Jag står där och ser din bländande skönhet, men jag vet att snart är sommaren slut.

Jag vet att det är så nu, sommaren börjar att lämna oss och höstens små tecken syns mer och mer. Igår kände jag för första gången kylan under kvällen, en riktig höstvind drog över mig när jag och Lisa gick ut från Maxi tillsammans. Det var som om jag med denna lilla vind insåg att snart är den sommar jag alltid längtar efter här för att säga adjö. Dess bländade skönhet ska tappa sina löv och färga marken i klara höstfärger. Jag vet att hösten kan vara varm och att hösten även den är vacker, men sommaren är något extra något speciellt fint och enkelt. Nu börjar sommaren ta farväl och det hugger till inombords. Stanna ett tag till ropar kroppen, men jag och min kropp vet båda att nu börjar rutinerna igen. Att gå upp på morgonen, att arbeta och göra sitt för samhället.

Jag vet så väl att det ord jag nu tänker skriva är förbjudna. Att man inte uttalat säger eller skriver sådant i ett land där vi förväntas att tillsammans, vara en del i att bygga  ett välfärdsland. Men jag skriver det ändå, jag önskar så att jag fick vara hemma alltid. Att jag inte behövde arbeta på fasta tider år ut och år in. Jag önskar så att jag själv kunde bestämma när och hur ofta jag ville arbeta och att själv bestämma att idag vill jag umgås med människor. Jag avundas kvinnorna som förr i tiden var hemmafruar, som städade, tog hand om barn och lagade mat. Det förbjudna att erkänna, som jag ändå så gärna önskar att jag hade.

Jag önskar att jag var duktig på någonting, kanske konstnär som skapade och fick sälja och leva mitt liv efter konstens alla former. Att jag fick uttrycka mig i skapande och växa utifrån mitt kunnande. Att få känna mig duktig och bra, att inte ha pressen runt mig utan att alltid bara kunna skapa på egna önskemål och lustanfall.

Det är förbjudet att önska att man inte var fast i det fasta. Men om man fick drömma, så tror jag inte jag är ensam. Jag tror vi är många som outtalat drömmer om att bara få vara hemma. Utan rutiner och utan stress, det handlar inte om att man är missnöjd med sitt liv utan att man kanske inser att man är inte är helt nöjd med där man befinner sig just nu. Jag drömmer, drömmar kan slå in men oftast inte. Om man inte fick drömma och förblindas av skönheten i något, vad skulle då livet vara värt?

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

12 thoughts on “Jag står där och ser din bländande skönhet, men jag vet att snart är sommaren slut.

  • 11 augusti, 2017 at 09:16
    Permalink

    Hög igenkänningsfaktor igen. Igår morse innan jag gick till jobbet tänkte jag att medborgarlön skulle vara någonting för mig. ?

    Reply
    • 11 augusti, 2017 at 18:49
      Permalink

      Låter onekligen som en riktig dröm! Tänk att leva så istället 🙂

      Reply
  • 11 augusti, 2017 at 11:34
    Permalink

    Så härliga detaljer…dalahäst måste nog vara klassisk symbol för Sverige, tillsammans med älgen 🙂

    Reply
  • 11 augusti, 2017 at 13:06
    Permalink

    Du är definitivt inte ensam! Jag är väl inte heller direkt missnöjd med mitt liv, man har ju så mycket att vara nöjd med, MEN jag vill ha så mycket mer. Inte saker, inte pengar, men mer. Mer tid, mer erfarenheter, mer möjligheter, mer liv helt enkelt! Och kreativ, det tror jag egentligen att vi alla är, längst där inne. Det gäller bara att hitta det man tycker är absolut roligast och ägna den lilla tid man har över åt det.

    Reply
    • 11 augusti, 2017 at 18:51
      Permalink

      Åh så fint av dig att delge mig detta, jag känner mig så ensam ibland i att bara önska något annat och något mera. Något nytt något som stämmer mer in på mitt liv. Drömmar som skulle passat mig bättre kanske 🙂

      Reply
  • 11 augusti, 2017 at 16:44
    Permalink

    Jag längtar till hösten, jag älskar alla färger och kylan 🙂

    Reply
    • 11 augusti, 2017 at 18:52
      Permalink

      Jag tycker sommaren har varit alldeles för kall som höst hela sommaren.

      Reply
  • 11 augusti, 2017 at 19:21
    Permalink

    Jag drömmer om ett jobb. Är sjukpensionär och går bara hemma ensam hela dagarna 🙁 Det är INTE kul alls!

    Reply
    • 11 augusti, 2017 at 19:51
      Permalink

      Jag skulle vilja ha ett mer fritt jobb. Inte vara arbetslös men gärna något som var mer där ja fick utveckla andra förmågor hos mig själv. 🙂
      Funderar på något med skrivande kanske, författar eller frilans. Något annat 🙂

      Reply
  • 12 augusti, 2017 at 02:17
    Permalink

    tror det skulle va bra för många fkatiskt så ja tänker så me i bland tråkigt att va hemma o va sjukskriven men pigg glad dååå hade det varit annorlunda o åka i väg som man ville o så

    Reply
    • 12 augusti, 2017 at 22:11
      Permalink

      Ja visst är det nog så :). Jag är nog mer en sån som trivs hemma egentligen, lite sånt man inte får säga men det är sant 🙂

      Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: