Är det precis som i skolan? När tjejerna bara kunde leka två- och två.

Pratade med Björn igår, jag förklarade för honom varför jag har så svårt för kvinnor. Hur jag uppfattar tjejer som falska svin och att det aldrig går att lita på tjejer du inte känner VÄL till 100%. Jag har lärt mig den hårda vägen att kvinnor sticker varandra i ryggen, klättrar över döda kroppar för att nå sitt mål. Jag hatar kvinnor med makt, hela ens liv har man hört begreppet “var det kvinnor som bestämde i världen skulle världen vara en bättre plats.” Kvinnor i maktpositioner är minst lika jävliga som män, jag minns i skolan hur tjejer med glädje kunde säga saker för att såra, eller bara för att visa att “Ha, du får inte vara med”. Det finns ett begrepp som folk ser lite “skämtsamt på”, att tjejer bara kan leka två- och två. Det där viktiga ordet “bästis”, att vara “bundisar”. Dessa två “bästisar” är villiga att göra allt för varandra, och något jag tror många tjejer känner igen sig i, är rädslan över att bli sjuk från skolan för då kunde din bästis helt plötsligt blivit bästis med någon annan och DU hade helt ingen vän kvar.

Jag föredrar män, manliga kollegor, manliga studenter och manliga lärare. När jag väntade William hade jag ungdomspraktik på “Ta till vara” här i stan, där var det en kvinna som sa till mig. FÖRDELEN med den här arbetsplatsen är att vi kvinnor är minoritet här, det betyder att det aldrig blir skitsnack och konkurrens här. Det behövs några män på varje arbetsplats för en grupp med endast kvinnor fungerar inte.
Jag har under årens lopp insett att detta är sant, ser jag tillbaka på saker har män alltid stöttat mig mer än kvinnor. På högstadiet när jag mådde som sämst och skolkade, var det inte kvinnorna som var förstående och försökte peppa mig att komma till skolan. Kvinnorna var dömande och såg mig som ett “problem”, männen däremot var aldrig såna de försökte att ge mig lättare uppgifter och peppa mig. Jag insåg det inte då, men ser jag tillbaka inser jag att män alltid stöttat mig, alltid försökt hitta mig.
Det är lika på högskolan, alla kvinnliga lärare jag haft har jag känt att de vill få mitt självförtroende ner i skorna, de vill verkligen få mig att inte tro på mig egen förmåga och många gånger har de lyckats även om jag valt att kämpa emot och komma tillbaka till toppen igen. Tyvärr har de fått en ovän i- och med detta och jag går och hatar dom i smyg. Medan de manliga lärarna alltid peppat mig och talat om hur bra det är och fått mig att känna att WOW jag kan ju. Lika var det när jag läste in gymnasiet via NTI, där var det männen som peppade mig och la fram fina ord och fick mig att stärkas jag kan, jag lyckas!

Igår när Björn låg i badet och jag satt bredvid honom på toalettstolen och kämpade mot gråten och talade om hur mycket jag hatar kvinnor i maktposition, sa Björn “Är det precis som i skolan? När tjejerna bara kunde leka två- och två?” Varpå jag svarade, JA det är precis så! Det spelar ingen roll hur gamla vi kvinnor blir, för det där faktum “jag tycker om dig för du är min bästis, men jag ogillar dig för du är inte min vän.” stannar kvar oavsett ålder. Jag påstår inte alla kvinnor är så här MEN många! För många.
Hela mitt liv har jag känt att jag behöver ingen man i mitt liv, igår insåg jag att. Jag behöver en man i mitt liv, jag tror jag behöver en man för att kunna diskutera min frustration gentemot mitt eget kön. Jag förstår mig inte på kvinnor…

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

18 thoughts on “Är det precis som i skolan? När tjejerna bara kunde leka två- och två.

  • 18 januari, 2012 at 09:03
    Permalink

    Jag är precis likadan! har alltid haft mest killar. som kompisar. jag anses inte ens som tjej i mitt lilla killgäng 😛 Utan jag är precis som dom 🙂

    Reply
    • 18 januari, 2012 at 13:32
      Permalink

      Jennifer – Förstår dig precis.

      Reply
  • 18 januari, 2012 at 11:16
    Permalink

    Det värsta är väl att även de kvinnor man känner VÄL till 100% inte heller går att lita på, så det är absolut ingen garanti.

    Reply
    • 18 januari, 2012 at 12:26
      Permalink

      malle – Jag litar på mina vänner, om vänner gör något emot mig så är de inte mina vänner och jag slutar umgås med dem. Jag är inte den förlåtande typen.

      Reply
      • 18 januari, 2012 at 15:18
        Permalink

        Jo, samma här.. Men även där kan kvinnor svika.. Och det är ju då det gör som ondast! :/ Efter att ha blivit sviken så många gånger håller jag mig nog lite på min vakt kring kvinnor.

        Reply
    • 19 januari, 2012 at 20:27
      Permalink

      Sonjkas Framtid – Ann-sofie mamma till Isak – Nä jag hoppas verkligen att det blir förändring.

      Reply
  • 18 januari, 2012 at 22:38
    Permalink

    Flickor fostras ju så också. De får inte slåss eller dumma sig som pojkar (de bråkar sen är det bra, de lär sig att tränga undan känslor & komma över det sen är det som vanligt, de är inte heller långsynta på samma sätt), så de tar till andra sätt. Skitsnack, de tar makt genom att vara lömska & lär sig på så sätt. Inte så konstigt att vissa kvinnor är som de är.
    Tror knappast det är något ‘kvinnligt’ beteende, det är ett beteende som utvecklas genom att man behandlar flickor på ett sätt & pojkar på ett annat..

    Reply
    • 18 januari, 2012 at 23:21
      Permalink

      Fast nu handlade inte inlägget om hur vi uppfostrar kön, utan om min syn på kvinnor.

      Reply
      • 19 januari, 2012 at 11:04
        Permalink

        jag uppfattar det som att du tycker illa om ‘kvinnogruppen’, personerna. Tycker det låter väldigt hårt. Jag tycker inte om beteendet men jag skulle inte kunna säga, som du att jag ogillar en grupp..

        Reply
        • 19 januari, 2012 at 20:22
          Permalink

          Kalsongmorsan – Jag gillar inte kvinnor som grupp. Jag tillhör kvoten som känner “åh nej” när jag blir tvungen att umgås med tjejer jag inte känner. Som tex på fester och sånt, jag blir inte alls road utan känner bara USCH. Det är inte de att jag “tycker illa om” utan mer att jag upplever kvinnor som falska och då föredrar jag män för dom vet jag var jag har dom.

          Reply
    • 19 januari, 2012 at 07:26
      Permalink

      Det jag menade är att det där beteendet börjar ju någonstans. Det formas ju. Själv så ser jag ju det & ifrågasätter andras beteenden när det blir ‘typiskt’ – varför gör du så? 🙂

      Reply
      • 19 januari, 2012 at 20:20
        Permalink

        KalsongMorsan – Jo visst är det så, tyvärr så har min erfarenhet gjort att jag tycker tjejer är svin och jag föredrar män framför kvinnor. Dom är mer lättsamma inte allt detta kärringtjafs, skitsnack och fjant. Jag tror inte det är bra med helt homogena grupper människor det behövs en balans med både män och kvinnor på arbetsplatser för annars så blir det inte bra. Män och kvinnor kompletterar varandra och jag föredrar att vara på arbetsplatser där det är blandat för en plats med enbart kvinnor är som att hamna i ett hönshus typ. Men det är MIN åsikt, hur jag känner och tycker, vad min erfarenhet säger mig.

        Reply
  • 19 januari, 2012 at 12:14
    Permalink

    Håller med! Jag litar på nära vänner. Men inte på någon annan. Och ja, kvinnor är hemska med skitsnack, har då aldrig hört karlar hålla på sådär. Kram

    Reply
    • 19 januari, 2012 at 20:23
      Permalink

      Sophie – Eller hur, hur ofta hör man män sitta i grupp och snacka skit om folk. Eller lämna “arga” lappar som typ “DU har inte tagit bort luddet i tvättmaskinen” osv. 😮 . kramar

      Reply
  • 19 januari, 2012 at 14:37
    Permalink

    Nog behövs det en jämn fördelning av kön på arbetsplatser allt. Det håller jag fullkomligt med om!

    Reply
    • 19 januari, 2012 at 20:25
      Permalink

      KackMarie – Jag tror också sånt är bra. MER män till vår och omsorgsyrken! Precis som kvinnor behövs inom tekniska jobb så behövs män inom typiska kvinnoyrken.
      Jag tycker det är underbart som på Williams skola där de är två kvinnliga och två manliga lärare i förskoleklassen och ettan (William går i en skola där man går F-1, 2-3, 4-5 och så vidare) det är män i varje grupp och jag tycker sånt är toppen 😀

      Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: