Nyklippt William.

Det känns ganska mycket, vissa stunder ilska och vissa stunder en uppgivenhet. Jag förstår inte riktigt varför det inte bara kan vara så att allt bara blir enkelt? Igår var vi med på webben och idag är vi med i lokaltidningen, idag känner jag mig frustrerad och irriterad. Jag kanske mest känner så för att jag vet att jag betalar skatt till den här kommunen, jag betalar fritidsavgift åt kommunen. Jag förväntar mig att samhället ska ge något tillbaka för de man själv ger, och när det sedan blir så här att man står och stångas mot en vägg blir man bara så irriterad och förbannad. Jag avskyr orättvisor, och då framför allt när det är de svagaste som blir utsatta för dem. Det stör mig!

Jag borde skriva något bra, men istället blir det bara negativt, jag är störd och trött. Jag vill bara att saker ska vända och bli enkelt, jag vet att det här är en prövning men just nu känns den prövningen väldigt jobbig. Sen vet jag att allt sker av en anledningen, men just nu kan jag bara inte förstå vad denna anledning är.