lilla tid så när allt är klart så börjar dom leka med sina saker och vi vuxna får skruva ihop det som behövs.

Vi brukar äta igen efter att allt är klart ,lite påfyllning då man oftast blev mätt direkt man åt förra gången.

Det är samma varje år,man längtar efter julmaten men när man väl äter så orkar man inget ?

Kvällen fortsätter med att alla leker med sitt och man pratar om dagen,julmusiken är fortfarande på o man tittar på barnen som är så nöjda o glada över sina saker.

Då är allt så bra ,man får vara uppe så länge man vill och orkar ,det är ju jul ?

Så här är en typisk jul hos oss ?

Ni får gärna kika in på min blogg www.tiobarnsmamman.se

Och se hur denna jul blir ?

jag har även Instagram där jag heter @tiobarnsmamman

Snart är det jul igen,hoppas det blir samma i år igen ?

Kramar från Camilla

Julkalender 2017 – Lucka 6, MadeByRonja om min kreativa sida.

Madeleine Stenberg 6 december, 2017 4 Kommentarer

Allting började väl egentligen när jag var liten, jag var alltid den flickan som gillade att kladda med fingerfärg, alltid den flickan som pärlade meter långa halsband på fritids för att få hem så många pärlor som möjligt. Man kan egentligen säga att jag är lite som ”uppfostrad” till att försöka vara kreativ och tänka kreativt. Jag är uppväxt med en mamma som alltid velat ha med mig i det hon gör, hon tecknade, bakade, gjorde julgranskulor och massor annat. Jag fick vara med redan från barnsben och ju mer jag var med och skapade saker desto mer tyckte jag om det.

Men i tonåren hände något, jag hade det ganska trassligt både privat och i skolan. Jag la helt enkelt undan min kreativa sida och var som de flesta tonåringar är. Man fokuserade mer på vad andra tyckte och tänkte och på killar och vänner. Det var under många många år som jag inte skapade någonting alls. Jag hade helt förträngt att jag gillade det. Det var så mycket annat som jag tyckte var viktigt då.

Men sen hände något, jag började tänka mer och mer på saker jag ville lära mig. Jag ville skapa men hade ingen fantasi. Det var då jag kom på att youtube fanns. Att det fanns så himla mycket att lära sig, bara genom att titta på en kort filmsnutt. Det började med att jag intresserade mig för smyckestillverkning. Jag satt timme in och timme ut och kollade filmer och gjorde som de gjorde på filmerna. En helt ny värld öppnade sig. Genom de senaste åren som har gått så har jag lärt mig från att pärla enkelt på bara tråd ( så som jag gjorde på fritids) till att faktiskt skapa fina och avancerade armband och halsband.

Ju mer jag skapade desto mer ville jag lära mig, jag ville lära mig alla tekniker man någonsin kunde tänka sig, med alla material som någonsin funnits. Jag testade på både virkning och stickning, korsstygn och broderier. Men redan där kände jag att det inte riktigt var min grej. Jag ville återgå till att skapa saker med papper och pärlor. Det är egentligen det som alltid tilltalat mig mest. Jag började kolla runt både på internet och pinterest för att få inspiration. Jag hittade en helt ny teknik som jag aldrig någonsin hört om innan, nämligen quilling. Jag surfade runt i flera veckor innan jag ens beställde hem de saker som jag behövde. Och jag kan säga er med handen på hjärtat, jag fastnade verkligen för det här. Jag tycker att det är så kul att lära mig nya saker, och ännu roligare är det ju när resultaten blir bra och man känner att det är sin grej.

Ju mer jag höll på desto mer ville jag lära mig. Jag snöade in på det där med att göra kort i allmänhet. I denna veva så blev jag också sjukskriven från mitt jobb av viss anledningar. Jag hade så himla mycket tid att fylla ut, men jag var också tvungen att hitta ett sätt att sortera och skingra alla tankar som kan uppstå när man inte går till ett arbete. Jag gick med i massa grupper på facebook, jag kollade runt på internet. Jag hittade så himla mycket roligt, jag lärde mig att vika olika slags kortvikningar, olika slags tips för att få bra resultat. Allt sökande gav mig så mycket inspiration att jag helt enkelt satt dag ut och dag in i min pysselverkstad. Jag har aldrig någonsin utvecklats såhär fort inom något område innan. Innan har jag alltid varit ett läshuvud, och det har nog hjälpt mig att få in all info. Men det här med skapandet har verkligen räddat mig i en svår tid. Allt det här hände under bara några månader. Nu sitter jag här hemma och har en alldeles egen pysselverkstad, jag har samlat på mig alla saker som jag innan bara drömt om att ha, drömt om att behöva använda. Jag kan helt ärligt säga att det här har räddat mitt liv många gånger.

Jag har nu skapat mig en blogg för att jag vill dela med mig utav allting som jag skapar och allting som jag gör. I det här inlägget så har jag bara berättat om det som jag faktiskt brinner mest för. Men i min blogg kan man också läsa om recept, nailart/gelenaglar men såklart också Quilling, kortvikningar och smyckestillverkning. Jag kommer dela med mig utav tutorials, så jag kan dela med mig utav allt jag lärt mig!
Mitt tips till alla där ute med psykisk ohälsa, eller som har mycket fritid. Hitta något som ni brinner för, något ni kan lägga era tankar i. Det finaste med just detta är att man också får ett härligt resultat i slutänden 🙂

http://nouw.com/madebyronja

Hoppas att ni kikar in på min blogg, jag vill gärna dela med mig utav min inspiration!
Kram!

Julkalender 2017 – Lucka 5, Jag lever så länge ni talar om mig.

Madeleine Stenberg 5 december, 2017 7 Kommentarer

Mitt intresse för släkten bakåt började när jag var i 10-årsåldern, skulle jag tro. Jag umgicks en del med min gammelfarmor och gammelfarfar som barn, båda födda i slutet av 1800-talet. I deras hem, den gamla torpstugan i Roslagen där de levt i stort sett hela sina liv, levde berättelserna om ”gamlena”, som de lite ömsint benämnde sina egna föräldrar.Gammelfarfar berättade om hur vi fått vårt efternamn i släkten, genom hans farfarsfar som var dragon och fick ett soldatnamn efter den gård han lydde under. Jag fick alltså en levande berättelse om en person sex generationer bort, en person som föddes i slutet av 1700-talet. Min morfarsfars farfarsfar. Att gammelfarfar kunde berätta detta vittnar om att berätta det om släkten var ett intresse som följt med honom sedan HAN var barn, att det var något de gjorde i familjen. Även gammelfarmor kunde berätta en del från sin släkt, som jag kommer ihåg.Det här fastnade hos mig, och på barns vis triggade det förstås min fantasi. Det finns väl inget härligare än sanna sagor? De föräldrar och andra äldre släktingar som de berättade om – små anekdoter ur deras liv – blev levande för mig. Det var som om de fanns där, runt omkring oss, fast de var borta för länge sen.Det brukar sägas att en person lever så länge vi talar om henne/honom. Det är sannare än sant!

Bildtext: Min morfars morfar och mormor Manne och Anna gifter sig, 1896.När jag var barn och ung fanns två sätt att jobba på om en ville släktforska. Det var att antingen gå till ett arkiv och bläddra i böcker, eller sätta sig på ett bibliotek och boka in sig på en mikrofilmsapparat för att läsa mikrofilmade kyrkböcker. Internet i var persons hem var ett par decennier bort! Inget av detta var aktuellt för mig, men däremot skrev jag ner allt jag hört och lärt mig. Sparade lappar och anteckningar, som följde mig genom åren och som gjorde att jag inte glömde. Berättelserna följde mig genom livet, upp i vuxen ålder.Så småningom kom möjligheten att börja leta efter mer via Internet, och enkelheten i att hitta uppgifter hemma vid sin egen dator blev ett faktum. Jag köpte så småningom abonnemang på ett par släktträdstjänster, och de tips en kan få via dessa är förförande och förledande! I början sa jag ja till vartenda tips, helt oreflekterat. Det ångrar jag idag eftersom jag därmed har personer i mitt släktträd som är av mer tvivelaktig art. Jag vill inte ta bort dom, däremot ska jag kolla upp dom en och en. Det är superviktigt att vara källkritisk till matchningstips i släktforskningsprogram, och kolla upp uppgifterna själv i arkiven. Annars kan det bli som viskleken; en uppgift sprider sig längre och längre, och kanske också ändras med tiden. En enda liten felaktig uppgift följer med runt, och blir till slut en sanning. Vill du vara seriös släktforskare, ska du inte nöja dig med mindre än dina egna förstahandsuppgifter!

Bildtext: Min morfar, cirka 1924.

Att släktforska är uppslukande och oändligt. Har en som jag – tillgång till digitaliserade arkiv och kyrkböcker – så slutar letandet aldrig. Att följa en person genom livet via födelseböcker, husförhörslängder, församlingsböcker, vigselböcker, straffregister, dödböcker och annat är så vansinnigt spännande. Och personerna blir fler, grenarna breder ut sig och ibland vet jag inte i vilken ände jag ska fortsätta. Jag vill göra allt samtidigt! Just med tanke på den tid det tar och att allt annat liksom blir oviktigt när jag håller på, så har jag under årens lopp inte ägnat så mycket uppmärksamhet åt det här som jag egentligen önskat. Men just nu befinner jag mig i en mellanperiod i livet – jag har blivit sjukskriven för utmattningssyndrom – och då har jag börjat smyga igång sådant som jag gillar att göra men som tidigare har fått stå tillbaka. Och dit hör just släktforskningen.

Jag tänker också börja dela med mig av mina kunskaper genom att hjälpa andra, som inte har samma möjligheter som jag, att hitta sina rötter. Kanske vill de inte köpa dyra abonnemang på arkivtjänster, kanske har de inte tiden. Men jag vill ägna min kommande tid åt mer av det jag får energi av, och dit hör släktforskningen!

Idag har jag ett släktträd som innehåller både bonde- och torparsläkter med fötterna djupt i Roslagens mylla och idel ädel adel. Jag har rötter i Skottland, släktingar i Australien och härstammar från såväl valloner som kungligheter. Och det är inte unikt för mig, många svenskar har ungefär samma färgstarka blandning bakåt. Och som jag skrev inledningsvis – många av de här personerna lever för mig, därför att det har berättats om dem. Nu försöker jag berätta vidare, i min tur. Dels muntligt det jag fått med mig, dels genom min släktforskning. Jag vill lämna över till släktens efterkommande berättelserna om människorna före oss, det är till och med min skyldighet. Och jag hoppas att någon kommer att berätta om mig när jag är borta, på samma sätt som gammelfarfar och gammelfarmor berättade om dem som de mindes.

För så är det ju – jag lever så länge ni talar om mig.

Min blogg hittar du här: www.mariabjörkman.se
Min släktforskningssida finns här: www.dinsläktforskare.se

Maria Björkman

Julkalender 2017 – Lucka 4, Resan från Falun till jättestaden Rio de Janeiro!

Madeleine Stenberg 4 december, 2017 5 Kommentarer

Hej Orsakullans läsare! Jag driver träningsbloggen fitnessfia.com och bor för närvarande i Rio de Janeiro. Hur hamnade en Falutjej på andra sidan jordklotet? Följ med i detta gästinlägg om min resa från Sverige till Brasilien.

En tjej med stora drömmar om världen

Jag hade en trevlig och trygg uppväxt i Falun, men jag längtade alltid efter något mer. Kanske väcktes drömmen om att se världen redan som liten på chartersemestrarna. Jag gjorde min första utlandsresa som 4-åring med familjen till Kreta. Vi hade inte mycket pengar, men hela familjen sparade för att kunna göra utlandsresor lite då och då. Det var en tydligt prioritering hemma hos oss.

När jag var 18 år gammal flyttade jag till Stockholm. Jag hade väldigt bråttom iväg. För mig kändes Falun klaustrofobiskt. Efter ett år i ”storstan” flyttade jag till Karlstad för att studera och sedan vidare till Eskilstuna (båda ganska små städer ändå). Efter ett tag ryckte det så kraftigt i rese-nerven att jag sa upp mig från ett välbetalt och tryggt jobb, för att ge mig ut och utforska världen.

På resande fot i 1,5 år

Vilken resa det blev! Jag blev faktiskt borta så länge som 1,5 år. Kan ni tänka er? Resan började i Ryssland, med transsibiriska järnvägen (rekommenderas starkt) och avslutades i Thailand på en thaiboxing camp. Där emellan hann jag jobba 4 månader i Japan som karaokevärd, äta konstiga odefinerad ”mat” i Kina, skjuta alla möjliga sorters vapen med FBI/CIA på en ö i Stilla havet, resa runt nästan hela Australien i en campervan osv, osv…

Blodad tand

Efter långresan kom jag hem och jobbade i Sverige igen, men längtan efter att vara fri gjorde att jag till slut sa upp mig igen och startade eget. Livet som egenföretagare kan vara tufft ekonomiskt och jag hade inte möjlighet att resa så mycket under de första åren som egen. Men, sen plötsligt dök en möjlighet upp! En grupp för ”digitala nomader” annonserade en konferensresa som skulle gå över Atlanten till Brasilien. Priset var fantastiskt, bara dryga 4000 kr inklusive mat i 12 dagar! Jag kunde inte tro mina ögon.

Att korsa Atlanten med båt

Jag slog slag i saken och bokade resan, fortfarande med rädslan att det var något slags scam. Hur kunde det vara så billigt? Svaret är att många stora kryssningsfartyg byter område under olika säsonger och den här båten skulle nu köra kryssningar i Brasilien och Karibien istället för Medelhavet. Därför ”rear” dessa företag ut priset på resan, så att de kan täcka sina kostnader för transporten över Atlanten. Jag hittade även en billig flygresa till Gran Canaria, där båten skulle avgå ifrån, och begav mig mot mitt livs andra stora reseäventyr.

Att korsa Atlanten med båt var obeskrivligt fantastiskt. Människorna jag reste med, gruppen med digitala nomader, lika så underbara. De delade alla min dröm om att kunna försörja sig helt online och jobba vart som helst ifrån i världen.

Under resan upplevde jag kamratskap, vackra sol up- och nedgångar, otrolig mat, underhållning och ett fruktansvärt migränanfall (allt kan ju inte vara guld och gröna skogar, eller hur?).

Brasilien – ett färgstarkt land

Slutdestinationen var hamnstaden Santos i Brasilien. Genom några stopp på vägen (São Paulo bland annat) hamnade jag i Rio och jag blev kär! Jag blev kär både i staden och i människorna. I en människa mer specifikt – min nuvarande sambo. Tänka sig att jag skulle träffa en brasiliansk man som precis kommit hem till Rio efter 2 år i Sverige. Jag menar vad är oddsen? Han charmade mig genom att prata svenska med mig på en lokal gatufest, där jag och mina kompisar var de enda gringos (utlänningar).

Långdistansförhållande är svårt och vi bestämde oss för att vi måste ge kärleken en chans genom att bo ihop. Det blev jag som fick flytta på mig, inte mig emot dock, eftersom mitt jobb som bloggare och frilansare är mer flexibelt än hans jobb på som forskare på universitetet.

Nu har jag bott här i Rio i lite över ett år och stormtrivs. Jag har lärt mig konversera på språket och fått härliga brasilianska kompisar! Brasilianare är verkligen färgstarka individer.

Nästa utmaning blir för oss att testa bo i Sverige under 2018, vi planerar att flytta hem redan i januari. Det är med blandade känslor så klart. Brrrr så kallt det kommer att bli!

Tips till dig som längtar ut i världen

Om du som läser det här tänker ”åh, jag skulle också vilja ut och se mig om i världen”, är mitt enda tips till dig – GÖR! Skapa förutsättningar för att åka. Jag är väldigt van att höra ursäkter som ”det går inte, jag har inte råd”, ”vi har barn, det är omöjligt” och ”jag vill men jag har ju ett jobb som inte tillåter längre ledighet”.

Detta är tyvärr bara ursäkter. Jag har träffat flera barnfamiljer som backpackar med sina barn och de älskar det. Jag har träffat personer som reser för under 100 kr/dag. Om du tvekar på om du har råd, se över dina onödiga utgifter och spara, eller jobba under resan. Om ditt jobb inte tillåter dig att resa, fundera på om du kanske kan säga upp dig, eller förhandla dig till ledighet. Om de uppskattar dig kommer de vilja ha dig tillbaka! Jag sa själv upp mig mitt i finanskrisen, ibland måste man chansa!

Och vet ni en stor fördel med att ha varit ute och flängt i världen? Jag uppskattar min hemstad Falun så mycket mer nu. Jag älskar att komma hem till de bekanta omgivningarna och pratar stolt om min uppväxt i den lilla staden till brasilianare jag möter här.

Om du vill läsa mer om mig

I dessa två kanaler kan du läsa mer om mig, min blogg och mitt Instagram.

• Min blogg: http://fitnessfia.com/

• Instagram @_fitnessfia

Kram på er och hoppas att ni får en trevlig jul (min kommer att spenderas i Falun med familjen).

Julkalender 2017- Lucka 3, Jessica berättar om psykisk ohälsa.

Madeleine Stenberg 3 december, 2017 3 Kommentarer

Jag har varit en söndrig människa. Sedan barnsben faktiskt. Det där såret inom mig växte och växte och gjorde så himla ont. Jag trodde ärligt talat aldrig att det skulle gå över. Som ung såg jag en väg utstakad framför mig, och den var inte varken trevlig eller vacker.

Men mitt liv blev något helt annat än vad jag trodde där och då och det är jag  glad över. Jag önskar att jag kunde säga att det var samhället som hjälpte mig, eller någon vuxen som såg. Men det är inte sant. Jag gjorde hela resan själv med pennan i hand och idag har jag svårt att ens förstå att den där ledsna och trasiga tjejen där borta varit jag.

Idag är jag föreläsare och författare. Jag bloggar så gott som dagligen om psykisk ohälsa och jag brinner för att hjälpa andra. Jag vet att det finns så många tysta, snälla flickor därute som inte vill annat än att skrika och mitt jobb är att uppmärksamma dig på dem. Att få dig att se och hjälpa dem som inte alltid syns och hörs.

Jag brinner inte bara för ämnet psykisk ohälsa utan också terapeutiskt skrivande som jag vet är en väg till läkning. Jag vill visa alla denna enkla, billiga lösning på hur man kan ta hand om sig själv. Det är inget avancerat eller konstigt egentligen. Jag brukar säga att det är som ett möte med en psykolog fast att du pratar med pennan istället. Man skriver ner sina tankar och känslor utan att gömma undan något. Använder hjärtat i stället för hjärnan. Får fram sin sanna röst.

Så om du arbetar med människor, eller själv bär på sorger du vill läka våga använda pennan! Dom frågor du bär, skriv ner dem! Sedan svara du på dem själv. Vi får inte alltid de svar vi vill ha av andra, men ändå fortsätter vi att be om råd eller ställa frågor. Jag tror att svaret ofta bor inom dig. Testa!

Jag tänker skicka med dig en övning och jag hoppas att du gör den. Du får gärna återkoppla till mig och berätta hur det kändes eller hur det gick jessica@nestorforlag.se. Det är ju så att vi alla bär på en inre kritiker eller hur?Den är sällan trevlig och kan försöka lura på oss alla möjliga lögner. Min brukar säga att jag är tjock och ful, att jag inte kommer klara av uppgifter jag ta mig an, och att jag inte ska tro att jag är mer än andra. Vad säger din?

Jag vill nu att du skriver ett brev till din inre kritiker. Kanske vill du fråga den något. Kanske vill du be den dra åt helvete. Kanske vill du ha en förklaring från den eller bara säga åt den att hålla tyst. Skriv hur du vill under 10-15 min. Försök att inte reflektera eller fundera utan sätt bara pennan mot pappret och kör! Tänkt inte på stavning eller grammatik, det här är ett brev till dig själv och ingen annan så släpp hämningar och bara kör!

Tack för att jag fick gästblogga här och för att ni läst så här lång. Hoppas ni gillade övningen och om ni är sugna på mer är ni välkomna till nestorforlag.se Kram

Bästa hälsningar Jessica

Julkalender 2017 – Lucka 2, Elin om, Att våga kalla sig aktiv familj!

Madeleine Stenberg 2 december, 2017 2 Kommentarer

Vi, en aktiv familj från Åmål, har fått äran att öppna andre december som gästbloggare här hos Madeleine, så himla kul att få möta några av hennes alla härliga läsare! I dagens inlägg vill vi lyfta ansvaret vi föräldrar har för att grundlägga goda vanor och hälsosamma rutiner för våra barn.

Nedslående fakta

Det är nog inte många som lyckats missa det ökande antalet larmrapporter om våra stillasittande barn och barnfetma. Det har skapats olika projekt och forskning som inriktas på vilka konsekvenser som detta kommer ha för deras framtida liv. Summa summarum är i alla fall att detta är INTE BRA för barnen, och det är heller inte bra för oss vuxna att ha det så.

Men vad gör vi åt det då? I media kommer det debattinlägg från en den ena en den andra om att skolan, kommunen, staten osv ska ta större ansvar. Det basuneras ut ”in med mer idrott på schemat” och ”skolsköterskan borde erbjuda hjälp till barnen” osv. Vi håller med, det finns massor att förändra i skolmiljön för att kunna erbjuda mer rörelse i vardagen. Men allvarligt talat – är det där ansvaret ligger där?

Rörelseglädje ett föräldraansvar?!

För var är det egentligen det börjar? Vi vill ju då, som ni nog redan räknat ut, påstå att det börjar innanför hemmets väggar! Att som förälder skapa goda vanor och stimulera till rörelse redan i unga år så följer det med under den kämpiga puberteten och det är lättare för dem att plocka upp det igen när de blir unga vuxna.

Så hur skapar vi rörelseglädje för våra barn utan att själva gå under och utan att återigen skapa ytterligare ett stressmoment, något att ha dåligt samvete för?

Aktiv familj – tips på vägen

• Välj tid: prioritera att kunna göra saker tillsammans t.ex promenera/cykla hem efter hämtningarna, ta en kvällspromenad osv

• Frisk luft: det är så mycket positiva effekter av att spendera tid utomhus!

• Organisera: rationalisera bort tidstjuvar

o Matsedel: välj snabba lättlagade rätter för att frigöra tid

o Veckohandla: slipp trängas i affären med alla andra flera gånger i veckan

o Våga säga nej: att vara aktiv behöver inte betyda att vara med på massor av aktiviteter – skapa tid genom att prioritera rörelseglädje tillsammans!

• Lär tillsammans: ingen kan något från början, börja smått och var nöjda med det som blir av! Shit happens ibland men det gör inget för ni har gjort något tillsammans!

Våga kalla er aktiv familj!

Slutligen, det handlar om att göra små val i vardagen. Gå hem från skolan, cykla tillsammans till träningarna, äta mellanmålet i skogsdungen, göra en skogstur en lördagseftermiddag, bygga en hinderbana som alla testar osv.

Genom att bestämma sig för att som förälder vilja ge sitt barn det absolut bästa så är halva förändringen gjord! Ta det i små steg, njut av att guldstunderna med varandra, håll det enkelt och lätt – inspiration finns överallt, bland annat på vår instagram @aktivfamilj.se och blogg 😉

Önskar er alla en riktigt aktiv december och en god jul!

Julkalender 2017 – Lucka 1, Therese tipsar om återbruk & spartänk.

Madeleine Stenberg 1 december, 2017 6 Kommentarer

Hej. Så​ ​roligt​ ​att​ ​gästblogga.​ ​Och​ ​svårt!​ ​Jag​ ​bloggar​ ​om​ ​så​ ​mycket​ ​och​ ​känner​ ​nu​ ​att​ ​jag​ ​vill​ ​visa och​ ​berätta​ ​så​ ​mycket​ ​även​ ​här.
En​ ​liten​ ​presentation​ ​först​ ​kanske.​ ​Therese​ ​heter​ ​jag​ ​och​ ​driver​ ​bloggen​ ​Pengarellerpyssel se​ ​länk​ ​nedan.​ ​Jag​ ​skriver​ ​om​ ​vardagen​ ​för​ ​mig​ ​och​ ​min​ ​lilla​ ​familj​ ​bestående​ ​av​ ​sambo​ ​och son​ ​på​ ​5​ ​år.​ ​En​ ​vardag​ ​med​ ​mycket​ ​fokus​ ​på​ ​återbruk​ ​och​ ​spartänk.​ ​Vi​ ​har​ ​en​ ​idé​ ​och​ ​vision om​ ​att​ ​jobba​ ​mindre​ ​och​ ​helst​ ​inte​ ​alls​ ​om​ ​det​ ​skulle​ ​vara​ ​möjligt.​ ​Konsumera​ ​mindre​ ​för​ ​att ha​ ​råd​ ​att​ ​umgås​ ​mer.​ ​Vi​ ​har​ ​börjat​ ​odla​ ​så​ ​mycket​ ​vi​ ​kan​ ​på​ ​vår​ ​lilla​ ​radhustomt.​ ​Vi​ ​köper nästan​ ​allt​ ​både​ ​saker​ ​och​ ​kläder​ ​2nd​ ​hand.​ ​Jag​ ​syr​ ​också​ ​mycket​ ​av​ ​återbrukade​ ​kläder.​ ​Vi lappar​ ​och​ ​lagar​ ​och​ ​tar​ ​till​ ​vara​ ​och​ ​försöker​ ​leva​ ​ett​ ​liv​ ​som​ ​gynnar​ ​både​ ​miljön​ ​och plånboken.​ ​Samtidigt​ ​vill​ ​vi​ ​inte​ ​ge​ ​avkall​ ​på​ ​det​ ​goda​ ​i​ ​livet.​ ​Vi​ ​går​ ​ofta​ ​ut​ ​och​ ​äter​ ​och​ ​unnar oss​ ​upplevelser-​ ​de​ ​flesta​ ​i​ ​Sverige​ ​men​ ​i​ ​höstas​ ​båtluffade​ ​vi​ ​i​ ​Grekland​ ​och​ ​vi​ ​har​ ​tidigare bilat​ ​på​ ​Island​ ​när​ ​sonen​ ​var​ ​liten.

Alla​ ​kläder​ ​är​ ​loppisfyndade utom​ ​min​ ​tröja​ ​som​ ​är​ ​köpt​ ​på​ ​rea​ ​på​ ​pojkavdelningen​ ​på​ ​HM​ ​för​ ​några​ ​år​ ​sedan.​ ​Total kostnad​ ​för​ ​alla​ ​plagg​ ​inklusive​ ​väska​ ​och​ ​halsband​ ​ca​ ​130:-”
Min​ ​blogg​ ​går​ ​mycket​ ​ut​ ​på​ ​att​ ​visa​ ​att​ ​man​ ​kan​ ​leva​ ​sparsamt​ ​och​ ​miljövänligt​ ​utan​ ​att​ ​ge avkall​ ​på​ ​att​ ​ha​ ​ett​ ​fint​ ​hem​ ​och​ ​få​ ​klä​ ​sig​ ​själv​ ​och​ ​sitt​ ​barn​ ​fint.​ ​Jag​ ​tror​ ​att​ ​många​ ​backar för​ ​2nd​ ​hand​ ​för​ ​att​ ​de​ ​ser​ ​något​ ​barn​ ​från​ ​sin​ ​egen​ ​mellanstadietid​ ​framför​ ​sig​ ​i​ ​fula omatchande​ ​omoderna​ ​kläder.​ ​Så​ ​behöver​ ​det​ ​inte​ ​alls​ ​vara.​ ​Det​ ​finns​ ​ett​ ​enormt​ ​utbud både​ ​på​ ​lokala​ ​2nd​ ​hand​ ​butiker,​ ​tradera​ ​och​ ​facebooksidor.​ ​Speciellt​ ​för​ ​barnkläder​ ​men också​ ​för​ ​vuxna.​ ​Där​ ​vi​ ​sett​ ​en​ ​brist​ ​är​ ​på​ ​herrkläder.​ ​Jag​ ​gissar​ ​att​ ​män​ ​oftare​ ​sliter​ ​ut​ ​sina kläder​ ​eller​ ​kanske​ ​inte​ ​bryr​ ​sig​ ​lika​ ​mycket​ ​om​ ​hur​ ​trenderna​ ​svänger.​ ​Bra​ ​för​ ​deras ekonomi​ ​och​ ​världen​ ​och​ ​miljön-​ ​sämre​ ​för​ ​sambon​ ​när​ ​han​ ​försöker​ ​hitta​ ​jeans​ ​eller liknande​ ​på​ ​2nd​ ​hand.

Sonen​ ​rockar​ ​skorna​ ​med​ ​en​ ​sko​ ​köpt​ ​på​ ​lokal​ ​2nd​ ​hand​ ​och​ ​den​ ​andra för​ ​50:-​ ​från​ ​Ellos​ ​med​ ​olika​ ​kombinerade​ ​erbjudanden.​ ​Han​ ​har​ ​såklart​ ​hela​ ​par​ ​av​ ​båda men​ ​vill​ ​rocka​ ​sockorna​ ​fast​ ​med​ ​skorna.​ ​Hemsydd​ ​mössa​ ​50:-​ ​köpt​ ​på​ ​rea.​ ​Övriga​ ​kläder inklusive​ ​jacka​ ​köpt​ ​på​ ​tradera​ ​totalt​ ​180:-

Jag​ ​har​ ​tröja​ ​som​ ​jag​ ​ärvt​ ​av​ ​min​ ​mormor​ ​samt​ ​linne​ ​15:-​ ​och​ ​halsband 10:-​ ​från​ ​lokal​ ​2nd​ ​hand.

Jag​ ​har​ ​en​ ​loppisfyndad​ ​randig​ ​klänning​ ​omsydd​ ​till​ ​kjol​ ​samt​ ​en loppisfyndad​ ​t-shirt​ ​som​ ​jag​ ​pimpat​ ​med​ ​en​ ​kurbitsapplikation​ ​av​ ​olika​ ​små​ ​tygbitar​ ​jag​ ​hade hemma.​ ​Bland​ ​annat​ ​från​ ​en​ ​återbrukad​ ​duk,​ ​en​ ​strumpa​ ​och​ ​spillbitar​ ​från​ ​när​ ​jag​ ​klädde om​ ​vår​ ​soffa.

Sonen​ ​i​ ​jacka​ ​som​ ​jag​ ​sytt​ ​av​ ​en​ ​loppisfyndad​ ​gardin,​ ​handduk​ ​och påslakan.​ ​Byxorna​ ​har​ ​jag​ ​också​ ​sytt​ ​av​ ​en​ ​återbrukad​ ​collegetröja​ ​i​ ​vuxenstorlek.​ ​Stövlarna är​ ​köpta​ ​för​ ​10:-​ ​på​ ​lokal​ ​2nd​ ​hand.

 ​Det​ ​senaste​ ​jag​ ​sytt​ ​till​ ​sonen​ ​som​ ​nu​ ​föredrar​ ​coola​ ​kläder​ ​dvs​ ​svart och​ ​tiger(helst​ ​gepard)motiv.​ ​Byxor​ ​av​ ​spillbit​ ​jag​ ​fått​ ​av​ ​min​ ​syster​ ​samt​ ​en​ ​av​ ​mina​ ​urvuxna randiga​ ​tröjor.​ ​Byxor​ ​av​ ​en​ ​loppisfyndad​ ​t-shirt​ ​med​ ​tigermotiv​ ​och​ ​ett​ ​helsvart​ ​tyg​ ​köpt​ ​på loppissida​ ​på​ ​facebook.​ ​T-shirt​ ​sydd​ ​av​ ​en​ ​gammal​ ​​ ​t-shirt​ ​i​ ​damstorlek​ ​som​ ​jag​ ​har​ ​haft.

Det​ ​går​ ​också​ ​att​ ​ha​ ​ett​ ​fint​ ​hem​ ​utan​ ​att​ ​lägga​ ​ner​ ​stora​ ​summor.​ ​Nästan​ ​alla​ ​möbler​ ​och saker​ ​vi​ ​har​ ​hemma​ ​är​ ​köpta​ ​2nd​ ​hand​ ​eller​ ​ärvda.​ ​Det​ ​mesta​ ​är​ ​tillfixat​ ​och​ ​pimpat.​ ​Och​ ​jag trivs​ ​jättebra.​ ​Jag​ ​njuter​ ​verkligen​ ​av​ ​vårt​ ​fina​ ​hem.

Taklampan​ ​över​ ​matbordet​ ​kommer​ ​från​ ​pappersbruket​ ​där​ ​jag​ ​har jobbat.​ ​Den​ ​är​ ​spraymålad​ ​vit.​ ​Golvlampan​ ​i​ ​bakgrunden​ ​är​ ​loppisfyndad​ ​för​ ​75:-​ ​och behövde​ ​bara​ ​få​ ​det​ ​beige​ ​och​ ​bruna​ ​tyget​ ​borttaget​ ​från​ ​skärmen.​ ​Soffan​ ​har​ ​vi​ ​ärvt​ ​efter mins​ ​syster​ ​som​ ​ärvt​ ​den​ ​av​ ​min​ ​mormor​ ​och​ ​morfar​ ​som​ ​ärvt​ ​den​ ​efter​ ​morfars​ ​föräldrar som​ ​ärvt​ ​den​ ​av​ ​grannar.​ ​Bra​ ​kvalitet​ ​kan​ ​man​ ​sammanfatta​ ​det​ ​med.​ ​Världskartan​ ​där​ ​vi sätter​ ​nålar​ ​i​ ​de​ ​länder​ ​vi​ ​besökt​ ​är​ ​köpt​ ​ny.​ ​Ramen​ ​och​ ​anslagstavlebotten​ ​har​ ​jag​ ​dock​ ​köpt på​ ​lokal​ ​2nd​ ​hand.​ ​Vi​ ​fick​ ​dock​ ​minska​ ​ner​ ​storleken​ ​vilket​ ​var​ ​supersvårt​ ​att​ ​få​ ​hörnen​ ​på ramen​ ​snygga.​ ​Dock​ ​värt​ ​det​ ​till​ ​priset​ ​av​ ​40:-

Vi​ ​har​ ​fortfarande​ ​tomater​ ​i​ ​fönstren​ ​och​ ​garaget​ ​efter​ ​sommarens odling.​ ​De​ ​mognar​ ​efter​ ​hand​ ​och​ ​målet​ ​är​ ​att​ ​kunna​ ​äta​ ​hemmaodlade​ ​tomater​ ​fram​ ​till​ ​jul.

Vår​ ​takfläkt​ ​som​ ​är​ ​köpt​ ​på​ ​blocket​ ​och​ ​spraymålad.​ ​Vi​ ​har​ ​så​ ​varmt​ ​i vardagsrummet​ ​på​ ​sommaren​ ​att​ ​sambon​ ​ville​ ​ha​ ​en​ ​takfläkt.​ ​Jag​ ​vägrade​ ​då​ ​jag​ ​tycker​ ​att såna​ ​fläktar​ ​är​ ​så​ ​fula.​ ​När​ ​han​ ​kläckte​ ​denna​ ​idé​ ​så​ ​var​ ​jag​ ​dock​ ​såld.​ ​Jag​ ​älskar​ ​den​ ​och vill​ ​ha​ ​en​ ​gul​ ​likadan​ ​i​ ​sovrummet.

På​ ​denna​ ​vägg​ ​i​ ​källartrappan​ ​fick​ ​jag​ ​gå​ ​all​ ​in​ ​med​ ​kitsch​ ​som​ ​jag älskar.​ ​Tapeten​ ​är​ ​gjord​ ​av​ ​bitar​ ​från​ ​tapet​ ​vi​ ​hade​ ​kvar​ ​från​ ​renoveringen​ ​av​ ​huset,​ ​ärvda tapeter​ ​och​ ​gratis​ ​tapetprover​ ​som​ ​jag​ ​fått​ ​i​ ​färgbutiker.​ ​Övriga​ ​väggar​ ​i​ ​källartrappan​ ​är gjorda​ ​på​ ​samma​ ​sätt​ ​fast​ ​med​ ​bitar​ ​av​ ​helvit​ ​tapet​ ​i​ ​olika​ ​mönster.​ ​Alltså​ ​gratis​ ​tapeter.​ ​De flesta​ ​prylar​ ​är​ ​loppisfyndade.

Vill​ ​du​ ​se​ ​mer​ ​av​ ​vårt​ ​hem​ ​och​ ​våra​ ​loppisfyndade/hemsydda​ ​kläder​ ​får​ ​du​ ​gärna​ ​besöka och​ ​följa​ ​min​ ​blogg​ ​med​ ​länk​ ​härPengarellerpyssel.

Annars​ ​önskar​ ​jag​ ​dig​ ​en​ ​trevlig​ ​tid​ ​och många​ ​fler​ ​dagars​ ​spännande​ ​läsning​ ​här​ ​i​ ​julkalendern​ ​fram​ ​till​ ​jul.