William 0-9 månader.
[videofyme id=”294351″ width=”480″ height=”360″]
Lite nostalgisk så här på morgonen.
[videofyme id=”294351″ width=”480″ height=”360″]
Lite nostalgisk så här på morgonen.
Vad ni sökt på den senaste veckan; sara madeleine falun, mamma och blivande
Lite roligt där att ni sökt på sara madeleine falun, klart man blir nyfiken på vem som sökt efter vart jag bor. Skulle vara jättekul om ni kunde skriva vilka ni är som besöker min sida. För de faktum att ni söker på Falun får mig att tro att jag vet vilka ni är ;-).
Imorgon är det VFU igen, det är då 3 dagar (varav onsdagen blir halvdag för William har nämligen studiedag då, så jag ska åka hem). Sedan nästa vecka är det vanligt schema igen och veckan efter det får jag mitt första LOV på över 6 årstid. Min första ”semester”, i och för sig vet jag inte om man kan räkna föräldraledighet som semester. Jag var föräldraledig tills William var 6-7 månader sen började jag timvikariejobba och när William var 10 månader började jag läsa in gymnasiet via NTIs vuxenutbildning på distans. Sedan dess har jag pluggat och pluggat året runt. Det är nu i höst efter 6 års konstanta studier som jag verkligen börjar känna en stor längtan efter att få börja jobba, ha lediga helger på riktigt utan pluggångest, kunna känna att jag vill ha rutiner där jag går till jobbet måndag till fredag och jobbar järnet. Det är verkligen nu jag vill komma ut och börja bli vuxen, kanske ha råd att börja pensionsspara, köpa min första skruttiga bil, kunna skaffa mig ett hus. Jag vill liksom göra det nu, jag är trött på att plugga och vill börja jobba, jag ser verkligen framemot saken. När jag säger till folk att jag får ångest vissa dagar förstår inte folk hur jag menar, folk säger ”du är tjugosju och mamma till en sjuåring och studerar till lärare, det är stort! De flesta har inte gjort båda sakerna i din ålder”, och det är nog så. De flesta väljer antingen eller, i alla fall om jag försöker se till verkligheten runt mig. Så har de flesta som fått barn antingen pluggat/jobbat före och sedan fått barn, eller så har det fått barn och börjar jobba efter det, eller i vissa fall går det arbetslösa och kämpar dagligen för att få ett jobb. Jag däremot har väl gjort det bakvända, blev oplanerat gravid vid nitton och fick William när jag var tjugo, började plugga och jobbat extra och jag har väl liksom lite svårt för att acceptera att jag inte har villa, volvo och vovve redan kanske? Istället har jag barn och en snart klar lärarutbildning vilket om det gällde någon annan skulle jag se som jätteduktigt. Men när det kommer till mig själv så är jag en kritiker och anser att det är väl självklart att jag skulle fixa det. Det är väl ingen bedrift! Jag har alltid haft höga krav på mig själv, alltid varit en självkritisk jävel som inte tycker jag duger till någonting förutom att vara mamma då. Där duger jag, där är jag inte det minsta osäker. Jag är otroligt självsäker som mamma och jag tar mina beslut som förälder med William utan att känna mig tveksam. Men när det kommer till studier och annat då är jag tveksam och kritisk men då gäller det mig vem jag är och vad jag kan. Precis som det gäller mig när jag borde försökte bli vän med fler människor fast jag istället väljer att hålla mitt avstånd för att jag inte vill att för många människor ska lära känna mig. För jag är trygg som mamma, den rollen trivs jag med. Tjejen som städar, bakar och ger kärlek, tjejen som myser ner sig i soffan och alltid talar om hur mycket hon älskar sin son när de kramas och alltid kikar förbi honom en sista gång innan hon går och lägger sig. Henne trivs jag med, mamma Madeleine, den jag är. Men jag vantrivs med den jag är när William inte är här. Jag vantrivs med studenten Madeleine som alltid kritiskt granskar sig själv i allt hon gör och tycker att hon kunde gjort saken bättre.
Det känns ibland som jag är delad i två, hon med kraven och hon med kärleken och tron på sig själv. Jag önskar hon med tron på sig själv vågade mera, vågade ta plats och vågade se att hon duger. Men det gör hon inte, för det finns alltid något jag kunde gjort bättre, i varje läge i varje stund. Det är därför jag alltid önskar mig något, för om jag inte önskar något så måste jag inse att jag duger bra som jag är, och det skrämmer denna kvinna rejält.
STEG 1
Namn: Madeleine
Födelseplats: Mora BB
Bor: Falun
Ögonfärg: Blåa
Hårfärg: Brunett
Skostorlek: 35-36 på typ ”vanliga”, 36-37 på typ klackskor
Civilstatus: Singel
Höger eller vänsterhänt: Högerhänt, fast jag gör nästan allt förutom att skriver med vänster :-p
STEG 2
Skor som du bar idag: Inga.
Dina svagheter: Att jag oroar mig för mycket.
Rädsla: Döden
STEG 3
Första tanke när du vaknar: Åh nej redan morgon.
När somnar du: Runt 22-23 på kvällarna.
STEG 4
Pepsi eller Coca Cola: Coca cola always!
McDonalds eller Frasses: Mc Donalds, aldrig ätit på Frasses.
Vans eller Converse: Inget *hehe*
Lipton Ice Tea eller Nestea: Lipton
Choklad eller vaniljglass: Choklad!
STEG 5
Svär du?: Ja alldeles för mycket.
Sjunger du?: Ja det gör jag ofta.
Duschar du varje dag? Så klart!
Röker du?: NEJ!
Gillar du skolan?: Hehe, beror på. Rätt less på högskolan nu, vill bli klar. Men ibland är det kul.
Har du bra självförtroende?: Nja, ibland.
Kommer du överens med dina föräldrar?: Ja oftast *S*.
STEG 6
Har du under den senaste månaden..
Druckit alkohol ? Nej
Rökt?: NEJ, har aldrig provat och tänker inte göra heller.
Shoppat: Ja
Ätit en hel ask müsli?: Nej
Ätit sushi?: Nej, aldrig smakat sushi.
Stått på scen? Nej.
Skejtat: Haha nej.
Bakat?: Fick lov att fundera, NEJ. Borde dock göra det.
Stulit : NEJ!
Rakat dig?: Ja.
Kysst någon?: Ja ^^,.
Kramat någon?: Ja ^^, .
Haft sex?: Den saken svarar jag inte på.
STEG 7
Har du någonsin..
Däckat eller varit jättefull?: Ja, har varit tonåring och de säger väl allt.
Varit full?: Ja.
Blivit kallad hora? Hmm, ja. Det har nog tyvärr de flesta tjejer fått höra någon gång och jag har aldrig accepterat saken. Det är inte okej att kalla folk såna saker.
Blivit nerslagen? Nej.
Busring någon?: Nej.
Gjort något som du ångrade?: Ja, vem har inte det?
Fått IG i nått ämne eller på något prov? Ja… Även detta något jag inte är speciellt stolt över. Men det var någon jag var förut och inte är idag.
Kastat en sten på nån ruta?: Nej.
STEG 8
I framtiden..
Namn på barn? Har ett och hans namn är William, har även namn på fler barn om jag får det ;).
Hur vill du dö? USCH! Det vill jag inte tänka på. Men helst typ snabbt och bara somna in.
Vad vill du bli när du blir gammal? Gammal? Nä men en gullig farmor som träffar mina barnbarn ofta.
STEG 9
Antal människor du skulle ge ditt liv för? 1 William.
Antal CD-skivor du äger? Oj, vet inte.
Antal piercings?: Har 6 hål i öronen, även haft hål i naveln.
Antal tatueringar?: 1, en älva på svanken.
Hur många gånger har du varit med i tidningen?: Oj, måste tänka. 1 gång blev jag intervjuad som 16åring när jag gick på IV, sedan har jag blivit små intervjuad i tidningen när de stoppat en på gatan. Jag har även varit med i tidningen mama om en artikeln angående alternativa familjesituationer samt tidningen Amelia.
STEG 10
Vad ska du göra i sommar?: Långt till sommaren nu, men ja njuta av att vara färdig med lärarutbildningen kanske? :-p
Vad ska du göra i vinter?: Frysa och längta efter sommaren.
När tar du studenten?: Har aldrig tagit studenten då jag hoppade av gymnasiet.
Vad gör du efter gymnasiet? Hoppade av gymnasiet och blev gravid istället. De är kanske svar nog?
Ska du bo i Sverige när du börjar jobba? Ja, om inget annat skulle ske.
Vad händer till helgen? Är helg och jag sitter här och slappar. Brorsan kommer förbi senare.
Vad vill du helst göra just nu? Vet inte, hitta på något?
STEG 11
Vill du ha pojk/flickvän? Jo kanske.
Vad tittar du först på hos killar/tjejer? Ögonen.
Vilka av dina kompisar tror du kommer hitta en pojk/flickvän först?: Vilken fråga?
Vem är den perversaste person du känner? HAHA, tror alla jag känner är perversa mer eller mindre *S*.
Hur många gånger har du varit utomlands? 2. Grekland och Tunisien, även Norge men tycker väl inte de räknas?
Vilket land är bäst? Sverige är bäst ingen protest och den som säger emot är en idiot *S*.
Har precis åkt till Björns mormor och morfar. Tills de får nya varaktiga hem, en jag känner ska ta Puck om 3 veckor så Pärlan (långhåriga) är fortfarande kvar. Blir bra hos Björns mormor och morfar, men känns så tråkigt hade önskat jag kunde ha dom men kände av astman på natten tyvärr. Nu får de bo där ett tag och jag hoppas jag får åka ut och hälsa på dom lite då och då. Saknar redan mina små bebisar även om de inte är mina och jag vet att jag inte kan ha djur så är det med stygn i hjärtat. Djur är verkligen något som står mig varmt. Har alltid varit det, jag blöder för alla djur och om jag inte var allergisk skulle nog mitt hem varit ett zoo. Pärlan skulle behöva komma till någon som är djurvän, gärna pensionär, hn är redan en katt eller hur man ska säga, sitter och spanar ut över golvet och ser majestätisk ut, är ganska säker på att hn kommer vara en helt underbar katt att ha hemma för h*n har sån personlighet. Puck är den busiga nyfikna som kommer vara rolig, hon finner sig i allt och jag tror hon kommer bli en jättegullig katt.
Tänk att djur kan påverka oss så mycket, som barn ansåg jag att gud straffade mig med min allergi, jag känner knappt av allergin längre däremot astman känner jag av och astman är ett ännu värre straff tyvärr.
Det slog mig just hur mycket jag tycker om internet. Alla fina människor jag lärt känna bara genom att skriva här på nätet och många människor jag lärt känna här på nätet. Människor jag aldrig skulle träffat om jag inte skrivit ord som kommit via mitt tangentbord och till ert, jag är glad över vad internet gett mig. Hur liten världen och Sverige blivit på grund av internet. För utan internet skulle jag aldrig mött så underbara människor!
Nämner inga namn men jag tror ni vet vilka ni är ändå. <3
I form av astma, allergi har jag inga problem med som tur är. Den långhåriga som vi kallar för Pärlan tuffar till sig varje dag. Hn är en riktig pratare som går runt och snackar mycket. Jag tror hn kommer bli riktigt härlig om rätt familj tar hn under sina vingar. Just nu är hn ju vild, men med rätt hand och rätt kärlek tror jag att det kan bli en helt underbar liten kisse som säkert kommer prata mycket. Man lär dock gå väldigt långsamt fram med hn så hn behöver någon som har tålamod och mycket kärlek.
Den korthåriga som vi kallar för Puck är mer busig, hon vill busa hela tiden och är nyfiken. På 3 dagar har hon blivit mycket mer tam och jag tror att den som tar henne bara behöver ge massa kärlek så får man en urmysig katt som kommer vara jättego. Jag släpper dom dock inte till vem som helst och jag vill ha 300 kr styck för dem om man inte tar dom ihop då tar jag endast 300 för dem, för min önskan är att de helst kommer till samma familj. Jag vill inte heller att de ska behöva flytta runt utan den som tar dom ska verkligen tänkt igenom beslutet och tänker ha dem hos sig för resten av deras liv. Mitt krav är också att ni lovar att sterilisera katterna, jag vill inte att de ska bli fler herrelösa kattungar som dessa. Jag har ändå räddat livet på dom.
Just nu tänker jag massor på dessa små liv och hoppas någon kan ta dem båda, gärna ganska snart för det känns att astman blir värre och värre.
Jag har pysslat med att försöka få vildkattungarna tama i två dagar, det går bättre och bättre. De är ju osäkra på mig som människa och det förstår jag, född i det fria och sedan aldrig tidigare varit i kontakt med människor måste vara skrämmande. Dock är dock jätteduktiga och går på lådan, äter mat och tvättar sig i massor. Antagligen har det inte tidigare haft tid att tvätta sig på grund av rädsla men nu tvättar dom sig jätte noga tar lång tid på sig för att få pälsen att bli ren.
Sen är de så klart rädda, men jag tror det blir mer och mer nyfikna. Min hand blir mindre skrämmande och de är verkligen mina små gull-ungar, tyvärr känner jag av astman och det är inte bra för mig att ha dom här. Jag vill helst att de kommer till samma hem, där det får mycket kärlek och får stanna resten av sina liv. De har redan haft det jobbigt i livet och det minsta man kan begära är att de får ett fortsatt tryggt liv. Så är ni sugna på dessa två små hör gärna av er, OM ni kan ge dem trygghet, kärlek och tålamod.
Jag undrar om dom kan ha raskatt i sig? För visst ser det nästan ut så?
Dennas fluffiga päls tycker jag tyder på det. Kanske har fel.
Som jag skrev i söndags så fångade Björn en vildkattunge då, idag fångade vi båda. Den från i lördag och även dennes syskon. Just nu bor dom i min klädkammare, så fina båda två. Denna på bilden bet Björn så han blödde, men just nu är h*n mycket lugnare. Det märks att de behöver varandra och de fräser och är inte tama, det går liksom inte att gosa med dem för då bits och rivs det och slåss för sina liv. Men visst är den söt? På något vis har jag kallat denna Pärlan, den har nämligen ögon som Pärlor tycker jag.
Nu följer några saker som man ska göra när man fått denna award;
Länka till den man fått den av, fullborda de 5 meningarna och skicka den till 5 andra bloggar.
Fick denna Award av; Beatrice, mamma till skrutten Robin.
1. När ingen ser eller hör mig… brukar jag rocka loss här hemma.
2. Jag går aldrig hemifrån utan… Min mobil, känner mig handikappad utan den.
3. Min blogg heter som den gör för att jag… saramadeleine.se – Därför att jag heter Madeleine och mitt mellannamn är Sara, mamma och blivande fröken kommer av att jag just är det. Mamma och blivande fröken, får se vad jag ska ändra namnet till när jag är färdig? Mamma och nyex:ad lärare kanske? Grubblar i det faktiskt.
4. Om jag vågade skulle jag… Oj svår fråga, allt jag vill göra gör jag. Jag låter nämligen inte saker hindra mig då jag är väldigt målmedveten. Men får väl vara starta ett eget företag då, finns en del saker jag skulle vilja göra med ett eget företag.
5. Om tio år kommer jag att… Huga vara 37, ha en 17årig son och förhoppningsvis fler barn! Bo i villa, ha en bil, jobba som lärare eller med någon inom IT? Svårt att veta så här 10 år är lång tid, trots att jag nyss var sjutton *S*.
Nu skickar jag den här vidare till..
♥ Linn
♥ Sarah
♥ Camilla
♥ Nightflies
♥ Bea
| Cookie name | Active |
|---|