Vårdag i April.
Madeleine Stenberg 
Åka sparkcykel
Bus
Hittade en ”ny” lekplats.
Vårens små gäster
En glad son
Tweenieåldern
Ut i solen.
William äter lite lunch, makaroner och köttbullar. När han ätit klart drar vi ut på en promenad runt lugnet. Ska bli riktigt skönt, tänkte ta med mig kameran och fotografera på vägen. Vet inte riktigt vart vi ska gå ännu, men någonstans i alla fall för jag vill ute. Vi gick ut en sväng igår också. Älskar den här tiden solen, värmen och livet. Våren är underbar liksom sommaren jag njuter dagligen när det är den här perioden på året. På tal om den saken kanske jag skulle dra ner värmen i hela lägenheten. Tror jag ska göra det nu på en gång. Bilder kommer senare!
Påskäggsjakten 2011
Blev lite jakt efter påskägg ute på gården för William. Björn hade köpt ett stort påskägg till William. I det låg:
1 – ask med lego star wars.
1 – 6 pack ägg
ett paket ”dammsugare”.
Av mig fick han ett vanligt påskägg, senare fick han även ett av sin gammelfarmor.
Här är kort från ”ägg-jakten” och även bilder från när vi var ut en sväng med sparkcykeln och myste i vårvärmen.
Leta efter äggen
Hittade ett 😀
Innehållet
Leta efter ett till på andra sidan huset
Hittade
Ett litet men med snakespray bredvid
GLAD KILLE
Vårblomma
Vitsippa
LEKPARKSMYS
(Vi gungade tillsammans)
Vårens glada vänner.
Befinna sig i en bil.
Sitter i Björns bil, helt slut och trött.William har knatteskrutt idag och orgentering, blev precis fundersam över stavningen på detta ord.Får googla det senare, hör ju inte till vanligheterna att skriva ordet direkt.William befinner sig alltså på knatteskrutt och jag orkar inte sitta och titta på.Nackdelen med att själv utbilda sig till en ledarroll är att det är väldigt lätt att bedömma (läs observera och fundera över andras metoder) och gärna vilja gå in själv för att styra upp.Ibland känns det lite som de inte tänkt till riktigt.Det är kanske inte är en bra metod att ha hälften av barnen i ringarna själva och tro att barnen inte kommer ta i för kung och fosterland när de ska svinga sig framåt.Mycket får man se om man säger så.Jag får tygla mig för att inte gå dit och själv styra upp den pedagogiska verksamheten de bedriver där.Jag säger inget, inte för att jag inte vågar eller vill, utan för att slippa visa min ” jag vet bäst” sida. *Hehe*, så jag sitter i bilen och surfar på mobilen.
Tankar om föräldraskapet.
Hamnade i följande artikel från Dalarnas tidningar i lördags. Artikeln skriver om några tjejer och mammor mellan 17 och 20 som går i samma klass och är gravida eller nyss fått sina barn. I kommentarerna haglar ilska över dessa tjejer, andra människors tankar om hur de förstör sina liv och kommer misslyckas. Vad är det som driver människor till att vara så himla negativa mot andra människor? Är det inte unga föräldrar som det ses ner på är det föräldrar med många barn. För att lyckas som mamma i Sverige i samhällets ögon ska du: Vara 30+ när du får ditt första barn, du ska ha en utbildning och vara mitt uppe i din karriär, du ska gärna skaffa två barn (eventuellt tre men då ska du kunna ge ett bra argument för det) men detta får INTE ske efter 35 (poängterar detta för efter trettiofem anses det också vara fel att skaffa fler barn). Det betyder alltså att du har fem år på dig att skaffa dina två eventuellt tre barn. Under den här tiden ska du dessutom komma ihåg att du måste träffat mannen i ditt liv, ha bra inkomst och om ditt äktenskap skulle misslyckas? Ja då får du skylla dig själv för då har du inte kämpat tillräckligt hårt. KOM också ihåg att inom denna norm BÖR du vara heterosexuell och du får absolut inte skaffa barn på egen hand (genom inseminering eller genom en krog-runda). Fadern och du ska dessutom varit tillsammans i minst 10 år, annars är oddsen att folk kommer se ner på dig och förvänta sig att ditt förhållande kommer att spricka. ”Det där kommer aldrig gå vägen”.Sticker du ut? Ja då får du tåla att människor tycker och tänker saker om dig, såna som du vill inte samhället ha med att göra.
Ett argument mot dessa tjejer i artikeln var också att ”mor/farföräldrarna” får hjälpa till. Det är katastrof, fy sjutton att den äldre generationen får hjälpa sina döttrar/söner att passa sina barnbarn! Det borde vara förbjudet, fy så fult. Vilken förälder behöver stöd från någon annan? Det är absolut inte okej att få stöd av den äldre generationen, föräldraskapet handlar ju om att ta hand om sina egna barn. Så fort barnen får egna barn då upphör den äldre generationen vara föräldrar. Då ska får de klara sig själva. Blir du mamma då ska du banne mig klara dig själv. Är du däremot en pappa? Åh då är du så duktig att du kan byta blöja, ÅH vilken karl som kan byta en blöja och vilken underbar fader som gick upp en natt i helgen för att bära den skrikiga kolik-bebisen när mamman gått upp varje natt i 30 dagar, har stora ringar under ögonen och inte fått sova på 30 nätter. Men pappan han är då ett riktigt helgon som gick upp EN natt för att ta hand om barnent MEN vad ska man säga om mamman? Vilken hemsk kvinna! Har hon särat på benen och blivit gravid får hon ta sitt ansvar och ta hand om bebisen. INTE ska hon ge ansvaret till den stackars pappan som jobbat 8 timmar om dagen i en veckas tid.
Nu tror ni jag är en manshatare? Nä inte ett dugg, men alla ni därute som uppenbart tycker att män är såna duktiga människor bara för att de kan byta blöjor, vara uppe en natt eller gå ut med vagnen är däremot fyllda med okunskap. De flesta pappor njuter av varje minut med sina barn. VISST är papporna duktiga men glöm inte bort att mamman också är duktig. Mammor behöver också stöd ibland, mammor oberoende av ålder, hur många barn hon fött eller hur ung/gammal hon var när hon fick barn. Mammor och pappor är otroligt starka och duktiga människor. De flesta lyckas otroligt bra i sitt föräldraskap oavsett om du är 14 eller 45 när du blir mamma. Det är vi i samhället som borde stötta alla mammor istället, ge dem beröm för vad de faktiskt gör. Mammor ger liv åt jorden, vi uppskattar inte mammor tillräckligt mycket! Vi ställer höga krav på mammor, och vi ser ner på mammor. Ändå är mammor de personer som borde uppskattas mest!
Kraven på den bästa mamman ser ut så här, ett skinande hem och ett skinande yttre, en god utbildning och karriär, lagom med barn och ett perfekt förhållande och mamman ska ha sett till att barnen får bra betyg. Jag är tjugosju år och mamma till William som fyller sju år i år, jag ser mig själv som duglig mamma. Jag studerar och läser denna termin 82,5 hp av helt ny registrerande kurser (del vill säga inga kompletteringar). Jag har endast ett år kvar av lärarprogrammet, har höga krav på hur mitt hem ska se ut. Men ändå prioriterar jag William framför allting annat, han är det bästa jag har. När jag blev gravid var jag nitton år skulle fylla tjugo, jag stod med ett graviditetstest i handen som förändrades från helt vitt till ett plus. Hela min värld förändrades på en minut. Där stod jag då och pendlade mellan två världar. Den deprimerade Madeleine, med ätstörningar, dålig självkänsla och avhoppat gymnasium för 1 år och 3 månader sedan. I en stad jag egentligen inte hade någon anknytning till, var gravid med en kille jag inte var tillsammans med. Det var januari utanför mitt badrumsfönster och jag stod och kände mig helt chockad. Oplanerat gravid, jag ringde till min mamma. Min mamma som sa att hon skulle stötta mig oavsett beslut. Jag gick igenom en otroligt jobbig graviditet där jag låg på sjukhuset mer än jag befann mig hemma. Jag födde min William 12.55 den 3 oktober 2004, jag såg livet i hans blå ögon. Jag förstod att livet var värt att leva. Han gav mig styrkan och en känsla av välbefinnande. Jag förstod att jag kommer lyckas med allt. När jag träffar människor säger dessa till mig att jag är ett bevis på att ingenting är omöjligt. Så är det nog, INGENTING i livet är omöjligt. Alla kan lyckas, alla måste ges chansen att lyckas, det är vi som lever här som måste ge dessa människor möjligheten att lyckas. Döm inte någon innan du vandrat i deras skor. Gläds åt alla duktiga föräldrar där ute, alla som dagligen kämpar för sina barns skull.
Sen är det inte fel att be om hjälp ibland, det är okej att ringa sin mamma eller pappa när du undrar över saker. Det är okej att ha barnvakt oavsett om du är fjorton eller fyrtiofem, jag lovar er att mormor och morfar / farmor och farfar bara blir glada över att träffa sina barnbarn. Det sägs ju att det är underbart att bli mor & farföräldrar då den perioden ger den goda tiden av barndomen. Du kan föra över den skrikiga bebisen till någon annan, men gulla med den glada, du kan mysa med den talande 3 åringen men lämna tillbaka den när h*n blir arg. Du kan spela spel med den vetgiriga sexåringen, men låta föräldrarna uppfostra den, du kan ge råd åt den trotsiga tonåringen och behöver inte höra att du är världens sämsta förälder om igen, du får träffa dina underbara barnbarnsbarn och inse att du gjort någonting fint med livet.
Ingen förälder ska behöva skämmas för att den har stöd hos den äldre generationen, nej var stolt över att ni har stödet därifrån istället (del vill säga alla som har det).
Mina nästan sju år som en helt okej mamma.
(Från tjugo till tjugosju)
William i magen v37
September 2004
William och jag på förlossningen Falulasarett 3/10-2004
Jag tjugo år gammal, William nyfödd
William och jag på tåget mellan Gävle och Falun
William 1 år och 1 månad.
3/11-2005
Jag tjugoett år gammal, William ett år.
William och jag den 18/12-2006
Jag tjugotvå år gammal, William två år.
William och jag den 1/11 -07
Jag tjugotre år gammal, William tre år.
Jag och William 15/11-08
Jag tjugofyra år gammal, William fyra år.
Jag och William 20/10-09
Jag tjugofem, William fem år.
Jag och William 30/12-10
Jag tjugosex, William sex år.
Jag och William den 26/2-11
Jag tjugosju, William som fyller sju år i år.
En solig dag.
Det är härligt, härligt, HÄRLIGT att det äntligen är VÅR. Jag älskar den här perioden, solen som skiner, ”ballen” som äntligen är ren och städad. Har kollat lite på Clas Ohlson och hittat lite jag vill inreda min balkong med, jag har så himla tråkig balkong så skulle gärna vilja göra den fin och hemtrevlig på något vis. Vill faktiskt kunna sitta där ute ibland. Så tänkte faktiskt köpa Trall från Clas Ohlson den kostar endast 129:- kr för ett fempack och då kanske jag bara behöver 2-3 stycken. Skulle bli så fint därute, blir ju mer som ett rum bara genom att göra om ”botten” lite. Är även sugen på att köpa en box att lägga stolsdynor i, ska kolla runt lite.
William leker i alla fall med sin kompis just nu på Williams rum, ett skulle kompisen hem så då tänkte jag försöka komma fram till vilken lunch William ska äta. Har även nån tanke på att gå och handla. Är lite sugen på att laga någon god middag. Ska höra om Björn ville komma hit eller inte.
Godmorgon!
Klockan 4.00 vaknade jag och kunde inte somna om. Jag känner mig själv så väl att jag vet att har jag väl vaknat kan jag inte somna om. Fyra är den värsta tiden att vakna på för då är det kört att försöka tvinga sig själv till sömn. William sover i alla fall och de är väl huvudsaken.
Ska plocka fram lite kläder åt honom. Skulle i och för sig kunna vika tvätten nu så är den klar sen. Kvart över fem en lördagsmorgon, vet inte om jag ska tolka detta som en bra eller dålig sak. Vädret är i alla fall härligt. Ser hur solen börjar gå upp över Lugnet. Lite roligt egentligen det här, ute ser det precis ut som morgonen brukar gjort de gånger jag varit chaufför till Björn under Rättviks-marknad, snart är det den tiden igen. Känns lite ruckande det här året dock, är liksom påsk nu på torsdag och de är ju snart Maj, annars brukar det vara snö runt påsken. Jag ogillar påsken, brukar alltid känna mig fast och låst. Påsken för mig är sån där högtid när jag inte riktigt förstår syftet med att fira, de skulle vara ledigheten kanske?
Nä om jag skulle tagit och fixat med den där tvätten kanske. Lisa kommer ju hit om några timmar, ska bli skönt att skriva klart den där uppsatsen. Alltid skönt med färdiga projekt. Fast det brukar alltid dröja med betygsregistrering av någon outgrundlig anledning. Jag vill ha allt sånt gjort på en gång, löjlig kanske men jag ogillar att vänta. Det där med tålamod har aldrig riktigt varit min grej.
Nu mamma ska du få en koja.
Började morgonen med att ge William fulle som vanligt. La mig i sängen en stund (är ändå fredag = friii dag) låg där och grubblade. Frågade om William kunde komma dit med min hemtelefon, han kom dit. Jag låg på mage (sover alltid på sidan) så William såg humorn i det hela och tyckte att nu ska vi leka lite. Han bäddade in mig i alla kuddar och täcken som finns i min säng och gjorde en koja runt mig.
Han var också ganska mysig efteråt, la sig bredvid mig och gav mig världens kram och sa, jag tycker att att mysa så här med dig mamma. Ligga bredvid dig under ett varmt täcke och ge dig en kram. Finaste lilla vännen! Ena stunden vägrar han kramar och tycker att han är för stor för sånt fjant, andra stunden slänger han sig i ens famn och kramar och berättar så fina saker. Jag älskar dig William, det är en speciell ålder det här. Stor ena stunden och så liten den andra.
Berättade för William att jag bloggar igår. Han blir mer och mer privat, vill inte att jag ska prata om honom på nätet eller att jag ska berätta saker om honom. Han säger hela tiden, mamma säg inget om mig på facebook. Lägg inte ut bilder på mig. Han är så medveten, han är så stor. NÄR blev han så stor? De bilder jag lägger ut eller det han sagt har jag frågat honom om innan så klart. <3
Utvecklingssamtal för William.
Idag var William på utvecklingssamtal. Han ligger bra till i alla ämnen så det kändes jätte bra att höra. Matematik tycker han är enkelt men det visste jag ju sedan förut, han räknar ju multiplikation och division så ja han förstår ganska mycket av matematiken kan man säga.
Han har lite svårt att sitta stilla men de är ju ganska typiskt för sexåringar.
Pratade lite om att han snart blir stor och börjar ettan. Blir säkert roligt för honom, ettan. Minns när man själv började ettan. Jag vantrivdes visserligen då min lärare inte alls var pedagogiskt lagd utan hade favoriter och lät dessa favoriter också synas samtidigt som hon gärna pekade ut fel och brister på människor. Gamla skolans lärare, hon gick tack och lov i pension när jag slutade trean, men då hade hon redan knäckt mig så pass mycket att jag aldrig kunde trivas i skolan. Jag sa det idag till Williams kontaktperson också, att det viktigaste för mig är att William trivs och tycker om skolan. Höga betyg är inte så viktigt, för mig är det viktigare att han mår bra. För jag tror att en elev som mår bra presterar automatiskt bättre i skolan, det är lättare att sporra elever framåt om de trivs i skolan. Skolans miljö är kanske den viktigaste grunden för eleverna ska klara målen.
Är så glad och stolt över William, det kommer jag alltid vara. <3
Studier
Nyss haft seminarium i svenska (språk och identitet). Innan det fick jag först ett mindre trevligt mail från en av högskolans mest otrevliga lärare. Fick dock godkänt äntligen men hon hade inte behövt lämna en kommentaren från första början. Nu är det så att hon aldrig gillat mig, förr kände jag ofta att lärare inte gillade mig men jag har vuxit ur den känslan och tror mer på mig själv. Det är ju så att människor som får än att känna sig dålig också bygger på blivande relationer på samma vis. Men den här läraren har aldrig gillat mig, dock bör jag inte ta det personligt då hon tycks hata allt som lever och kallas studenter. Så nu är min B-uppsats klar, är glad för de. Nu ska jag aldrig mer tänka på den kursen igen utan endast känna en glädje över att jag äntligen kunnat lämna den för sitt öde någonstans inne på studera.nu i väntan på uttag när jag tar examen.
Hur som helst roligare blev det när jag besökte högskolan Dalarnas fronter och såg att jag fått godkänt i Kultur- och migrationskunskap, jag hoppade upp av lycka. Fick jätte bra respons så känslan av att vara sämst (från B-uppsatsen) försvann väldigt snabbt till känslan, fan vad jag är bra.
Väntar även på betyg från mobbning i lärande miljöer I , igår fick jag nämligen godkänt på båda uppgifterna jag lämnat in med jätte bra omdömen. Allt är klart där nu, så det enda som behövs nu är betyget på pappret.
I svenska kursen ska vi ut och göra en fältstudie i tre veckor framåt. Jag är as nervös, förutom de kommer också en fältstudie till specialpedagogiken, men det blir bra. Snart är denna hektiska termin över och jag kan unna mig en ledig sommar med endast 15 hp. Jag ska prova läsa mindre i sommar får se hur de går, är ju van vid att ha massor att göra *hehe*.