Söndagsmorgon en januaridag.
Madeleine Stenberg 
Så var det söndag, helgens sista dag. Jag har någon konstig tanke att helgen är så lång varje gång jag går på helg. Sedan inser jag alltid där på söndagen att helgen gick alldeles för fort, men vad ska man göra? Det är bara att bita ihop och köra på inför en ny vecka. Jag har startat dagen med kardemummaknäckebröd, vaniljyoghurt med müsli, en kopp kaffe med mjölk, samt en glas med apelsinjuice. Allt enligt vad jag ska äta för att starta dagen bra med mina ätstörningar.
Det sista dagarna känns detta kämpigt, jag är inte van vid att äta så här ofta och heller inte den här mängden. Jag är visserligen inte det minsta sugen på sötsaker, men är desto mera nojig över vikten. Nu går den lite upp och ner och det gör mig väldigt oroad inombords. Det är en sak att skriva om mina ätstörningar, men en helt annan sak att prata om dem med människor runt mig.
Nu ska jag bege mig mot duschen, får se vad den här dagen kommer ha för innehåll. Planera veckans jobb, och studier så klart men annars vet jag inte alls.
