januari 12, 2017

Utmattningssyndrom – Idag fick jag jobba för första gången.

Madeleine Stenberg 12 januari, 2017 2 Kommentarer

Efter att ha gått runt och blivit mer och mer bitter så fick jag äntligen något att göra idag. Jag fick gå igenom en planering vilket gick väldigt fort, men fick sedan kopiera papper. Ni kan inte ana vilken skön känsla det var. Att göra något! Att känna att man är meningsfull, vi har en del nystartare på vårt jobb. Under dessa 3/4 dagar har jag förstått hur det känns att vara nystartare. Att inte få känna sig meningsfull, det kanske är en viktig egenskap för framtiden det med? Men det är rent av fruktansvärt, jag kan inte med ord beskriva hur glad jag blev när jag fick frågan om att kopiera. Bara att göra något!

Jag har känt mig som jag varit totalt utfryst i tre dagar, som att jag inte syns, finns eller ens lever. Inatt kunde jag inte sova för jag låg och hade ont i magen för att behöva gå tillbaka till jobbet. Att känna sig som ett spöka i korridorerna, det kanske också är bra att veta hur det känns. Kanske är det så elever känner sig som inte ha några vänner? Som att man inte syns, finns eller ens är meningsfull. Man är där men ingen ser eller hör dig.

Jag sms:ade med en troende vän här igår och sa att jag känner mig prövad nu. Sen tänkte jag tanken efteråt att med alla prövningar jag fått i livet måste det finnas en anledning trots att det till sist tär på mig som person? Det är väl en mening med allt, på ett vis har jag nog blivit mer spirituell sedan jag blev sjuk. Jag har alltid sagt att just min tro är privat och så är det fortfarande. Jag har nog alltid trott att det finns något extra men jag vet inte vem eller vad det är. Det är nog för att jag helt enkelt tror att allt sker av en anledning och något eller någon har en plan för varje människa. Ibland undrar jag dock varför vissa människor får fler prövningar i livet än andra.

Kanske känslan av att inte synas och att inget få göra dessa dagar varit något för framtiden. En kunskap jag kan växa med? Det måste ju finnas en anledning till allt, att känns sig ensam och onödig kanske är en av dessa saker.

Utmattningssyndrom – Listor och P3 dokumentär.

Madeleine Stenberg 12 januari, 2017 20 Kommentarer

Sitter på bussen, är på väg till ”jobbet”. Har väl inga större förhoppningar på att få jobba idag heller men jag får väl rulla tummarna då. Det är ju bara 1,5h kvar av arbetstiden denna vecka. 

Bilden ovan visar min lista från dagen. Jag mår verkligen bra av att göra dessa listor. Det är en speciell känsla att skriva och checka, jag mår bra av saken. Det ger struktur något jag vill ha. Jag vill kunna göra saker i struktur så jag vet vad jag ska göra. Jag avskyr att inte göra ett skit, det stressar mer än att ha något för sig.

Lyssnar på P3 dokumentär och sitter nu och har en på om Palmemordet. Det är faktiskt något jag har dålig koll på, alltså vet ju att han dött och sånt men aldrig vetat speciellt mycket om själva mordet så detta är spännande. Just dokumentärer har varit min grej sedan jag fick utmattningssyndrom och det är skönt att få kunskap i diverse olika saker som hänt i Sverige och världen.