Mitt 2019, ett år i bild & text.
Madeleine Stenberg 
Januari började med att fira in det nya året tillsammans med Björn, Björns syster och hennes kille samt Björns pappa. William befann sig på läger det nyåret. Jag började min fjärde termin på specialpedagogprogrammet och sörjde mormor i massor.
Februari och då den 11:e betydde att jag fyllde 35 år. Jag jobbade på med eleverna, hade utvecklingssamtal och minns att jag frös en himlans mamma. Fina Katrin som gör mina naglar gav mig thailändska vårrullar i födelsedagspresent så jag bjöd på middag här hemma på min födelsedag.
I mars gjorde jag massor med loppisfynd. Bland annat dessa fina tallrikar och koppar från underbara Rörstrands Sundborn på PMU här i Falun. För att fynda dessa så åkte jag och stod ute i kylan i 1 timme innan öppning och gissa då lyckan när jag fick allt.
April var verkligen en turbulent månad. Elen skulle göras om i hela hemmet, och när jag insåg att jag skulle bo i elkaos var jag mindre glad. Jag fick börja påsken med att dammsuga HELA hemmet, damma varje skrymsle och höll på med detta i flera dagar. Som tur var så fick jag bli hundvakt vilket piggade upp i massor. Mammas hund Nikki var på besök medan hennes matte och husse var på kryssning och några dagar senare kom syrrans Sotis hit också. Som jag njöt av alla hundpromenader dessa dagar.
Den sista april började jag även på min ätstöringsbehandling på Dala ABC.
I maj så gick jag varje tisdag på DALA ABC och fick hjälp med mina ätstörningar. Tyvärr har inte utfallet av detta blivit så bra som jag önskat, men jag kämpar fortfarnade. Hur som helst så var det sista träffen för terminen i Västerås. Jag kom till hotellet och fick ett helt underbart rum, men så bröt någon extrem ångest ut. Det var helt vidrigt, jag låg hela natten och hade panikångest. På kvällen hade jag försökt andas, tagit bad med mera men inget tycktes hjälpa. Det var verkligen en hemsk upplevelse och den ångesten som började där höll i sig fram tills oktober i år.
Juni kom och jag gjorde min sista dag på Dala ABC. Utöver det så blev det semester och sommarlov. Jag, Björn och William samt min systers hund Sotis som jag var hundvakt åt åkte till Sälen en vända över dagen. Jag tog en bild på William när han stod vid en fors. Jag hade en hemsk ångest hela sommaren, hjärtat slog och jag tog långa och överdrivna promenader varje dag för att jag lyssnade på massor av böcker kring självhjälp där samtliga framhävde vidden av motion. Eftersom jag är en allt eller inget människa så hade jag extremt ont överallt på grund av mina rejäla promenader på upp till två timmar varje dag. Jag flydde ångesten och ångesten jagade mig.
I juli tog jag promenader fortfarande, umgicks med familjen och fick äran att återigen vara hundvakt. Men då åt mamma och hennes mans Nikki. Jag var ut på Falu Crusingen med Björn en sväng och vi åt sushi på gräset och tittade på alla fina bilar. Jag köpte en ny telefon och njöt av värmen som varade i några ynka dagar.
I augusti ville vi göra något de sista semesterdagarna så vi drog till Västerås tillsammans. Kollade på slott, åt god mat och hade en helt underbar dag som var rätt varm. Vi åkte sedan förbi och kollade området där Västmanlandbranden tagit sig fram. Augusti betydde att gå tillbaka till jobbet igen efter semestern.
I september så började mitt sista år på specialpedagogprogrammet. Jag satte igång och började plugga teori och trodde faktiskt aldrig jag skulle fixa den kursen för den var svår. Jag hängde mycket i min fåtölj jag hittade på Marketplace på Facebook och tog långa promenader.
Oktober betydde att William fyllde femton år. Jag förstår fortfarnade inte att jag ett så stort barn, älskade ungen. Vi var på bio jag och William och såg The joker som blev en stor favorit för oss båda. Oktober betydde även att det var ett års dagen för efter mormors död. Jag saknar henne så mycket, och trots att jag trodde att dagen skulle vara helt fruktansvärd så gick det bättre än jag trodde på årsdagen. Hon är så saknad fina mormor!
November betydde att första snön kom, men den försvann lika snabbt. Jag gick till kyrkan den 30 november då Williams skola hade sitt årliga adventsfirande där. Jag tände ljus för mormor och bar hennes vigselring som är i guld samt ovanpå denna min Zornring jag fick av mamma när jag fyllde 18. Den här dagen köpte jag även en klocka.
I december klarade jag tentan och således kursen i teori och metod, jag var till Västerås och Mälardalens högskola i dagarna två. Det medförde att jag nu börjar min sista termin på specialpedagogprogrammet 2020. Det ska bli underbart! Jag köpte en docka med Moradräkten på Tradera och firade julen tillsammans med Williams släkt. December var också månaden när min bloggs hela innehåll först försvann, jag fick en backup och tog mig inte längre in på sidan då min användare saknades. Jag trodde att över femton år av bloggande var över för alltid. Som tur var finns det änglar i bloggvärlden i form av bloggvänner, fina Elisa återskapade min blogg och därför får ni dras med mig även 2020.
2019 har varit ett tufft år för mig, ser jag tillbaka på detta året så är det skönt att gå vidare till 2020. Jag tänker att 2020 kanske ger något nytt, mer energi och glädje. Det är 2020 jag tar min examen, och vad mer 2020 kommer erbjuda? Ja det vet än så länge bara framtiden.
