Det är söndag och helgen är snart över, även om det är förmiddag och även om jag inte har någonting helt fullt ut planerat, sitter jag här och känner en stress. Kanske är det för allt det som måste göras, allt som måste vara färdigt, kanske beror det på att min kropp inte riktigt hunnit med tidens framfart detta år. Det är snart juni. Juni är den där månaden som så stort delar av vårt år på mitten. Från juni vet man att man har de där få korta sommardagarna att suga i sig alla sol på, innan den mörka hösten och långa vintern är här igen. Kanske känner jag mig snuvad på denna majmånad som mer regnat bort än gett mig solglimtarna. Solen, den jag behöver för att leva. När folk säger att; du är svensk så du ska gilla vintern har jag alltid blivit irriterad. Bara för att jag är svensk, och bara för att jag bor i Dalarna behöver jag inte alls dyrka snön och mörker. Jag förutsätter inte att alla de som upplever sommaren som jobbig, ska behöva leva på nordpolen året runt. Vi är olika, låt oss vara olika. Jag föredrar värme, att få gå i kläder som luftar, höra fåglarna och vinden susa igenom lövträden. Alla dofterna som kommer in igenom min näsa för att skapa frid och känsla. Jag vaknar till liv av knopparna och de vackra färgerna. Så det stressar mig att vi inte har mer soltimmar, det stressar mig att färgerna inte riktigt syns i det gråa. Jag har förhoppningar på en solig och varm sommar. Så jag väntar in den med stor längtan.
Etikett: Tankar
Lördag.
William är hos Björn så här sitter jag, lockade håret igår kväll så är jättelockig nu. Kanske lite förmycket för min smak. Får se om det blir lite mindre under dagen, annars tar jag nog och tvättar håret mot kvällen. Jag ska köra åt Björn är tanken.
Brorsan ska kika förbi här om en stund, och jag tänkte bara egentligen ta det ganska lugnt idag. Skönt det med. Vad ska ni göra?
En ingenting dag.
Funderar skarp på att ha en ingenting dag. Att bara softa runt i något mysplagg och njuta av ledigheten. William ska på tipspromenad senare runt Tisken. Björn undrade ett tag om jag ville köra till Svärdsjö ikväll och det kan jag absolut göra. Men då fixar jag mig tills dess, om inte kör jag nog en inte göra någonting dag. Osminkad, opiffad och lat. Såna dagar är sköna ibland de med.
En kortare dag.
Ja då har man ställt om klockan då. Alltid lika förvirrande, jag tycker hela denna dag brukar bli en allmän sovfest. Alltså jag mår verkligen inte bra av att ändra klockan fram och tillbaka, avundas dem som inte märker någon skillnad. Hur är det för er?
Under Earth hour igår gick jag och la mig. Sov tills 5:30, för att sedan somna om igen. Känns egentligen helt galet att ha så stort sömnbehov, men jag har sovit dåligt i över en måndag. Legat vaken till 00:00 på nätterna och vaknat vid 4:00 och inte kunnat somna om. 4 timmars sömn är ju inget att sträva efter precis, men jag tror det är en ond cirkel just nu med mycket tankar och då stressas jag upp. Efter påsken brukar saker lugna ner sig, jag måste verkligen försöka att sluta att ta på mig saker hela tiden. Just nu känner jag av en del ångest och sånt är inte speciellt roligt. Förra sommaren när jag hade semester hade jag sån ångest att jag trodde att nu kommer jag behöva läggas in. Samtidigt så bearbetade jag ångesten på mitt vis och det blir bra. Jag får ångest när jag känner att jag inte har något att lägga hundra procent fokus på. Att alltid vilja vara igång är inte ett bra sätt och det vet jag, men det är mitt sätt att kontrollera att inget oönskat dyker upp. Så här blir man av att utsatts för trauman för många gånger i sitt liv, och det är inget jag kan förändra det är ett invant beteende som jag pratat med psykologer om i många år i perioder.
Nä nu ska jag se på Buffy, började slötitta på den på Netflix igår. Förstår att den var populär för många år sedan (jag såg den aldrig när den gick, istället var jag helt fokuserad på Förhäxad), men som med alla gamla serier stör man sig på saker som kunde gjorts bättre, med ny teknik.
Det vackra med våren.
Det vackra med våren, solen som stigen upp, den friska luften och vetskapen om att inom en kort framtid kommer träden vara gröna och marken färgglad av alla blommor!
Fredag.
Hade en riktigt bra arbetsdag och solen som strålade gjorde mig riktigt pigg och glad. Kom hem rätt tidigt på dagen så jag städade och sen sov jag en stund. Jag kände hur hela jag var rejält trött och det var så himlans skönt att bara sova.
Björn kom hit strax efter tre så då åkte vi ut för att fota hans gamla bil som ska säljas.
Kom hem och har tittat på The fosters, Chasing life, The vampire diaries och ska strax se på Reign.
Hoppas ni får en fin kväll!
De små stunderna.
Att ifrågasätta är inte att trotsa.
Förändringar i livet, ibland tänker jag på min resa genom livet och hur jag utvecklats. Ibland funderar jag på om man utvecklats bakåt i vissa fall. När jag var yngre stod jag gärna upp mot saker jag inte tyckte om. Orättvisor och vägrade hålla tyst när saker och ting var fel. Jag kände en stor irritation mot att vissa fick privilegium medan andra fick det sämre. Jag ansåg även att vissa saker lite var som ett straff, och kanske det många gånger var så att skolan straffade vissa elever också. Jag minns fortfarande en lärare på skolan, som vid detta tillfälle var i våran klass som ”vikarie” en stund när vår lärare gjorde något annat, under den här lektionen satt en annan elev och kallade en klasskompis för tjockis och bad min klasskompis ”åka hem”. Efter upprepade gånger utan att läraren reagerade. Jag fick nog och sa då; MEN är du så smal själv då? Du kan väl gå hem du med! Skillnaden här emot när denna elev sagt detta till min klasskompis om och om igen var att läraren genast reagerade och bad mig hålla tyst. Varpå jag ifrågasatte läraren med? Varför har den ena rätten att säga denna sak upprepande gånger, men jag får inte svara emot? Läraren blev skitarg och lite senare under dagen fick jag en stor utskällning av min ordinarie lärare som berättade att jag varit uppnosig mot vikarien och att jag skulle få två råd: Tvätta munnen med två och vatten, och ta hand om dig själv och skit i andra… Jag minns än idag hur upprörd jag kände mig över saken, för det var så uppenbart att den ena eleven fick göra vad denne ville medan jag gjorde fel som inte såg på när den andra blev utsatt för kränkningar.
Även genom resten av min skolperiod råkade jag ut för såna här saker när jag stod upp emot orättvisor, jag har hela livet mått förbannat illa av hur andra beter sig men eftersom man återupprepande gånger fick negativ respons på att säga ifrån, blev jag tillsist som alla andra… Jag har slutat stå upp emot saker som känns fel. Ibland undrar jag dock över saken? Medan jag inombords skriker efter att få ryta ifrån bland andra i min egen ålder eller äldre så tiger jag för det är det mest önskvärda beteendet. Men frågan är ju till vems nytta man gör detta? Varför tiga för att slippa utsätta andra för obehagliga situationer när man ifrågasätter felaktiga ”beteenden”?
När lärare genom min skoltid skrattande sagt; Du borde bli politiker med såna starka åsikter, har jag känt piken i uttrycken. Men kanske det är så, jag borde kanske blivit politiskt aktiv. För jag avskyr orättvisor och känner en ganska stor ovilja mot att hålla käften, när munnen egentligen bara vill vräka ur sig massor av saker för att sluta bita ihop och inte reagera!
Oooo fredag!
Nytt år, nya mål!
Fotade massor igår men jag är fortfarande hos Björn. Tänkte summera vad vi gjorde senare så det får vänta.
Jag avlägger ALDRIG nyårslöften och tror helt enkelt inte på sådant. Däremot har jag lagt upp mål några gånger. Förra årets mål var att göra hemmet så plastfritt det bara gick och då i första hand köket. Det lyckades jag med. Numera finns det inget med plast eller teflon i mitt kök och det känns så bra! Jag skräms av alla de gifter vi dagligen får i oss av värma plastförpackningar och teflon som saknar går sönder och hamnar i våra magar. Ett annat mål var att satsa ännu mer på ekologiskt och det har också gått bra, jag valde även bort plastkassar från mataffärer och det har gått i vågor mest för att jag helt enkelt kom på för sent att, fan också jag glömde min tygkasse. Men det går som sagt bättre och bättre.
Så då var det nytt år och lite halvt omedvetet och kanske även medvetet har jag minskat konsumtionen av kläder i förra året. Jag tror det varit så att jag handlar kläder vid max 5 tillfällen i affärer på stan och liknande. I år ska det här helt bort! Jag ska köpa alla mina basplagg genom House of lola samt Me & I och sedan använda de kläderna och inga fler. Jag ska se till att sälja vidare de plagg jag inte använder längre och inte köpa onödigheter. Detta för att jag ser det som mer hållbart för vår natur, men även för min ekonomisk skull. Man behöver inte handla hela tiden.
Minskad konsumtion alltså. Badrummet ska plastbantas och där har jag förhoppningar på ännu mer ekologiskt.
Jag har också tänkt att en dag i veckan ska vi äta något vegetariskt här hemma. Jag ska se om jag får tag på spännande recept, och rent spontant tänker jag att soppor är roligt att ha som grund. Kanske man skulle köra på vegetariskt på torsdagarna, men det får vi se.
Några andra mål jag har är att bli Doula innan 2015 är slut. Att våga söka en utbildning har sugen på. Den utbildningen är på avancerad nivå så jag får se om jag vågar och blir antagen. Jag har även tänkt läsa fler böcker än tidigare och ta med mig kameran ut igen som jag alltid gjorde förut.
Mål alltså, små mål jag tänker uppnå tills detta år är slut. Mål är bättre än löften. Om man bryter ett löfte är man absolut inte en bra person, men om man misslyckas med sitt mål har man ändå försökt.
William fotade mig igår innan vi öppnade lite skumpa. Jag drack även en öl igår hör och häpna!
.








