Skilla blev klippt i måndags. Det var välbehövligt eftersom hon denna vinter fått massor av tovor i pälsen trots att jag borstat. Hon är jätteglad över att inte ha massor med päls och nu när hon springer i snön så slipper hon stora snöklossar över hela pälsen.
Själv mår jag skit. Jag kan knappt röra mig, och min puls slår så fort att jag tappar andan. Bara att sätta på mig skorna får pulsen att öka, att gå i trappor och ja nu är jag verkligen ur form. Känns bra dock att veta varför jag mått som jag gjort i några veckor, att det är mitt järnvärde. Hoppas verkligen att läkaren på DALA ABC tänker prata med mig i veckan.
Ni vet uttrycket det är inte lätt när det är svårt?! Ungefär så kände jag mig igår morse klockan 4:00, när jag skulle ut med Skilla. Missat trappsteg i trappan och hör ett knack och hela foten värker. Jag kunde inte gå! Det gjorde så inåt helvete ont! Efter en timme med smärta, fot i högläge ringer jag 1177. De misstänkte att jag brutit foten så jag fick ringa Björn, få skjuts till akuten. Björn tar med sig Skilla hem till sig, och jag? Jo jag är bland de första på akuten en tisdagsmorgon i december.
Har sjukt ont och får åka rullstol. Får Alvedon då läkarna fortfarande sover. Jag har så ont att jag seriöst tror att jag ska dö! Får morfin, och lyckas somna. Läkaren kom in vid 9-10 tiden. Gör så ont att der brinner när läkaren ber mig utföra vissa saker!
Fick åka rullstol upp till röntgen, visar sig vara vad läkaren kallar det för: ”Ingen fraktur men en REJÄL stukning.”
Eftersom det är en stukning är jag inte berättigad att åka sjuktransport hem. Nej jag ska ta bussen?! Jag som knappt kan gå! Dessutom kom jag dit barfota i badtofflor för jag kunde inte sätta på mig skorna… I Falun var det härliga -20 och personalen på akuten lånar ut ett par strumpor. Jag får skjuts i rullstol till huvudentrén, och får sedan gå till bussen. Får ta bussen 500 meter för att komma till en hållplats, sedan ta en ny buss 700 meter till nästa hållplats och sedan gå SKRIKANDES från bussen till hemmet runt 100 meter…
Det är Sverige idag 2021, man är inte berättigad sjuktransport trots att man betalar för saken…
Väl hemma slocknade jag och var vimsig. Förmodligen av morfinet. Nu käkar jag Alvedon, och är hemma från jobbet. Knäpp som jag är hade jag planer på att jobba men seriöst jag kan varken köra bil eller promenera! Än mindre jobba!
Vill ni veta något mer tragiskt i kråksången?! Det är bara ett år och några dagar sedan jag skar upp samma ben i skogen. Nu är det alltså rejält stukat! Mitt vänsterben lär det vila en förbannelse över, sanna mina ord…
Björn tog med sig Skilla till Kniva. De ska gå i skogen och jag som mår skit kan därmed stilla mitt dåliga samvete. För jag har sedan i torsdags spenderat tid på soffan med rejäl förkylning och hosta. Ingen covid19 i alla fall, men då jag har astma blir jag alltid så förbannat dålig som sjuk. Det här medför att jag inte orkar någonting. Folk som ringer mig reagerar direkt och säger: Du låter hemskt sjuk! Jo tack, astmatiker och sjukdomar är liksom inte bästa kombinationen.
Det här medför också att jag är provocerad av folk som inte fattar hur förbannat jobbigt det är att vara infektionskänslig… Genom hela livet har jag fått höra: Man dör inte av en förkylning. Nej det kanske man inte gör, men när man ligger på soffan som en klubbad säl och ramlar ihop i hallen efter att man varit ut med hunden för att man gått upp för trappor, då känner man sig inte så tuff och kaxig längre.
Därför stör jag mig på att restriktionerna försvinner, att vi ska utsättas för allt möjligt skit! Det är skitjobbigt för vissa av oss att vara sjuka nämligen…
Igår vaknade jag av en rejäl förkylning. Eller vaknade av var ju en halvsanning, jag låg hela natten och kände hur halsen tjockade på sig. Men vad ska man säga? Utifrån rådande restriktioner fick jag sjukskriva mig och därav ta karensavdraget… Blir så förbannat matt, jobbar med BARN och har ASTMA, självklart drar jag på mig halsont och förkylning.
Låg i alla fall helt utslagen hela dagen igår, med avvikelse när jag körde till Lugnet för att testa mig mot covid19. Skulle få svar idag fredag så får väl se då. Tror mer på RS än Covid19 i alla fall.
Från ingenstans dök det i onsdags upp blåmärken på mitt underben. Visade min vän Lisa bilden ovan, och hon tyckte att jag skulle ringa 1177. Men då de inte har någon kamera så tog jag doktor.se appen istället. Läkaren där sa att jag skulle söka tid direkt på morgonen efter för detta.
Sagt som gjort medan jag körde till jobbet ringde jag vårdcentralen som ringde upp mig när jag precis kommit fram till jobbet. Visade sig att jag fick ta bilen hem igen, fick en tid. Läkaren hade ingen aning om vad det var och det togs blodprover.
Till saken hörde att tanken var att jag och Björn efter jobbet den dagen skulle åka till Barkarby. Jag behövde nämligen nya underkläder och det köper jag bara i märkesformat numera, och Björn behövde nya kläder. Så jag frågade helt enkelt min läkare ”Vi hade tänkt åka till Stockholm idag. Men det går inte eller?!” Min läkare som känner till min psykiska ohälsa väl sa direkt. ”Jo jag tycker definitivt att du ska åka dit!” Jag tror hon blev glad över att denna deprimerade människan lämnade Falun en stund för att göra något för välmåendet det är ju sådant där som gör en glad.
Nu kommer någon säkert säga att Barkarby inte är Stockholm. Men ni vet jag bor på landet här räknas det till Stockholm, precis som ni räknar Falun till fjällen! (Glimten i ögat).
Hur som helst jag köpte mina underkläder på Björn Borg, och sedan åt vi god mat. Det var en fantastisk dag!
Nu är jag inne på dag 9 med förkylning. Jag håller på att bli tokig dessutom har jag sedan igår huvudvärk. Idag är det så olidligt att jag befinner mig i soffläge. Det riktigt tickar i huvudet när jag rör mig.
Börjar skarpt misstänka att det är bihåleinflammation igen… När jag skriver igen är det just så. Alltid när jag blir rejält förkyld kan jag räkna med att bihålorna tar stryk och så också öronen. Så misstänker alltså skarpt att det är någon sådan skit. Får väl stå ut, men om ni visste vad jag längtar efter att bli frisk!
Okej så jag mår verkligen inte bra. Jag hostar och hostar, så märkligt sjukdom detta. Covid19-testet var negativt, och jag mådde bättre i lördags. Så kom söndagen och jag blev sämre igen. Fick ta astmamedicin och har svårt att andas, igår hostade jag och hade feber. Det var bara att vara hemma. Skilla hade klipptid så hon blev fin medan jag ”sjukdom:ade” mig.
Hon är skendräktig lilla Skilla dessutom, så i söndags natt blev jag visst mormor till en gris och en rosa flodhäst. Jag misstänker skarpt att pappan är ett riktigt svin. Jaja, sådant är livet. Nu ska jag fortsätta ligga på soffan och lida av sjukdomen som är rent av vidrig.
Idag kom dagen när jag äntligen för första gången sedan olyckan i november slipper ha skydd för benet. Ärret ser fint ut och benet kan ju alltså slippa skydd.
Jag får ju frågor om benet. Det gör ont till och från, har jag gått länge värker det, jag kan inte stå på knä och vissa rörelser är gör ont. Känseln är fortfarande inte tillbaka och om jag rör området känns det obehagligt som att benet inte är där?
Det blev ju så klart en skada, huruvida det blir en nervskada eller ej antar jag kommer bedömas i sinom tid.
Vill du se hur såret såg ut när jag skadade mig? Hittar du inlägget här! Är du känslig ska du låta bli!
Vaknade för en stund sedan. Tog med Skilla ut så hon fick sitt för morgonen. Hon vill sova på morgon så hon skyndar sig ut, går sitt och skyndar sig hem igen för att springa och lägga sig. Spännande det där med rutiner, Skilla vill sova länge på morgonen och det betyder även att hon inte är helt med på notorna om jag går upp tidigt.
Så har vi mitt ben då, jag känner mig lite utslagen sedan allt hände. Som att kroppen fick sig en törn. Inte bara utvändiga utan även invändigt. Jag blev helt enkelt väldigt ledsen inombords efter det här. Trött på ett sätt jag inte kan beskriva. Som att kroppen slogs ur sitt sammanhang.
Jag funderar så mycket kring detta, antar att det har med hela hösten att göra och det här var droppen som fick bägaren att rinna över. Covid19 har så klart varit stressat över hela året, sedan nytt jobb, studier, möbel på foten, en virusinfektion i magen som jag kräktes för över en vecka sedan ramla och skada mig så jag fick åka ambulans. Att sy 12 utvändiga och 3 invändiga stygn. Vara hemma, inte kunna gå som man vill…
Ja vad mer behöver jag säga. Livet för mig 2020, har varit tufft.
Förra veckan köpte jag en julgran på Plantagen. Under helgen som var köpte jag även ett tåg som spelar: Bjällerklang som tuffar runt granen på Jula. Igår tog jag och klädde granen, och nu är den i vårt vardagsrum och ser vacker ut. Hemmet har fått julskrud, och idag onsdag är min sista arbetsdag innan jullovet.
Jag längtar efter ledigheten, jag har lite små saker att göra i studierna. Men sedan ska jag verkligen njuta av att vara ledig också. Jag ser framemot att kunna skriva blogginlägg igen, något som jag inte hunnit med. Att kunna läsa bloggar är också något som lovet ska få ge mig. Jag gillar ju detta med bloggar, men så har livet hela hösten varit ganska tungt. Olycksfall och märkliga sjukdomar har slängts över mig. Jag brukar inte tro på omen, men börjar bli fundersam på saken. Kanske är det ett omen med allt som skett denna höst.
We use cookies to personalise content and ads, to provide social media features and to analyse our traffic. We also share information about your use of our site with our social media, advertising and analytics partners. View more
Cookies settings
Accept
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookies list
Cookie name
Active
Vem är jag.
Min webbplatsadress är: https://www.saramadeleine.se.
Vilka personuppgifter samlar jag in och varför jag samlar in dem
Kommentarer
När besökare lämnar kommentarer på webbplatsen samlar jag in de uppgifter som visas i kommentarsformuläret samt besökarens ip-adress och user agent-sträng som hjälp för detektering av skräpmeddelanden.
En anonymiserad sträng som skapats utifrån din e-postadress (även kallat hash-värde) kan komma att sändas till tjänsten Gravatar för att avgöra om du finns registrerad där. Integritetspolicyn för tjänsten Gravatar finns på https://automattic.com/privacy/. När din kommentar har godkänts kommer din profilbild att visas publikt tillsammans med din kommentar.
Media
Om du laddar upp bilder till webbplatsen bör du undvika att ladda upp bilder där EXIF-data inkluderar data från GPS-lokalisering. Besökare till webbplatsen kan ladda ned och ta fram alla positioneringsuppgifter från bilder på webbplatsen.
Kontaktformulär
Cookie-filer
Om du lämnar en kommentar på vår webbplats kan du välja att spara ditt namn, din e-postadress och webbplatsadress i cookie-filer. Detta är för din bekvämlighet för att du inte ska behöva fylla i dessa uppgifter igen nästa gång du skriver en kommentar. Dessa cookie-filer gäller i ett år.
Om du har ett konto och loggar in på denna webbplats kommer vi att skapa en tillfällig cookie-fil för att kontrollera om din webbläsare accepterar cookie-filer. Denna cookie-fil innehåller ingen personligt identifierbar information och försvinner när du stänger din webbläsare.
När du loggar in kommer vi dessutom att skapa flera cookie-filer för att spara information om din inloggning och dina val för utformning av skärmlayouten. Cookie-filer för inloggning gäller i två dagar och cookie-filer för layoutval gäller i ett år. Om du kryssar i ”Kom ihåg mig” kommer din cookie att finnas kvar i två veckor. Om du loggar ut från ditt konto kommer cookie-filerna för inloggning att tas bort.
Om du redigerar eller publicerar en artikel kommer en extra cookie-fil att sparas i din webbläsare. Denna cookie-fil innehåller inga personuppgifter utan anger endast inläggs-ID för den artikel du just redigerade. Den gäller under 1 dygn.
Inbäddad innehåll från andra webbplatser
Artiklar på denna webbplats kan innehålla inbäddat innehåll (exempelvis videoklipp, bilder, artiklar o.s.v.). Inbäddat innehåll från andra webbplatser beter sig precis på samma sätt som om besökaren har besökt den andra webbplatsen.
Dessa webbplatser kan samla in uppgifter om dig, använda cookie-filer, bädda in ytterligare spårning från tredje part och övervaka din interaktion med sagda inbäddade innehåll, inklusive spårning av din interaktion med detta inbäddade innehåll om du har ett konto och är inloggad på webbplatsen i fråga.
Analys
Vilka jag delar dina data med
Hur länge jag behåller dina uppgifter
Om du skriver en kommentar kommer kommentaren och dess metadata att sparas utan tidsgräns. Anledningen till detta är att jag behöver kunna hitta och godkänna uppföljningskommentarer automatiskt och inte lägga dem i kö för granskning.
För användare som registrerar sig på er webbplats (om sådana finns) sparar jag även de personuppgifter de anger i sin användarprofil. Alla användare kan se, redigera eller radera sina personuppgifter när som helst (med undantaget att de inte kan ändra sitt användarnamn). Även webbplatsens administratörer kan se och redigera denna information.
Vilka rättigheter du har över dina data
Om du har ett konto eller har skrivit några kommentarer på denna webbplats kan du begära en exportfil med de personuppgifter vi har om dig, inklusive alla uppgifter du har gett oss. Du kan också begära att vi tar bort alla personuppgifter vi har om dig. Detta omfattar inte eventuella uppgifter som vi är tvungna att spara av administrativa, legala eller säkerhetsändamål.
Vart skickar jag dina uppgifter
Kommentarer från besökare kanske kontrolleras via en automatiserad tjänst för detektering av skräppost.
Din kontaktinformation
Ytterligare information
Hur vi skyddar din information
Vilka procedurer vi har för dataläckor
Från vilka utomstående parter vi tar emot data
Vilket automatiserat beslutsfattande och/eller profilskapande vi gör med våra användaruppgifter
Madeleine Stenberg 
