Lisas lilla Alice 1 år – En liten ballerina.

Idag fyller Lisas lilla Alice ett helt år. Det har verkligen gått så fort sedan hon föddes, minns det ännu när jag fick sms från Lisa att hon och hennes sambo fått sin lilla dotter.

När jag fotograferade Alice första gången var hon en liten babyballerina, så vad passade då inte bättre än att låta henne vara en liten ballerina igen? Fast på sin ettårsdag.

Så otroligt söt liten tjej. IDag var hon lite trött men tycker ändå det gick så bra. Klart man blir trött på sin ettårsdag när massor av nytt sker. Alice fick så klart även ett paket av mig och William idag. Fast det var jag som överlämnade det till Alice.

Så pluttig och gullig.

Nyfiken på allt som skedde där vid fotograferingen. Sen så sött här där hon gör en liten pussmun tycker jag.

Lisa hade bakat en tårta till Alice, men den var hon inte helt förtjust i. Däremot var den fin att titta på en stund.

Lite rolig tyckte hon den var att inspektera i alla fall. Men något smash blev det inte.

Jag avslutade med att ta en bild på rekvisita, en ballerinakjol, en fin pall det står Alice på, några ballonger och självklart tårtan. Just tårtan åt jag och Lisa av efteråt och den var jättegod.

Jag är fortfarande så tacksam över att få fotografera Alice.
Det är så roligt! Bilderna jag tagit på Alice detta är är tagna med min
Canon eos 70D.

En pall för Orsakullan.

Jag köpte en pall igår på IKEA. Som ni säkert förstått är jag väldigt förtjust i föremål från Dalarna. Det här gör att jag införskaffar mig saker som passar in i ett hem för en sann Dalkulla. Jag köpte därför denna pall, tanken är att min mamma ska fixa den åt mig, men hur det blir får ni se senare. Hon bor ju i Orsa och jag i Falun, så det får bli när vi träffas. men så länge får sen se ut så här. Tre dalahästar och så mina träskor med kurbits som jag fick av min vän Lena i tjugofemårspresent, tyckte faktiskt att allt passade helt perfekt här hemma.

I mitt lilla hörn av världen. Jag är så oerhört glad över att få vara född och uppväxt här i vackra Dalarna. Jag kan verkligen inte se att jag skulle kunna trivas på en annan plats, det är här jag hör hemma.

Halloweenfirande med grannarna.

Igår bjöd våra fina grannar upp oss på vårt årliga halloweenfirande. Det har blivit lite av en tradition och det är jättetrevligt. Allt började när våra grabbar var små och så har det fortsatt. Vi har väl tagit den dagen som passar oss bäst. Det var så mysigt att komma dit, grannarna och William var sminka (nästa år ska jag också fixa mig) och så hade de dukat upp mig läskiga kakor och bakverk. Det var masker och läskig bål som skiftade färg, ett kusligt ljud och dämpad belysning. Så mysigt och trevligt verkligen! Vi var där länge men trevligt hade vi det, perfekt att göra sådant så här i hösten.

Det är så många som stör sig på halloween. Själv tycker jag att varje tillfälle i livet borde ges tillfälle att fira, min bror firar varje år Thanksgivning, detta så han gick på en skola med utbytesstudenter från USA som förde den traditionen till skolan. Jag tycker sånt är härligt? Varför begränsa sig i firande när det finns världens chansen att ta in saker i livet som piggar upp? Jag är dessutom väldigt snabb på att säga till när vänners högtider firas så att de känner att jag bryr mig. Tänk om vi fick ges tillfällen att fira allt, förstå hur mycket roligare varje månad varit då? Att sprida glädje har ingen dött av, snarare mår man så mycket bättre då.