Det vackra med våren, solen som stigen upp, den friska luften och vetskapen om att inom en kort framtid kommer träden vara gröna och marken färgglad av alla blommor!
Etikett: Tankar
Fredag.
Hade en riktigt bra arbetsdag och solen som strålade gjorde mig riktigt pigg och glad. Kom hem rätt tidigt på dagen så jag städade och sen sov jag en stund. Jag kände hur hela jag var rejält trött och det var så himlans skönt att bara sova.
Björn kom hit strax efter tre så då åkte vi ut för att fota hans gamla bil som ska säljas.
Kom hem och har tittat på The fosters, Chasing life, The vampire diaries och ska strax se på Reign.
Hoppas ni får en fin kväll!
De små stunderna.
Att ligga i soffan och se på himlen som färgats i rosa.
Att ifrågasätta är inte att trotsa.
Förändringar i livet, ibland tänker jag på min resa genom livet och hur jag utvecklats. Ibland funderar jag på om man utvecklats bakåt i vissa fall. När jag var yngre stod jag gärna upp mot saker jag inte tyckte om. Orättvisor och vägrade hålla tyst när saker och ting var fel. Jag kände en stor irritation mot att vissa fick privilegium medan andra fick det sämre. Jag ansåg även att vissa saker lite var som ett straff, och kanske det många gånger var så att skolan straffade vissa elever också. Jag minns fortfarande en lärare på skolan, som vid detta tillfälle var i våran klass som ”vikarie” en stund när vår lärare gjorde något annat, under den här lektionen satt en annan elev och kallade en klasskompis för tjockis och bad min klasskompis ”åka hem”. Efter upprepade gånger utan att läraren reagerade. Jag fick nog och sa då; MEN är du så smal själv då? Du kan väl gå hem du med! Skillnaden här emot när denna elev sagt detta till min klasskompis om och om igen var att läraren genast reagerade och bad mig hålla tyst. Varpå jag ifrågasatte läraren med? Varför har den ena rätten att säga denna sak upprepande gånger, men jag får inte svara emot? Läraren blev skitarg och lite senare under dagen fick jag en stor utskällning av min ordinarie lärare som berättade att jag varit uppnosig mot vikarien och att jag skulle få två råd: Tvätta munnen med två och vatten, och ta hand om dig själv och skit i andra… Jag minns än idag hur upprörd jag kände mig över saken, för det var så uppenbart att den ena eleven fick göra vad denne ville medan jag gjorde fel som inte såg på när den andra blev utsatt för kränkningar.
Även genom resten av min skolperiod råkade jag ut för såna här saker när jag stod upp emot orättvisor, jag har hela livet mått förbannat illa av hur andra beter sig men eftersom man återupprepande gånger fick negativ respons på att säga ifrån, blev jag tillsist som alla andra… Jag har slutat stå upp emot saker som känns fel. Ibland undrar jag dock över saken? Medan jag inombords skriker efter att få ryta ifrån bland andra i min egen ålder eller äldre så tiger jag för det är det mest önskvärda beteendet. Men frågan är ju till vems nytta man gör detta? Varför tiga för att slippa utsätta andra för obehagliga situationer när man ifrågasätter felaktiga ”beteenden”?
När lärare genom min skoltid skrattande sagt; Du borde bli politiker med såna starka åsikter, har jag känt piken i uttrycken. Men kanske det är så, jag borde kanske blivit politiskt aktiv. För jag avskyr orättvisor och känner en ganska stor ovilja mot att hålla käften, när munnen egentligen bara vill vräka ur sig massor av saker för att sluta bita ihop och inte reagera!
Oooo fredag!
Aw fredag! Fredag betyder ju olika saker för olika människor men för mig betyder det: Pyjamas, tofflor och morgonrock! Bara så himlans härligt sätt att börja helgen på!
Nytt år, nya mål!
Fotade massor igår men jag är fortfarande hos Björn. Tänkte summera vad vi gjorde senare så det får vänta.
Jag avlägger ALDRIG nyårslöften och tror helt enkelt inte på sådant. Däremot har jag lagt upp mål några gånger. Förra årets mål var att göra hemmet så plastfritt det bara gick och då i första hand köket. Det lyckades jag med. Numera finns det inget med plast eller teflon i mitt kök och det känns så bra! Jag skräms av alla de gifter vi dagligen får i oss av värma plastförpackningar och teflon som saknar går sönder och hamnar i våra magar. Ett annat mål var att satsa ännu mer på ekologiskt och det har också gått bra, jag valde även bort plastkassar från mataffärer och det har gått i vågor mest för att jag helt enkelt kom på för sent att, fan också jag glömde min tygkasse. Men det går som sagt bättre och bättre.
Så då var det nytt år och lite halvt omedvetet och kanske även medvetet har jag minskat konsumtionen av kläder i förra året. Jag tror det varit så att jag handlar kläder vid max 5 tillfällen i affärer på stan och liknande. I år ska det här helt bort! Jag ska köpa alla mina basplagg genom House of lola samt Me & I och sedan använda de kläderna och inga fler. Jag ska se till att sälja vidare de plagg jag inte använder längre och inte köpa onödigheter. Detta för att jag ser det som mer hållbart för vår natur, men även för min ekonomisk skull. Man behöver inte handla hela tiden.
Minskad konsumtion alltså. Badrummet ska plastbantas och där har jag förhoppningar på ännu mer ekologiskt.
Jag har också tänkt att en dag i veckan ska vi äta något vegetariskt här hemma. Jag ska se om jag får tag på spännande recept, och rent spontant tänker jag att soppor är roligt att ha som grund. Kanske man skulle köra på vegetariskt på torsdagarna, men det får vi se.
Några andra mål jag har är att bli Doula innan 2015 är slut. Att våga söka en utbildning har sugen på. Den utbildningen är på avancerad nivå så jag får se om jag vågar och blir antagen. Jag har även tänkt läsa fler böcker än tidigare och ta med mig kameran ut igen som jag alltid gjorde förut.
Mål alltså, små mål jag tänker uppnå tills detta år är slut. Mål är bättre än löften. Om man bryter ett löfte är man absolut inte en bra person, men om man misslyckas med sitt mål har man ändå försökt.
William fotade mig igår innan vi öppnade lite skumpa. Jag drack även en öl igår hör och häpna!
.
Inget nyval!
Fan va skönt! Jag har varit riktigt upprörd över ett nyval. Såna summor pengar känner jag inte för att delaktig i att betala. Jag la ju min röst i höstas och kände mig trött på val och alla diskussioner hit och dit. Men här tittar jag på lite tv och känner mig nöjd, tog en lång sovmorgon idag så himla skönt!
När man har psykpatienter i trapphuset.
Kände lite att vad ska jag berätta om denna dag när det slog mig att det faktiskt varit ganska händelserika saker idag.
Morgonen började med att min granne ringde mig vid nio och berättade att jag absolut inte skulle gå ut i trapphuset för där befann det sig en förvirrad man. Jag tittade ut genom tittögat och där satt en man i sjukhuskläder… Jag ringde då polisen som frågade om mannen ifråga var lättklädd och det var han ju. Polisen befann sig i Borlänge men skulle komma så snabbt som möjligt, mina fina grannar fick tag på en annan granne i huset så vi höll våra ögon på mannen. Så vips hade han gått ut, i tofflor kanske ska förtäljas. Där gick stackarn i -15 iklädd sjukhuskläder och tofflor i snön. Polisen kom i alla fall och vi såg sedan hur tre poliser lugnt gick med mannen. Sånt där gör ont i hjärtat, vi förstod ju rätt fort att han rymt från psyk. Eftersom vi bor nära lasarettet här i stan så händer det ju titt som tätt att man ser lite märkliga saker. Men nog känns det i hjärtat, stackars man!
Efter händelsen med mannen i trappan klädde jag på mig, och sen åkte jag, Björn och William först ner på stan och kikade och sedan vidare mot Borlänge och Ikea. Där tänkte jag först handla en bokhylla men det blev inte så. Istället så kom jag hem med en fotoram och William fick en stolsdyna han ska ha med sig till skolan och sitta på. Tydligen så hade ”alla andra” en sån på stolen och det är skönt så man slipper sitta på de hårda skolstolarna. Ja vad säger man?! Tänk att de har såna ideér, annars så har jag inte gjort så mycket tänkte strax bege mig mot sängen är trött. William valde att sova hos sin farfar i natt igen. Är ju lov så varför inte?
Fick längtan efter sommar idag. Det här med kyla är aldrig min grej.
Den jag är.
Sitter i Björns soffa med min poncho vilket underbart plagg. Det blir julkäk här idag! Så sjuktgott! Det känns bra, är redan gladare och känner hur jag kanske börjar få tillbaka lite energi kanske min negativa period snart försvinner nu?! Hösten och mörkret vi just nu befinner oss i är alldeles för jobbigt för mig. Men det blir bra, tänk snart februari.
Kyliga svenskar?
Det låter så fantastiskt att vara så fri? Kanske inte rätt ordval, jag är sån som älskar att vara hemma. Jag känner mig ibland märklig som föredrar att stanna här i kalla Dalarna i lilla Sverige. En tripp till Stockholm eller Göteborg är som att resa långt bort för mig, och så längtar jag hem efter bara någon dag. Hem till mitt Dalarna, jag har aldrig bott utanför detta lilla landskap men älskar att bo här av hela mitt hjärta. Naturen, röda hus, värmen jag möter av människorna runt mig här. De glada hejet från mina grannar här i hyreshuset, när jag läser om hur kyliga svenskar är funderar jag på vad man menar? Är det för man inte vill tränga sig på? Här i huset springer vi över till varandra och lånar diverse saker. Ger saker till varandra, ler och skrattar ihop. Vi är från olika platser, olika orter i Sverige, från olika platser i världen. Ett tag bodde det en tjej här i huset, hon utbildade sig till läkare och hade blivit lovad internet som inte funkade. Hon hade panik, hennes pojkvän pluggade i London och de skulle inte kunna ha någon kontakt under flera månader utan internet. Jag gav henne utan att tveka tillgång till mitt, vi hade aldrig träffats tidigare och ett par månader senare hängde det en påse med godis utanför min dörr och ett fint kort. Vi sågs aldrig igen, och jag träffade henne inte under tiden när hon bodde här heller, då hon och jag förmodligen aldrig var hemma vid samma tidpunkter. I somras när vi var på semester i Stockholm upplevde jag inte heller människor som speciellt otrevliga, det var en tant som pratade med oss på pendeltåget och var hur gullig som helst och önskade oss en trevlig dag när vi båda gick åt olika håll på centralstationen.
Även om man inte möter människor igen, så tror jag inte att vi är kyligare än andra. Jag tror bara det att många har den bilden av svenskar för det är så vi framställs överallt. De otrevliga människorna är ju knappast hela stora mängden med människor, jag tycker det är sällan man möter de där otrevliga typerna även om det är dem man oftast fokuserar på istället för att se alla de som gör något trevligt mot dig. För människans ögon verkar ha lättare att upptäcka det som inte är bra än de som faktiskt är helt fantastiskt precis framför dig.
