Lärarstudent

Högskoleverket haha.

Madeleine Stenberg 19 november, 2009 Inga kommentarer

FY fan. Jag och Lisa var ju med högskoleverket som ville träffa oss lärarstudenter idag. VI var yngst i gruppen, haha jag kände mig som ett barn typ inför dom 10+ arna. Fanns även dom som var betydligt mycket äldre en min mamma i gruppen. En karl (student) var bara för mycket nog för alla använda höga akademiska ord så det lät pinsamt men denna ”JAG VILL FÖRKOVRA MIG I LITTERATUREN” haha, jag och Lisa höll på att dö av skratt när vi lämnade rummet och diskuterade orden vi fått höra. Dels såg man på professorerna, lektorerna osv att dom tyckte det var sjukt kul att vi två tjejer från Dalarna under 30 satt där, dels tyckte dom nog att vi inte kunde använda dom akademiska orden så som dom andra som skrev eller skrivit sin C-uppsats (X-jobb) , vi satt där och bara kände oss små. Haha, men ja det var en upplevelse och man fick i alla fall säga något vilket var viktigast.
Dock kan man ju fundera över han den ena karln från högskoleverket, han satt och himlade med ögonen, ritade något ibland och stirrade på klockan. HAN var alltså mycket intresserad *s*, och förövrigt var han en kopia av Carl Bildt som ung. DÅ menar jag på allvar alltså, lika glas ögon, kostym och allt. Dock med annan dialekt alla utom en talade rikssvenska, föredrog han som inte talade riks, men det beror nog på att jag älskar dialekter.

NU ska jag ”förkovra” mig i bloggvärlden. HAHA

Det går framåt.

Madeleine Stenberg 19 november, 2009 2 Kommentarer

Sitter och lyssnar på rix fm. Om typ 1 timme ska jag befinna mig på högskolan. Nu kommer verkligen nervig känslan. Hehe, sjukt egentligen det är ju fan inte så jobbigt egentligen men ja man blir väl ändå nervig kanske. hehe.

Får se lär ju äta nån lunch sen efteråt i alla fall. Fan får brev om att pensionspara, gör ni de? Jag är skit kass på sånt där sen känns ju en pension skit långt bort liksom.

En morgon hos mig.

Madeleine Stenberg 19 november, 2009 2 Kommentarer

Eftersom jag inte har något bättre för mig så tänkte jag visa min morgon för er. Blir inte riktigt allt, sonen skulle till exempel inte uppskatta att jag fotade honom tidigt på morgonen han har nämligen ett hett morgon humör och gillar inte att bli väckt. Jag ska ringa BVC strax och fråga om hur jag ska göra eftersom vi fick tid igår som inte blev av surigt som fan. Passade precis på att ringa fick tid idag 15.40 så då ska vi befinna oss på britsen. Ska ringa till sonens pappa och höra om han kanske ska hämta oss där borta sen. Jag har precis renbäddat sängen, skönt med rena sängkläder. ÄLSKAR att kliva ner i renbäddad säng det luktar så sjukt gott och är mjukt och underbraigt.

Idag ska jag och Lisa till skolan och prata med högskoleverket. KÄNNS riktigt spännande, men det ska nog gå bra. Eller jag är rätt säker på att det kommer gå bra. 40 min med prat om hur vi tycker utbildningen och högskolan är i pedagogik.

Tänkte ni får lite bilder från hemmet en morgon som denna. Eller inte bara denna så här ser min morgon alltid ut.

Duschar varje morgon klockan 7,05 (kliver upp 7.00, gäspar och rör på mig, går upp borstar tänderna kollar mig i spegeln och får en chock. VEM i helvete är det där? Sen slår jag på mig själv och tar en dusch.

Det första jag gör är att slå på datorn. Fast idag fick ni den som andra bild.

Efter jag duschat sminkar jag mig, och bär tulban. Hehe

Bäddar sängen, idag blev den renbäddad också.

God natt.

Madeleine Stenberg 17 november, 2009 Inga kommentarer

Ska bege mig till sängen nu. LÄR de har inget val. Imorgon så har jag anmält mig tillgänglig på jobbet så lär vara pigg och allert klockan 7.00 imorgon i fall jag skulle få sms. På torsdag ska jag och Lisa prata med högskoleverket om hur vi ser på högskolan Dalarna och dess utbildning. Det ska bli väldigt KUL och intressant faktiskt. Spännande, ingen ville egentligen ställa upp men så tänkte jag att eftersom jag är en kritiker som tycker att jag nog faktiskt kan både säga positiva och negativa saker passar det mig. Så efter att ha övertalat och övertygat Lisa så bokade vi in oss. Undra vilka dom som är med är? Ska bli kul att säga sin åsikt, och jag är av den åsikten att säger man inte vad man tycker så blir det inga förändringar och förändring behöver inte alltid vara något negativt.

På högskolan märks det en viss medvetenhet om att ute i verksamheten så är många lärare rädda för förnyelse och även VÅGA göra något nytt. Detta gäller tack och lov inte hela skolverksamheten men på många ställen. Det känns som att det kanske är en rädsla för att tappa kontrollen? Jag hoppas jag blir så pedagog som faktiskt vill utvecklas hela tiden, för det är faktiskt inte vi som går på förskolan och skolan det är barnen, är barnen där får våra eller deras skull? Barnen är där för deras och då är det också våran uppgift att faktiskt låta barnen styra och bestämma lite. INTE allt men mycket, om barnen önskar göra vissa saker tycker jag faktiskt det är pedagogernas ansvar i den mån det går att faktiskt uppfylla detta. MEN jag vet att det är svårt, mycket för kommunerna vägrar släppa efter på pengarna och det är förbannat orättvist att barn på föredetta högstadiet ärver böcker som är 15 år eller äldre för att skolan inte har råd att köpa nytt. Det är hemskt att ekonomin ska styra för att barnen ska få en bra grund och start i livet.

En lyckad uppgift.

Madeleine Stenberg 17 november, 2009 Inga kommentarer

DET gick jätte bra med uppgiften idag. Barnen var verkligen hel nöjda och då anser faktiskt jag att man lyckats riktigt bra. För är barngruppen nöjd då är faktiskt arbetet bra gjort. Jag är skit glad för de, man kände riktigt lyckorus i kroppen efteråt. DÅ i den stunden kom jag på varför jag vill bli lärare. Av någon underlig anledning så när man läser och läser känner man ibland sådan maktlöshet. VAD fan vill jag bli och är det här verkligen rätt för mig tankarna. Så kom jag på idag att ja det är rätt för mig faktiskt. ATT bli lärare och arbeta med barn det är på något vis jag och det passar mig jätte bra.

Annars gick jag, Sandra och Lisa och käkade lite lunch på stan och gick igenom arbetet och det var skit kul. LETAR mig galen efter en typ näthat. Ni vet sån där man använda förr i världen platt hatt med nät framför. Finns fan inte och det är surt. Jag längtar i alla fall tills den tjugosjunde. KÄNNS skit kul att klä ut sig i något som man aldrig skulle ha annars. Jag funderar lite över musiken känns som mellan 1900-1940 kan det bli svårt att hitta musik, sen eftersom vi ska vara här får jag lite halv ångest för jag tänkte ju att vi skulle dansa och sånt men blir trångt i mitt vardagrum MEN man kan ju hoppas att det löser sig. Jag ser verkligen fram i mot detta.

Kvällen har annars varit väldigt lugn imorgon ska sonen ta spruta nummer två. Det gick jätte bra med första sprutan så jag tror faktiskt inte det kommer bli något denna gång men vad vet man, jag fick ju kallelse för spruta två när jag tog den förra automatiskt men misstänker att den inte behövs men tar med den i alla fall.
Pratade med personalen på sonens förskola idag och då sa dom att dom vänta tills riskgrupperna samt företagen är klara. TYCKER faktiskt det är konstigt, när man jobbar med barn är man uppe i smittor hela tiden. Barn är inte direkt kända för att vara friska, och så kul är det ju inte som personal att vara sjuk stup i ett heller. Som förut minns en som berättade att i början när hon blev lärare så var hon sjuk i magsjuka nästan varje vecka. MENAR va fan, ska man behöva må så kasst jämt. Vet det är är ett känsligt ämne och nästan tabu att ta upp men jag tycker faktiskt att har man ett sjukt barn då har man han eller hon hemma. MEN tar inte med sjuka barn till förskola och skola då får dom stanna hemma för alla barn samt personals skull. Vissa hävdar ju att har man valt de yrket får man skylla sig själv, precis som folk ansåg om en kille som blev björnbiten i skogen när han arbetade. MEN man undrar ju om man resonerar på samma sätt om någon blir påkörd av en truck eller får ett lass lådor över sig på jobbet. Du får skylla dig själv att du är yrkeskadad för du valde de jobbet. Jag tycker faktiskt att sjuka barn bör stanna hemma, sen visst att vissa smittor smittar innan det bryter ut men som feber typ där barnet har feber när man lämnar helt groggy på grund av på proppad alvedon, eller föräldrar som typ. Hn bajsade löst i morse men blir det så hn spyr hör av er. MENAR bajsar barnet löst tar man då inte det säkra före det osäkra? Som magsjuka det är ju vidrigt varför vill man utsätta andra för de? Kanske bara jag som resonerar på det sättet vad vet jag. Tycker i alla fall själv att när sonen är sjuk då vill jag ju ha honom ner bäddad hemma, ompysslad och mysigt. Minns ju hur man tyckte om det som barn när man fick te och mackor på soffan eller coca cola när man hade magsjuka. Kikade på film och myste. Fast ja när jag hade feber så låg jag mest utslagen och orkade fan ingenting men vid magsjuka. Förstår inte varför vissa då lämnar sina barn vill man inte att dom ska få bli friska i tid? SEN vet jag många som resonerar att det är en ekonomisk fråga, typ att JA men jag har INTE råd att få mindre pengar. Men då funderar man ju på varför man skaffade barnet från första början, om barnet är en belastning när den är sjuk? Jaja, nu ska jag inte provocera mera antar att folk redan är förbannade.

Cosmopolitan och veckorevyn.

Madeleine Stenberg 16 november, 2009 1 Kommentar

Fick en cosmopolitan och veckorevyn idag. Till saken hör att jag tror jag prenumererar på cosmo men nu stod det att jag fått gratis nummer som tack från Nelly.se , så risken är stor att jag får dubbelt nummer imorgon eller så.
Får väl se. Fick även veckoreyn som jag inte fick någon som helst koll på varför för så vitt jag vet har jag gått ur veckorevyn men det visar sig antar jag?

Ska gå och lägga mig strax. Imorgon ska vi ha lekpedagogisk uppgift i studiegruppen och spela upp för barn, det känns väldigt nervöst vill jag säga. Jag är ingen teater apa så jag känner stor press. MEN ska förhoppningsvis både bli kul och givande. Lär gå och lägga mig nu. I natt blev jag nämligen väckt av att min gamla telefon levdet ett eget liv, trots att den var avstängd trodde den att klockan var 07.00 och att jag skulle gå upp. KLOCKAN var 3.00 på natten och jag begrep inte ett skit varifrån ljudet kom lyssnade och letade men hittade inget. Vet att jag trodde det var sonens leksak ett tag? SKUM man blir när man är så där nyvaken. Hade skit svårt att somna om sen, och sonen vaknade och ville kissa så klart och ropade på mig så fick gå dit antar att det störde hans sömn. Så jag hoppas på att få sova ut i natt behöver in skönhets sömn.

Skriver väl mer imorgon. Här får ni ett smakprov på mina tidningar. Läser ni innan ni lägger er? Eller ser ni på tv tills ni somnar? Jag kan inte somna framför tv:n längre störs av ljuset förr kunde jag det men inte längre. Radio har jag aldrig kunnat ha på när jag sover, det stör mina drömmar och passar liksom inte in där. JAG ska ha tyst och mörk när jag sover då sover jag som allra bäst.

Idag, snart snart snart.

Madeleine Stenberg 16 november, 2009 Inga kommentarer

Om typ 18 min kommer vi ha studiegrupp och gå igenom det sista inför imorgon. Jag är nervös känner jag. Eller pressad? Undra vilket ord som passa bäst, NERVÖS eller PRESSAD. Både orden kan vara rätt lika. Jag känner mig nog mest pressad. Eftersom skolarbete är väldigt pressande i sig, här så väljer man ändå att göra något man vill ska bli bra. Eller jag är sån. Jag vill att när det är något praktiskt jag ska göra att det är hundra procent bra. Därimot när det är teoretiskt är jag inte alls lika ambisiös. Kanske för jag helt enkelt inte tycker teori är lika viktigt som praktik. Ofta så säger det praktiska mer om ens sätt att jobba en det teoretiska.

Jag gillar att läsa, även skriva är kul men det pratiska momenten är roligast för där ser man resultatet mer klart och inte alls lika luddigt. Det är som när man städar. Det blir ett resultat det blir RENT, sånt gillar jag. Därimot uppnår jag inte alls samma klimax om jag typ skriver som här i bloggen. Visst det blir inlägg men det ger mig inte samma klimax som ett bra resultat av städningen.

Jag vet jag är skum. DOCK är det inget jag försöker sopa under mattan, jag är liksom som jag är. Folk som umgås med mig har nog svårt att placera mig. IBLAND är jag nämligen väldigt vild, galen och brutal. Ibland drar jag mig undan och vill vara ifred och är reserverad. Jag är heller inte sån som ger mig själ till nya människor, jag sluter mig som en mussla först man lär trixa med mig och vinna mitt förtroende innan man lyckas öppna mig.

NU ska jag sluta blogga nu kom min studiegrupp!

Hemorrojder.

Madeleine Stenberg 14 november, 2009 1 Kommentar

Det finns många riktigt fula ord. Det fulaste ordet jag vet är hemorrojd eller hemorrojder. Det är så fult att jag nästan inte kan ta det i min mun utan att riktigt rysa. Hemorrojd, usch. Man undrar ju vem som kom på de ordet, eller som en i min studiegrupp sa i torsdags spanska kastanjetter. FY FAN, jag dör. Det är bara så sjukt fult ord.

Ett annat som toppar listan är ju VÅRTGÅRD, vem kom på de ordet? Också sjukt fult på alla sätt och vis. Andra ord som är fula tycker jag är:

Acne (alltså finnar är inte heller så fint men ACNE? ÖH?)
Rattmuff , så sjukt fult. RATTMUFF. Nästan skratt retande fult ord. Dock inte lika äckligt att säga som hemorrojd men ändå RATTMUFF!
Isterband , Behöver nog inte ens ge er förklaring.
Testiklar samma som ovan, låter sjukt äckligt när man säger det bara.

Antar att ni har ord ni tycker är sjukt fula eller bara undrar varför dom ens finns? Lämna en kommentar här så kan vi se vilket ord som vinner FULASTE ordet 2009.

Vart tog allt roligt vägen.

Madeleine Stenberg 12 november, 2009 Inga kommentarer

Idag har inte min vanliga ironi haglat, jag har fått någon form av hugg i ryggen eller nått. Känner mig inte alls helt jävla på hugget idag, det vänder nog. Brukar vända så man blir bättre.

Jag har faktiskt inget elakt att skriva, inget ironiskt och inget helt utöver det vanliga. Idag skrämde jag och Linda som fött barn upp Lisa och Malin i studiegruppen bara. Vi pratade om blod och fostervatten. Jag berättade också varför jag tycker ammning är värre en att föda barn. Tror Lisa och Malin kommer välja att ge sina barn ersättning. Hehe.

Jag tyckte ammning var hemskt. Förstår inte hur jag stod ut i sex månader. Stod nog mest ut för andras skull. För alla runt mig tjatade. Själv kände jag aldrig den där njutiga pluttigheten man ser på alla ammande mödrar på nätet. Jag kände en stor PLÅGA varje gång han skulle amma. Hade nog varit annorlunda om han inte sugit sönder min bröstvårta så till den grad att den satt fast på ett stycke köttslamsa och jag kunde lyfta på den. Min bröstvårta var som en sån där fint kluven tomat. Ni vet när man liksom gör den i v-mönster runt hela. BLODET forsade ner för min sons mun och min tutta var blodfärgad och det rann och det blev helt blodigt över hela bröstet. DEN smärtad var den mest verdervärdiga jag upptäckt. Jag vägrade amma på det bröstet den natten. Jag ammade från det andra och när vi besökte neonatal dagen efter (vi hade haft permis under natten) så blev sköterskorna där nere helt chockade, dom hade aldrig sett något liknade. Jag blev omplåstrad eller vad man ska kalla det och fick lära mig handpumpa ut mjölken. Dock funkade så klart inte detta så bra sen, fick stockning i samma bröst och på grund av det fick jag nässpray för bröstmjölken samt tuttmaskin med mig hem. Fick mjölka som en kossa men kom mest blod och var. Kom ingen mjölk alls för mjölken hade sinat i följd av att jag helt enkelt fått bröstvårtan förstöd och dessutom fick stockning. Det här skedde under 10 veckor av mitt liv, 10 veckor som fick mig till att ha ammningsskräck. Jag kan nog dessutom säga att jag redan innan jag började amma inte visste om det var något för mig men valde att prova ändå. Idag fem år senare brukar jag ifrågasätta mitt val där. Jag kanske skulle tagit sån där avstanna mjölkproduktionens tablett direkt. NÄSTAN alla påstår att alla kan amma, men jag tror det är skit snack. Långt i från alla är skapta för att amma, precis som att långt ifrån alla är skapta för att föda barn. Vissa kan föda vaginalt, vissa kan inte. Vissa kan amma, andra kan inte, och i stället för att ge folk dåligt samvete för vad man kan och inte kan borde man ha mer förståelse. VI är inte lika skapta alla människor och kommer heller aldrig att bli.