Äntligen kunde jag ge blod!!! Var flera månader sedan sist så kändes bra att kunna gå dit, om än utan att ha bokat tid. Gick smidigt, drack en kopp kaffe, en äppeljuice och en mjuk samt hårdmacka. Jag lär proppa i mig annars blir jag helt seg efter tappningen.
Tog en handduk som blodgivargåva denna gång. Deras handdukar är jättesköna och tycker aldrig man kan få för många handdukar.
Idag debuterade jag som deltagare i blodomloppet, hela jobbet var anmälda och det var riktigt trevligt. Jag fick som jag ser det fördriva nytta med att lära mig lite mer om olika platser i Borlänge. Sedan gillar jag ju att promenera, och det bar även trevligt att prata med kollegor en stund. Efteråt blev det att hämta ut lite gåvor och jag fick en extra eftersom jag är blodgivare, detta var en bok som verkar mycket intressant.
Korgen med mat var även den god. Björn sprang blodomloppet så han kom fram tidigare än mig, jag är just nu jättetrött så tänkte sova men skriver mer imorgon. Williams skola har temafest då och det är alltid lika roligt att ta del av vad han lärt sig.
Som blodgivare får man gåvor. Det ser olika ut i olika landsting men här i Dalarna får man välja på lite olika beroende på säsong.
Denna gång valde jag ljuslyktor från Marimekko – Iittala i ljusblått. Jag älskar Iittala så det passade mig jättebra. Jag fick två då jag värvat brorsan till blodgivare.
Någon frågade i kommentar till inlägget Ge blod, ge liv! jag skrev tidigare idag, om det inte gör ont att ge blod. Mitt svar är nej, det gör INTE ont att ge blod. Självklart spänner de när de sticker in kanylen i blodkärlet men det gör inte ont. Det mer pulserar en stund och sedan sitter man där och klämmer på en stressboll för att låta blodet pumpa neråt. Efteråt får man en juice och jag brukar sitta en stund i stolen, efteråt går man ut i väntrummet och äter en smörgås och sedan går man hem. Det tar cirka 1 timme allt som allt. Själva tappningen av blod tar 5-10 minuter, men det är inskrivningen där du lämnar en hälsodeklaration och stunden efter när du sitter och tar det lugnt som tar tid. Att ge blod ger mig alltid en väldig energikick, jag känner mig stolt och lycklig. Jag känner att jag gett någon annan chansen till liv.
Är du sugen på att ge blod? Gå in på jappregistret eller ge blod du kommer inte ångra dig!
Nyss har jag gjort mitt för mina medmänniskor. Jag har gett blod, blod som kan hjälpa cancersjuka, förtidigt födda, nyfödda i behov av vård, barn, trafikskadade och annat. Jag är stolt blodgivare bli det du också.
P.S fick du inte ge blod när du frågade senaste? Ring och fråga igen, reglerna för blodgivning ändras hela tiden.
Hon tyckte jag skulle le, så visst *S*.
Ja i alla fall lite så kan man ju uttrycka sig. Idag har jag då lämnat blod, kändes toppen att få göra det denna gång. För mig är blodgivningen en helt underbar sak som jag gör för någon annan det tar 5-10 minuter av min tid och sedan så vet jag att mitt blod blir till någon annans glädje.
Efter blodgivningen gick jag till Lisa, vi gick sedan till biblioteket där vi kikade runt lite. Efter det tog vi en lunch och jag fick lite svimningskänsla varpå jag fick vila och använda min jackärm som en slags fläkt. Vi gick sedan vidare till Björken för att kika på lite om TV, jag valde nu comhem så blir spännande att se hur det funkar, kändes liksom helt rätt.
Efteråt kikade vi runt på stan och efter en stund så gick vi till myrorna där fyndade jag en Astrid Lindgren bok vilket kändes toppen. Vissa böcker är jättebra material att samla på sig del för mig som är förälder men också som underlag för mitt blivande yrke, vi gick hem till Lisa som bjöd på oboy och efter det så begav jag mig och hämtade William. Kom hem hann göra ett par saker så kom Björn hit och hämtade William, sedan kom Björn och hämtade med William på kalas i Kniva. Själv så gick jag på vänföreningsmöte, spännande det känns att engagera sig i något.
Nu är klockan rätt mycket så ska ta bort sminket och bege mig till sängen.
Lite av dagen.
Ittala glas.
Järntabletter
Bok
Ska till blodcentralen strax. Ska bara lämna William först, sen ska jag tömmas på lite blod. Känns riktigt bra. Det lilla jag ger till andra känns bra för mig. Dock ska jag säga att jag vill ha andra järntabletter denna gång. Magen var helt kokko tills för 2 veckor sedan och då hade jag slutat med tabletterna i slutet av oktober. Så antingen får dom ge mig en ny sort eller så får jag väl köpa blutsaft eller vad det heter?
Insåg till min lycka att det snart blir dags för mig att lämna mitt blod till bättre behövande igen.Som jag längtar, det låter nog märkligt för många men ge blod blir lite som ett beroende.Jag hade velat ge i flera år men i och med min blodpropp visste jag inte om jag fick.Men hösten 2009 såg jag efter ett besök på landstinget Dalarnad hemsida att dom sökte blodgivare, då passade jag på.Ringde ett samtal till blodmottagningen och fick tala med deras läkare och fick ett godkännande.Jag fick komma till blodmottagningen på provtagning och hälsokontroll, några veckor senare fick jag godkänt svar om att bli blodgivare och fick min första tid.Jag gick in fyllde i min hälsodeklaration och fick komma in, välja en gåva och gå till stolen där tappningen börjar.De stramar lite i armen men går bra jag brukar kika lite på tv och krama bollen, strax börjar det pipa och då tas nålen ut och man får ett bandage.Sedan dår man juice och sitta stilla en stund.Efteråt är det fika och sedan kan man lugnt gå hem eller till jobbet.Det är viktigt att dricka massor av vatten samma dag som du gett blod men annars är det inget.
Om du vill bli blodgivare, ring till närmaste blodcentral och be om att få komma dit.Alla får inte ge blod tyvärr.Ditt blod kan rädda livet på ett litet barn, eller hjälpa en mamma som genomgått en svår förlossning, få en morfar som varit med i en bilolycka att överleva och hjälpa en sjuk pappa att bli frisk.Vill du ge blod och ännu inte vänt dig till en blodmottagning, gör det när du läst detta.Ge blod rädda liv!
Drog till blodcentralen efter jag lämnar William. Idag blev jag yr igen tur dock att dom är så himla bra och lyhörda. Det är en speciell känsla att få in den där kanylen i blodkärlen det är ju inte som vanliga kanyler liksom. I alla fall jag satt där och kikade snabbt ner på hur mitt blod tömdes ner i slangen sen vips var det klart som vanligt. Fick en juice för dom tyckte jag såg blek ut, fick sen gå ut och äta en smörgås, snart kom dock en igen och kollade på mig och skicka med mig mer juice. Fick order om att dricka mycket vatten idag. NÅGOT jag är skit dålig på men ska absolut försöka med man blir ju av med vätska också. Fick järntabletter som vanligt och sen valde jag en handduk denna gång. Blir kallad om 4 månader igen, som kvinna får man bara ge blod 3 gånger per år men killar får ge 4. Tjejer har ju inte lika mycket blod i kroppen dessutom tappar vi en del vid mens.
Somnade när jag kom hem var rätt skönt nu sitter jag här med bandage på armen och känner mig så himla nöjd att ge blod är en kick för mig, jag kanske inte är en läkare som räddar livet på människor, men jag är en människa som ger av mitt blod så att andra människor kan fortsätta leva. Mitt blod ges till kvinnor efter förlossningen, små barn som kanske behöver blodet, till någon som varit med om en bilolycka. Någon som förlorat mycket blod. Min lilla påse med blod jag lämnar 3 gånger per år räddar livet på människor. Det är min gåva till samhället och en förhoppning på att den ger fler människor rätten att leva.
På väg in. (Går nästan alltid in vid barnklinikens ingång)
Hissas upp.
Rädda liv ge blod.
Valde ett badlakan.
Lite bandage.
Så nu är sprutorna klara för idag. Ska dit nästa vecka igen. I Januari är jag klar där sen. Efter 3,5 år, känns bra läkaren frågade vad jag tyckt om det varit värt det och sånt. DET har det, helt klart. Visst 3,5 år är lång tid men så skönt att slippa alla besvär jag hade innan. Rekommenderar folk som är allergiska och har astma att faktiskt ta och gå på stabilisering för att slippa skiten.
Gick till maxi och skaffade mig ett ICA betalkort, tänkt det ett bra tag. Så kan man sätta in matpengar där varje månad och handla mat för den summan. Handlar ändå uteslutande på ica så slipper man liksom att ta upp två kort jämt då är samma kort i när man självscannar osv.
Ringde blodmottagningen och fick tid den 13onde. Som jag längtar tänkte ringa brossan och få med honom dit också så han får lämna blod någon gång, han är inskriven men kunde inte ge för han hade en infektion sist.
SOM vanligt gör jag reklam för att bli blodgivare, jag tycker dock precis som vid donation att det ska vara alla människors individuella val. Jag skulle aldrig döma folk som inte vill ge blod precis som jag förväntar mig att inte bli dömd för att jag inte vill donera. Jag kan tänka mig att donera ägg om till exempel någon i familjen inte kan få barn, eller ge min ena njure om någon i familjen skulle bli sjuk. Men tanken på att dela mina organ med främlingar är för mig totalt främmande. Jag kan rent av säga att få saker skrämmer mig så mycket som att någon ska skära i mig och ta ut delar av min kropp när jag är död. Jag vill inte bli obducerad ens, visst man är död men jag vill inte ha folk som skär och sliter i min kropp. FÖR mig är det ett stort steg att ens kunna tänka mig ge en njure till en släkting. Jag har rejält förbi för knivar, tar folk upp en kniv ryser jag i hela kroppen och känner en smärta i magen och mår rejält illa jag svettas och brukar få SNÄLLA lägg undan den där.
Har många gånger läst folks dikter om själviska människor som inte donerar och hur elak man är i forum. Jag kanske är självisk, men jag står för det i alla fall. Om andra inte kan ta det skiter jag fullständigt i. Jag vet att det är jävligt provocerande att säga NEJ till donation. Jag vet det, det är i Sverige närmast tabubelagt att säga nej till sånt. Men skulle jag anmäla mig dit skulle jag likt Fru Nilsson i Madicken gå runt och må dåligt och känna mig lika ängslig som hon. Jag vill inte vara så, EGO hemsk och förbannat elak i människors ögon. MEN, jag ger blod min bidragande del för andra människors överlevnad och för mig känns den lika värdig som folk som ställt sig i donationsregistret. Om andra värderar det annorlunda är det deras sak. Jag skulle aldrig döma någon för att dom inte ger blod, men jag vet att JAG och vi andra som inte vill donera ses som förbannade egon och dom mest själviska varelserna på jorden.
| Cookie name | Active |
|---|
Madeleine Stenberg 