2017 – Vart livets väg tog mig under året.

Jag skrev ingen årssummering förra året, trots att jag gjort det vad jag tror ungefär alltid sedan jag startade bloggen 2004. Jag mådde alldeles dåligt för att blogga om ett år som varit ett stup ner i ett svart hål där jag gråtit, legat utslagen och försvunnit helt och hållet. Nej istället så blev det inget det året. Men i år får det bli igen. Jag tror att det kan bli roligt igen för 2017 väg i livet har varit bra mycket trevliga och stärkande. Så låt oss börja!

Januari:

Året började med att vi skålade in nyåret hemma hos Williams farfar. Vi som var där var, jag, Björn och William. Williams farfar och Williams faster Emma med sin pojkvän. William farbror med flickvän och deras dotter. Det var ett bra nyår och jag var glad och nöjd när vi tog bilen hemåt sen på kvällen, allt kändes liksom bra.
Den här månaden började jag även prova på att komma tillbaka till jobbet,  jag insåg att det enda som skulle få mig fullt frisk igen var att byta jobb. Så jag började planera saken för min egen skull. Det kändes i hjärtat att behöva planera något sådant när eleverna var det finaste på den arbetsplatsen men jag fick inte arbeta med dem igen så då kändes det inte rätt längre, jag behövde något nytt.

Februari:

Månaden när jag fyllde 33 år. Jag hade galet tur med vädret ur min synvinkel den här månaden. Min mamma kom till Falun och hälsade på så vi gick på stan och shoppade och pratade, hon sov över en natt och jag var så glad över att bara få ha min mamma helt ifred. Inte så att jag inte tycker om alla andra men det är skönt att få var egoistisk ibland. Vi satt i soffan och tittade på film tillsammans med William på kvällen och hade det bara bra. Det var jättekul verkligen. Något mer jag gjorde i februari var att fotografera Lisas lilla Alice något jag gjorde hela året, det var sådan fin ära.

Mars:

Under sportlovet och fina mars åkte jag och William till Orsa folkmusikens lilla by. Där träffade vi min mamma och hennes man samt min mormor. Vi sov över hos mormor och jag var så glad över att få umgås med alla de mina. Mamma lät mig prova hennes Orsadräkt och jag föll för den direkt. Jag fick erbjudande om att köpa den, så jag började spara ihop pengar till detta. Den här månaden fyllde även min fina vän Lisa 30 år så jag med hennes vänner gick ut och firade henne på Pinchos. Det var en trevlig kväll med god mat och många skratt.

April:

Min stjärna i livet och älskade son uppträdde på Free Aid, en gala Friskolan Mosaik (där han går) och Söderbaumska skolan har tillsammans. De samlar in pengar till förmån för barn i kriser. William och hans klasskompisar uppträdde med låten Superhero av The script och jag var så stolt över honom. William spelar bas sedan länge och det var kul att se honom så säker där på scenen. April var även månaden när jag fick fotografera Lisas Alice men även Lisas vän Maria och hennes två döttrar. Det var även den här månaden Sverige råkade ut för ett terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm. Den dagen berörde mig oerhört starkt.

Maj:

Var månaden när jag gick på anställningsintervjuer och fick ett nytt jobb här i Falun. Jag fick säga ett sorgligt farväl till mina fina elever jag följt från förskoleklass och det gjorde oerhört ont att gå vidare. Jag blickade framåt och visste att det här var det enda rätta för att mår bättre fullt ut. Det började jag även göra väldigt snabbt efter att jag sagt upp mig och skrivit på kontraktet för det nya jobbet. Det var som att allt hängde ihop, min framtid och vägen jag skulle gå på. Min stora läxa blev att alltid följa vägen och inte stanna vid ett vägskäl längre än du behöver.

Juni:

Älskade ungen slutade 6:an och började växa som bara den. Han ställde upp på en bild med betyg och rosen han fick när han slutat för dagen. Vi gick ner och firade honom med mat på Mimos och jag förstod inte hur han kunde blivit så stor så snabbt. Juni var månaden när vi firade midsommar med ett härligt liten gäng i Kniva. Det här var även dagen när jag köpte mammas Orsadräkt. Två dagar senare åkte vi mot Vänersborg för att äntligen ha en camping och husvagnssommar igen! Vi besökte Göteborg och träffade min gravida kusin Nathalie, vi var till Skara sommarland och åkte karuseller och vi träffade Björns barndomskompis och hans flickvän. Sedan åkte vi till Småland och på vägen hann vi med att se massor med trevliga sevärdheter.

Juli:

Sommaren 2017 var iskall och full med regn hela sommaren. Jag tog med min kamera och fotograferade Lisas Alice och även Williams kusin. Jag umgicks med familjen, var på crusing och frös hade det hur som helst trevligt i alla fall och det var det viktigaste. Njöt av ledighet och skratt.

Augusti:

Månaden när jag började på mitt nya jobb. Så nervös jag var och så fundersam på hur det skulle bli där och då. Det här var även månaden när mina studier till specialpedagog började även om jag hade första innedagen i september för min del. Den här månaden gick jag på Sabaton open air med Björn, Christin och Cattis. Det här var också månaden när min vän Anna födde sin lilla pris i ambulansen och det var mitt första doulauppdrag som blev att jag inte fick medverka men ändå var en del i saken, jag fick träffa lilla Anton på BB och även träffa Anna och hennes karl vilket var trevligt. Denna månad var det också första mötet med mina nya elever. En månad med många nya möten helt enkelt.

September:

Började månaden med att fotografera Lisas Alice som bar kläder som lilla Snövit. Förutom det så fick jag et kraftig migränanfall och fick åka ambulans till akuten. Där gjordes ryggmärgsprov och hjärnröntgen. Jag kräktes och kunde inte röra mig, låg med en filt över ögonen och såg bara prickar. Det var helt vidrigt och jag trodde att nu var min sista stund kommen. Det var migrän och jag fick lära mig skillnaden mellan migrän och spänningshuvudvärk. Det här var även månaden när jag ensam åkte till Västerås för att börja mina studier till specialpedagog. Det kändes rätt på en gång och jag var upprymd, förstod inte hur det kunde kännas så rätt. Aldrig tidigare har en utbildning fått mig så säkert som nu, det här är vad jag ska jobba med. Jag åt lunch tillsammans med Sarah som jag skrivit med under flera år på nätet, det var jättetrevligt.

Oktober:

När jag blev tonårsmorsa. Min son fyllde tretton och jag kände mig inte riktigt redo samtidigt som det känns så fint att få vara tonårsmamma redan vid 33 år. Den här månaden längtade jag efter höstlovet, jag behövde lov kände jag då hösten kändes intensiv med nytt jobb och kommande nationella prov samt betygsättning. Höstlovet kom och jag skrev på en tentamen, umgicks med William och hade det trevligt. Lyckades ladda mina batterier så jag kom tillbaka efter lovet och kände mig piggare och mer lugn inombords.

November:

Månaden när jag fick ett bakslag på måendet. Jag har inte berättat varför för er eftersom det då kändes så känsligt. Men det känns bättre nu så är redo att berätta, jag kom tillbaka efter lovet och läste ett e-post om att min arbetsgivare hade betalat ut för mycket i lön åt mig. Det betydde att 10.000 skulle betalas tillbaka och då på kommande lön eftersom det inte var en skuld utan “endast ett fel“, jag bröt ihop och fick lov att åka hem. Började räkna och insåg att jag hade tillräckligt sparat för att klara mig fram tills lön i december. Så ett tips till er alla, spara era pengar! Jag lyckades dessutom behålla 2500 utöver vad jag tänkt från början så det kändes bra. Det var dock ett hårt slag och jag fick hushålla med varje krona. I november var jag till Västerås igen, umgicks med Sarah på kvällen då vi åt mat tillsammans och kände lyckan i mina studier. Tänk att äntligen hittat rätt yrke, det känns jättebra.

December:

Snövita december, första julen på många år som vi fått fira med snö. Den här månaden hade jag en julkalender med fina bloggare som delade med sig av sina liv. Jag fick fina stunder med eleverna och insåg att jag trivs väldigt bra på min arbetsplats, alla anställda i kommunen blev bjudna på julgala och det var en jättefin upplevelse. December har även bjudit på tentaplugg och en tripp till Västerås där jag fått umgås med alla härliga människor jag lärt känna på utbildningen. En vecka innan jul kom min mamma och hennes man, samt min mormor hit och firade lite julafton tillsammans. Att få krama om dem alla och känna kärleken värmde om inom mig. På julafton så var vi med Williams sida släkten och jag kände glädje över hur fint det är att få dela julen tillsammans med dem också.

Slutorden:

Jag känner att 2017 fått mig att växa, jag har börjat göra vägval i livet och tagit mig på vågor framåt. Jag vågar mer än förut och känner tacksamhet till livet. För ett år sedan visste jag inte vem jag var eller vad jag ville. Idag känner jag mig säker, min väg och mitt val känns rätt. Jag följer livets väg och låter den ta mig dit den ska, jag är tacksam över livet och allt känns bra.

Urval av inlägg jag skrivit under 2017.

Januari:
Utmattningssyndrom – Att svara på varför jag blev sjuk med eleverna.
Februari:
Firar 33-årsdagen med frulle på Scandic.
Mars:

En Orsakulla i Orsadräkt.
April:
Baby, mamma och syskonfotografering igår.
Maj:
Livet som lärare: När ett hej blir ett hej då.
Juni:
Livet i husvagnen 2017.
Juli:
Nostalgidagarna i Säter – Cruising 2017.
Augusti:
En natt i Tällberg och hackad blogg.
September:
Att ta sig tiden att samtala med sin tonåring.
Oktober:
När vi hänger bara jag och han.
November:
Att ha ett starkt band till sin son.
December:
Innedagar i Västerås, på specialpedagogprogrammet.

Amningsnytt, och mina tankar om amning.

Igår kom årets sista Amningsnytt ner i brevlådan. Jag är om ni inte visste det är jag medlem i Amningshjälpen, det kostar 250 kronor per år och då får man fyra tidningar per år, förutom det får man ett jättefint startpaket. På många orter är det även olika träffar och engagemang. Jag hade problem med amningen, och när jag ammade visste jag inte som ung mamma vart jag skulle vända mig. BVC hänvisade till BB så hänvisades man tillbaka igen, jag fick en bröstvårta som sprack så till den grad att den satt fast på en liten tråd och gick att lyfta på, fick på detta mjölkstockning och mjölken försvann totalt i det bröstet. Jag försökte få William att amma på bröstet men det var helt tomt. Inte en endaste droppe kom ut hur jag än försökte. Så jag ammade från ett bröst och amningsstunden var hemsk, jag ställde in mig på sex månaders smärta sen slutar jag vilket jag gjorde. Idag önskar jag så att jag fått kunskap om Amningshjälpen kanske jag varit som mamman ovan då?

Jag vet så många som har eller haft problem med amningen. Där amningen blivit en sådan sorg för att det inte blev vad man trodde. Där man gråtit och sörjt i många år över att det inte var så mysigt som man ser på bild eller hör överallt. Eller där du fått flaska mot din vilja, jag ser det som två olika saker att flaska sitt barn för att man vill och det känns bra, tryggt och fint. Mot att göra det för att det inte finns några alternativ och man känner sig dålig som förälder för att det inte blev som man ville. För oavsett hur mysigt det då är att ge sin bebis flaska så finns en sorg där och den sorgen ska ingen behöva uppleva.

När jag läste litteraturen för att bli doula så ingick Amning i vardagen som en av de obligatoriska böckerna. Jag var skeptisk, eftersom amningen varit något jag verkligen inte såg som positivt var jag kanske inte heller så peppad på att läsa en bok som jag trodde skulle påskina det enkla med amning som det stod om överallt. Men boken blev en motsats för mig. Den läkte sår, och jag fick äntligen känna att det är inte fel på mig. Jag tycker alla blivande föräldrar borde läsa den, alla som försökte amma men som det inte gick för, alla som väntar fler barn eller anhöriga som behöver förstå hur svårt det kan vara ibland. Den har så många bra tips, och så mycket fint att berätta, efter att ha läst boken blev jag medlem i Amningshjälpen. Trots att jag inte har småbarn, men av orsaken att jag vill att alla som vill amma ska få rätt kunskap och stöd för att kunna amma. Ingen ska behöva känna sig värdelös när något inte fungerar fastän man vill.

Som jag ser det måste kunskapen om amning spridas och det gör den bäst genom en organisation som specialiserat sig på ämnet. Så har du 250 kronor över bli medlem, om inte för din egen skull så för en medmänniskas skull.

Slasksnö och tiden är som löv i vinden.

Det som varit så fint väder har nu förvandlats till slasksnö och himlans massa tö. Så tråkigt, jag hoppas att det mesta ändå finns kvar på nyårsafton för jag vill ha det vitt och fint då. Jag minns ett nyårs när det snöade i mängder, det var storm utomhus också. Vi var i Maggås och träffade mormor och morfar, mina syskon skulle sova där och jag skulle sova hos en vän i Orsa senare. Det snöade så mycket att jag tror vi körde fast i snön eller liknade om jag inte minns galet. Dagen efter så var det såna snöhögar att gångarna in till husen var fulla. Det kan man kalla riktig vinter, jag gick i fyran på den tiden.

Jag minns också ett annat snöfall, det gick lite till historien som rejält med snöfall. Jag, mamma och mormor skulle ta en buss till IKEA i Gävle som Orsatrafik ordnade. Det snöade hela dagen och det var helt galet, jag minns att de fick lov att skotta snö ut för klippor för det var såna mängder och snön blev kvar tills midsommar innan den var helt borta. Det här var när jag gick i sjuan, minns det tydligt eftersom min yngsta syster Melissa tittade på Teletubbies på var tv och att jag då fick välja en klocka till julklapp. Som jag älskade den klockan, rund urtavla och sedan var det med ett slags “dragspelsband”. Var himla fint på den tiden, köpte en tillhörande ringklocka sedan. Alltså en ring som var som en klocka. Jag älskade de där små accessoarerna. Såna minnen från en tid så långt borta, tänker på att det var 1998 och om ett år är det samma tid som då, precis som jag då gick i 8:an kommer min son att gå i åttan. Åren, de går så fort ibland förstår jag inte hur det kan passera som löv i vinden.

Hoppas ni har det fint era sista dagar på detta 2017, jag försöker suga ut tiden av året. Tittar på Greys Anatomi som jag snart är klar med säsong 3 på, tänk så bra Viaplay är när man bara vill serienörda? Borde börjat titta tidigare på serien för gillar den, men man får börja när i tiden det passar bäst. Det gör det just nu för mig.

Att läsa böcker.

Jag tycker om böcker. I fredags så köpt jag denna på Åhléns då jag hade 100 kr i presentkort där. Riktigt spännande bok med berättelser från sådant jag tycker är spännande mytologi.

Att läsa böcker har alltid varit en form av avkoppling för mig. Något jag kan ta upp och läsa när lusten faller på. Det är så skönt och enkelt att läsa, jag blir glad av saken.

Läser du något just ju? I så fall vad?

Att bara njuta av ledighet.

Det är så lugnt och tyst här, som att jag befinner mig på en annan plats. Men jag stressar inte jag bara tar det lugnt och andas. Tar tiden för helt meningslösa saker och mitt välmående stiger. Ingen stress över något måste utan bara en inre känsla av att jag gör det jag kan och behöver. Tar tiden och livet som det är just här och nu, det känns bra och det känns rätt.

William är hos Björn, men imorgon ska vi alla tre ut och äta lunch tillsammans. Det ska bli mysigt, igår köpte William skidor då han ska börja åka här i stan. Han har lärt sig åka med skolan, själv har jag aldrig lärt mig det. Men det skulle vara roligt, det ser ut som att det är en sån där perfekt familjeaktivitet som man kan göra tillsammans.

Vad gör ni idag? Har det snöat hos er med? Här färgas hela Falun snövitt och det är så vackert. Det slår mig likt klockan som ringer in det nya året på söndagsnatt att det endast är tre små dagar kvar av 2017. Året med så många förändringar och som passerade alldeles för fort. Tiden alltså, den är dyrbar, man ska ta vara på tiden alltid.

Mina glas av Gynning.

Igår frågade flera efter bilder på alla glasen samlade. Jag tog detta fotografi så ni får se dem. Jag har alltså mest rödvinglas och ett cocktailglas, men så köper jag lite då och då samt att jag fått i present. Glasen är jag väldigt försiktig med och de är handdisk som gäller för dessa. De står i mitt Liatorpskåp från IKEA som jag har dörrar med halvglas på. Hoppas ni är nöjda med bilden. Om ni vill se fler samlingar jag har med porslin så säg till, det är ju något jag tycker väldigt mycket om.

Julklapp – Vinglas Carolina Gynning.

Jag samlar på glas av Carolina Gynning, och därmed är det en väldigt lätt och bra julklapp eller present för William (och Björn) att köpa till mig. Jag har fått ihop en väldigt fin samling nu så det är jätteroligt.

Tog några fotografier under granen med glasen, för att visa att dessa ändå var en julklapp.
Ser ni den fina tomten och renen i bakgrunden? Renen vann jag genom en tävling som Polarbröd hade förra året och tomten köpte jag på ÖB dagen innan julafton. Tycker de båda passar bra ihop.

Är så tacksam över den här decembermånaden. Besöket av mamma och hennes man samt min mormor. Julfirandet vi hade på julafton tillsammans med William och Björns släkt, det fina jag fått och att känna mig glad inombords. Det fina med julen är all kärlek som flödar juletid.

Annandag jul 2017.

Är det bara jag som känner en viss panik inför att det är så få dagar kvar av 2017? Det känns för mig som det här året bara sa swish så var det över? Det har hänt så mycket det här året och ändå har jag knappt förstått att året kommit och gått.

Så vad har vi gjort idag? Ätit frukost och jag har en plan om att gå till Maxi för att handla alldeles strax. William ska nämligen med sin pappa på Bandy klockan 13:00, det är annandagsbandy och vi har fått gratis biljetter via Kopparstaden som jag bor åt. Det passar perfekt för William och Björns som gillar såna saker. Själv är jag alldeles för frusen för att befinna mig utomhus längre stunder vintertid.

Jag ska nog fortsätta med projektet jag började med igår. Jag satte mig nämligen och skapade fler kategorier på bloggen. Eller först en huvudkategori och sedan underkategorier. Detta för att det ska bli smidigare att visa relaterade inlägg, men även enklare att hitta om det söks något på bloggen. Men det tar sin tid, jag har ju bloggat sedan 2004 och förutom det har jag lagt in lite gamla dagböcker så det finns hur mycket som helst i arkivet. Jag vill inte radera heller eftersom mycket av bloggen är min dagbok. Jag vill spara den för framtiden.

Förmodligen hade jag haft dagbok om jag inte haft bloggen, men jag gillar det här konceptet där du kan fånga text och bild i ett. Dessutom är det alltid fint när människor läser och lämnar kommentarer tycker jag.

Hoppas ni får en fin annandag jul förresten!

Julafton 2017.

Igår var det alltså julafton, dagen var jättefin och trevlig. Vi började morgonen i Kniva hos Björns mormor som bjöd på lite mat och fika. Dit kom även Williams tremänningar med familjer, Williams farmor med familj och Björns faster med familjer och firade. William gav mig ett litet paket där med frågor till ett spel jag har hemma. Efter det så begav vi oss alla till Skedvi för att fira julen där.

Julbordet med massor med gott. Björns syster Emma hade gjort vegetariska bullar och vegetarisk lax och det var jättegott verkligen! Jag äter ägg också om någon undrar, tar Jansson men undviker fisken. Jag äter vegetarisk kost men kallar mig inte vegetarian, äter det av hälsoskäl om någon undrar.

Sedan blev det kaffe och fika, jättegott och mysigt. Vi hann även med att spela lite spel runt den här tiden. Dels kortspel men även ett spel som William fått på förmiddagens spelande i Kniva.

Så blev det paketutdelning. William fick flest paket så klart och jag tog ett foto på några av paketen. Det med Carl Larsson på har jag köpt, och i paketet låg en julklapp åt William. Jag fick jättefina saker och William med. Vi är båda nöjda, vad jag fick ska ni få se senare.

Ett fotografi fick jag minsann till på min lilla tonåring, min älskade unge och fina kille med hjärtat på helt rätt ställe.

Ett stort paket från sin farfar, paketet innehåll en datorskärm och han ska få en precis lika av sin pappa också, så min game:er till son kan spela spel med dubbla-skärmar.

Vi avslutade kvällen med att Björns farmor bjöd på tomtegröt, så himlans gott. Sedan åkte vi hemåt. Jag har rensat och städat på Williams rum och ska fortsätta städa idag i form av dammsuga något vi inte kunde göra igår eftersom klockan var 2:00 när vi var klara med städningen och rensningen på hans rum.

God jul till er alla fina!

God jul till er alla! Idag är det alltså julafton 2017 och jag tänker att åren går väldigt fort, ibland nästan för fort som att vi aldrig riktigt hinner få tiden för livet.

Jag tycker nyss det var julafton 2016, och jag minns fortfarande första julafton jag firade tillsammans med William. Vi var då i Orsa tillsammans, sedan flera år nu har vi firat i Falun. I början för att Björn ville fira med William, sedan för att mamma har hundar och jag blev allergisk, vilket blev bättre efter sprutor i 3 års tid. Då var William så pass stor att han ville fira med tremänningar.

Hemma hos mamma är det bara jag ännu som har barn. Men snart kanske det kommer några barn från syskonen? Man vet aldrig, jag var ju rätt tidigt ute så därför dröjer det nog lite med kusiner för Williams skull.

Hur som helst julen är här och som ni ser har jag satt upp håret idag, för ovanlighetens skull. Jag har nästan aldrig håret uppsatt. Jag brukar nämligen få migrän när håret sitter uppsatt och då är det enklare för mig att bara låta det vara. Jag får se hur det går igen.

William vill inte vara med på kort, han är tretton år och känslig över sådant. Det får man respektera. Men god jul på er alla! Hoppas ni får en fantastisk dag oavsett julkaos, juljobb, julresande eller att ni helt enkelt inte firar julen. En bra dag behöver man alltid ändå!

Kärlek till er alla!