Ett barn som befinner sig på annan ort.

Williams farmor lånade William idag då det var hennes sista semester dag, så dom drog till skevi och där ska dom klättra i något berg och sedan åka till Säterdalen kul för honom. Jag antar att han kommer att säga som vanligt att han inte gjort något när han kommer hem. Min son är nämligen sån som aldrig vill berätta något utan tycker att de han gjort de ska andra skita i. Inte så han säger det rakt ut men det är typ den tanken jag tror att han har.
Annars då? Jag snackade med Anna för första gången på flera veckor idag, trevligt. Hon är i v18+ någonting nu, enligt sm är hon i v20 så hon väntar på sitt UL spännande för henne. Jag antar att första graviditeten ändå alltid är mest spännande, som med allt annat. Jag minns mitt allra första UL i vecka 7, det var så roligt att se ett pickande hjärta därinne, roligt var det också sen när jag gjorde UL i v10 och såg hur sonen hoppade därinne och sög på tummen, ultraljudet i vecka 18 var dock inte alls lika roligt. Usch, när dom sa att han hade en cysta vid hjärnan. Efter de kunde jag aldrig mer njuta av UL på samma vis som man borde. Nej jag oroade mig bara. Visserligen hade jag en komplikationsgraviditet och jag är också sån som alltid om jag blir gravid kommer räknas som riskgraviditet.

Är konstigt det där, att man vet att om man blir gravid igen kommer man alltid anses som en risk. Jag kommer aldrig vara en av dom med ”normal” graviditet. Jag kommer alltid om jag får fler barn få lov att gå på extra kontroller och alltid få göra flera ultraljud. Jag kommer aldrig kunna som normala ha en fin mage utan blåmärken. För min mage som gravid kommer alltid bestå av stora blaffiga blåmärken. Jag glömmer aldrig första gången jag stack mig själv i magen, jag tog sprutan och körde in den i magen och tröck in fragminet och JÄVLAR vad jag skrek AAAAAJ, det var en smärta utöver denna värld, varpå barnmorskan säger, OJ hade ingen sagt det till dig? Du ska trycka in sakta inte fort. TACK för det jag har nu as ont i magen några sekunder men de är lugnt *S*.

Jag glömmer aldrig hur min mage såg ut heller. Varje gång jag var till MVC så sa min BM men vad har du gjort med magen? Du är helt blå? Så bara, ja alltså jag tar ju fragmin, det ger blåmärken vet du. Och hon JA just ja.
Slog aldrig fel, och alla nya som såg min mage, gav mig den där. OJ är du misshandlad kvinna. Nej tyvärr jag tar bara fragmin och ser misshandlad ut. Tänk om jag får fler barn?  Jag och Björn var ju inte tillsammans, men om jag skulle vara tillsammans med en karl och se ut så, han kanske blir anmäld för kvinnomisshandel? Haha