Williams examenspresent.
Madeleine Stenberg Denna hittade jag igår. Williams stora intresse är minecraft så detta kändes som den perfekta presenten. Han har en grön bok sedan tidigare som han köpt själv.
juni 2014
Premier.
Fick dessa som en form av premier som jag fått genom att svara på olika frågor. Boken gillar jag lite extra, böcker är alltid bra tycker jag.
Ett avslutat läsår.
Så var mitt andra år som lärare avslutat. Hur snabbt gick inte året? Hur snabbt har inte dessa två år gått? Från att ha varit färsk till att vara någon som känner mig mer som mitt emellan ny och lite erfarnare? En resa helt klart, skolavslutningar är alltid känslosamma och likaså denna. Fin musik, glada elever och fina kramar från eleverna. Uppskattningar och blommor hör också till skolavslutningar.
Dagen har med andra ord varit jättefin, imorgon blir det en lång dag. Något jag inte är van vid på fredagar och sedan kommer Lena hit imorgon med. Så himla kul att få en stund med henne.
Nä nu ska jag se på Pretty little liars, inte hunnit med det innan.
Ett lyckorus i hjärtat när man ser sitt barns skolavslutning.
William hade sin skolavslutning idag, det är alltid så känslosamt. Det känns enda in i hjärtat när man ser sitt barn tåga in till tonerna av folkmusik, det känns lika mycket i hjärtat se se barn uppträda. Idag sjöng dem en sång om vänskap och jag kände hur tårarna fylldes. Det avslutades även med en sång för alla eleverna tillsammans, och deras lärare medverkar också. Det är så spännande att se alla elever från förskoleklassens sexåringar till högstadiets nior tillsammans sjunga sånger som de gjort om texterna på så den mer passar sommaren. Sedan avslutas det alltid med skolans sång, en låt deras rektor själv har komponerat och skrivit texten till. Varje gång jag hör den kommer det alltid en tår i ögonen, det är så fantastiskt på något vis och så magiskt med skolavslutningar. Det är så mycket lycka och glädje i den stunden, förväntningar och kärlek. Barn som ser sommarlovet med hopp och glädje, föräldrar som äntligen ska få tiden att bara vara med sina barn, lärare som ska få lite paus för att tanka energi och kärlek för att ta emot och vara; stöd, tröst och en lärande hand åt ens barn. Det är så vackert! Föräldrar som älskar sina barn, lärare som gör sitt bästa för att ta hand om ens barn. Tänk alla gånger som Williams lärare varit där för honom när jag inte varit det, tänk vilken dyrbar skatt man lägger i lärarens händer? Och tänk dessutom på att jag som lärare faktiskt får ta del av dessa små skatter själv? Sommarlov, glädje och stundande liv!
Mitt barn har just slutat lågstadiet och ska ta ett kliv mot mellanstadiet. Livet är en fantastisk resa!
Jag har fotat men behåller dessa bilder för mig själv, det finns barn med skyddade identiteter på skolor och därmed vill jag inte ens tänka tanken på att visa bilder här i bloggen därifrån.
En text från det förflutna.
Mamma skickade denna till mig för några månader sen. Hon hade förmodligen hittat den hemma hos sig. Det som stack till i hjärtat på mig när jag läste den var hur jag i mitt lilla hjärta endast två år äldre än William kunde känna mig så himla olycklig. För det går att läsa ut så tydligt i texten. Jag vet inte om denna skrevs på skolans datorer eller om jag skrev denna på datorn jag fick låna av mormors bror. Det var nämligen inte vanligt med datorer hemma när jag gick i femman. Men ändå, det känns som en annan tid, en liten tid när jag var så trasig utan att någon förstod det. Jag delar denna, kanske är det fel av mig? Eller så är det okej att dela tankar ur det förflutna för att förstå vem jag en gång var.
Seghet.
Är grymt trött, fattar inte denna oändliga trötthet. Det är snart slut nu jag ska fortsätta kämpa. Idag jobbade jag längre än jag från början tänkt mig, men det gick bra. Blir en skön dag imorgon eftersom jag växlade den långa dagen. Imorgon är det Williams skolavslutning på kvällen i Lugnet kyrkan och då lär man väl gråta som vanligt, han slutar trean! Jag fattar det inte, känns märkligt att ha ett bra som går mer och mer in på tonårstiden. Mellanstadiebarn, man minns ju själv när man började fyran, lite intressant att kläderna som är på mode nu är precis lika som de som var när jag började fyran?! 20 år senare liksom, WHAT?! Men rätt spännande också, att modet kommer tillbaka hela tiden.
Nä ska väl lägga mig nu, det är ju en dag imorgon också.
Just ja, innan jag glömmer saken så var jag in på lärarförbundets nya hemsida och fixade i ordning min profil där. Gillade designen och jag kände mig mer bekväm där nu än förut. Jag känner mig lite halvstressad inför hösten när jag ska ha ansvar för matematiken mer än idag. Stressad för att jag vill göra det så bra som möjligt, jag har gått med i flera olika facebookgrupper och glor på nätet efter olika tips och idéer. Tänk om man kunde ta all den tiden man gör hemma och se om något bra? Men istället ser man bara det man inte gjort? Varför är det så? Att de man gör aldrig värderas tillräckligt högt av en själv?
Nu under semestern ska jag verkligen semestra och försöka att INTE lägga ner så mycket tid på planering, jag tror att jag delvis är trött just därför. Jag vill ju så gärna göra ett bra jobb och då glömmer jag nog bort mig själv i det hela. Typisk kvinna kanske? Ett rent hem, ett liv utan gifter, lägga ner min själ i familjen men även i jobbet. Som det inte vore nog tänker man dessutom på allt man INTE gjort och hunnit med?
Sen kommer också min dåliga sida att jag stressad av ensamhet, jag gillar på något vis att ha fullt upp. Fullt upp betyder att hjärnan är trött och inte orkar tänka, på semestern så har sällan hjärnan fullt upp och då tänker jag för mycket och det är det värsta jag vet. Min hjärna tar mig nämligen ofta till det negativa medan jag just nu har en tanke om att istället försöka tänka positivt. Jag tror vi kvinnor är lite dåliga på sånt, kanske ett invant beteende? För ofta känns det som vi kvinnor stannar upp och ältar saker i det oändliga istället för att släppa dem och försöka blicka framåt och tänka att ”det löser sig”. Det där med att vara bra som man är, kanske inte är något vi får lära oss från grunden som kvinnor?
Så filosofisk jag kände mig precis? Kanske behövde jag filosofera lite så är på kvällskvisten?
Loppi blogbag
I torsdags hämtade jag ut detta paket från Loppi blogbag som jag fick vara med i. Så himla glad över innehållet! Har testat både chokladen och Williams nya favorit är ketchupen, det kändes så himla kul att få prova ekologisk mat när det är vad vi försöker äta mer och mer av här hemma. Tyvärr finns dock inte coop inom nära avstånd från här, närmaste ligger på andra sidan stan och Coop forum slog igen för flera år sedan och finns istället i Borlänge. Löken och valnötterna kan jag inte äta men de får William och Björn mumsa på istället. Detta paket var underbart och jag är så himla nöjd med innehållet!
Änglamark är helt rätt i tiden, och nu när Coop valt att gå över mer och mer till eko känns det som något att välja i första hand.
Tisdag.
Snacka om att dessa sista dagar innan semestern känns evighetslånga. Längtar mig galen efter ledighet och att slippa alla måsten för några veckor. Jag tror delvis astman är boven i detta, jag brukar bli ganska trött av astma och då känns det ofta kroppen.
Nu är det i alla fall dags för jobb och jag räknar med att jobba tills den 25e. Så är inte långt kvar även om man kämpar sig framåt i tiden.
En tröttsam dag.
Inte mått så bra idag, det känns mycket i lungorna just nu och trots att jag försöker att hålla mig ganska pigg så känner jag hur kroppen verkligen tar emot och inte gillar situationen så mycket.
Idag hade vi möten på eftermiddagen och de var bra i alla fall, känns som vi kommer framåt även om det tar en stund. Efter jobbet mötte jag upp Björn och William på stan här i Falun. Vi köpte nya skor åt William som han ska ha på avslutningen. Efter det så åkte vi till Maxi och handlade inför middagen, jag och Björn såg ett avsnitt av Girls, jag har skaffat HBO nordic så vi kikar via den, kändes som det var värt priset faktiskt.
Nu sitter jag i telefonen och ska se om jag får tag på försäkringskassan. Blir nog en rätt tidig kväll, ska se Game of thrones och sedan sova. Är sjukttrött, och det beror ju som sagt på astman.
Industri.
Inlägget är ett samarbete.
Ibland söker man efter saker och hamnar på sidor man kanske inte räknat med, är man dessutom ute och söker på nätet utan anledning upplever jag att man hittar ännu mera av det man inte räknat med. Idag hamnade jag på en sida om formgjutning. Företaget heter Vollsjö industri och beskriver på ett informativt sätt om sin verksamhet. Det var rätt spännande att läsa då jag inte hade någon koll alls på sådana här saker. Polyuretan är ett material som bland annat används på lekplatser, eftersom jag personligen tycker lekplatser är rätt spännande och både har barn och jobbar med barn så blev jag väldigt nyfiken över vad som stod på sidan. Nog är det ändå ganska spännande med material man aldrig funderat över tidigare som visar sig vara ganska välanvända och som man själv haft användning för någon gång? Jag tycker dessutom att det är rätt spännande med hemsidor eftersom man då kan spana in nya platser och kanske få lite tid och inspiration till saker man inte tidigare funderat i. Denna hemsida var dessutom informativ vilket jag tyckte gav den rejäla plus eftersom jag gillar att lära mig nya saker och således få ny kunskap om olika ämnen och produkter.