Söndagstankar och ätstörningsproblematiken.

Det är söndag, jag har inte varit ut på någon promenad idag och igår var det heller ingen längre promenad. Ska ut och gå tipspromenad i Kniva senare och tänker att det då kommer ge mig promenad i alla fall. William ska laga köttbullar åt oss till kvällen så enligt mina beräkningar blir det nog i samband med att vi tar promenaden.

Jag pratade med dietisten i veckan. Hon tyckte att jag var stressad och måste tänka till kring kosten och motionen. Det är klart att det blir mer åt tvångsmotions för mig än enbart en skön stund för kroppen. Jag önskar någonstans att intag av mat kunde komma till ett lugn hos mig, men denna sommar har verkligen inte varit bra för mig. Jag har helt tappat rutinerna med frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål med normal motion däremellan. Istället har jag frukost, kanske mellanmål och lunch, glömmer oftast mellanmålet och äter middag och kvällsmålet? Ja du, det är som bortblåst. Det handlar inte om att jag inte vill, utan mer att jag glömmer. Rutinerna är liksom sprängda, jag vet att när jag börjar jobba igen kommer det falla naturligt. Då kan jag lägga in mat efter rasterna och det blir lättare men nu, det går inte.

Det är ett evigt jobb, hur gör andra? Sitter rutiner för mat inne hos alla utom mig? Det känns så, det känns som att nästan alla har rutin och naturligt matbeteende. Jag känner ju inte ens mig hungrig på mellanmål om det nu inte är så att jag startat dagen med två timmars snabb promenad efter frukost men annars. Jag kan lätt vara utan middag, lika så känns det som att jag inte äter så sakta som jag borde. Jag är visserligen sist kvar med maten numera det var jag aldrig förut, men ändå det är svårt.

Antar att det här bidrar till att jag dimper i mitt humör också, känner mig inte helt på topp, jag hoppas det vänder snart.