Hur jag känner idag.

IMG_7673

Varje dag är en berg och dalbana. Vissa dagar enklare än andra, eftersom jag sover dåligt och får ångest över saker så blir det liksom ingen riktigt skön sömn för mig. Jag känner dessutom att jag blir tokig varje gång drömmarna handlar om mitt jobb. Det är stressigt, saker jag inte hunnit med ett dåligt samvete som gnager och en press som jag omöjligt kan hantera. Hur jag liksom i drömmen känner hur jag tappar all kontroll och faller handlöst. Jag sprang runt i rum på min sons gamla förskola idag, rum efter rum och hamnade till sist i en sal full av människor. Jag kände paniken där och höll mig ändå vid liv så att säga.

Jag utmanar mig själv att göra nya saker varje dag. Som idag när jag gick upp rätt tidigt, eller att orka äta frukost. Vissa dagar orkar jag göra lite mer saker och andra ligger jag bara på soffan och följer The OC. Det är som att träna på livet, vissa dagar kan jag verka ganska glad och andra är jag bara bitter. Det är som att jag inte riktigt kan kontrollera någonting till hundra procent, som när jag var tonåring och hade massor med hormoner i kroppen.

Jag är också besviken på många saker, det märker jag. Jag känner en besvikelse jag inte tänkt på tidigare. Besvikelser som grundar sig i att jag kanske känner att jag är här nu och vem fan tackar mig för det? Inte jag själv i alla fall, och inte omvärlden heller.

Jag är bitter över att vara utbränd lärare, eller utmattningsdeprimerad som det kallas, eller dess riktiga namn har utmattningssyndrom. Jag känner mig bitter för så många saker, som när jag ringde facket som säger “jag beklagar att detta hänt dig, vi har flera varje dag som ringer om samma sak“. Vad är det för värld där människor får denna sjukdom på grund av jobbet? Är det verkligen det här som Sveriges riksdag vill ska spegla Sverige? Det klagas på svenska elevers skolresultat, då kanske man ska gå till botten med varför lärare efter lärare försvinner och ta lärarna på allvar istället för att skylla på varandra. Svenska skolans fall beror knappast på eleverna och knappast på lärarna. Det beror på att pendeln svänger beroende på vem som leder Sverige, det beror helt och hållet på att folk uppifrån ska styra andra människors jobb som att man var en marionettdocka.

Jag vet att jag skriver bittert och är bitter, att jag inte är den jag brukar vara. Jag är inte så här egentligen, jag vet att jag varit glad och skrattande. Leende och är en sådan som bryr mig om människor. Jag bryr mig om människor så mycket att jag glömmer mig själv, men nu är jag inte mig själv och det gör mig bitter och arg. Jag vill vara mig själv men det är som ett stopp inom mig. Som att jag helt enkelt inte kan vara glad och positiv som förut. En dag kanske jag är mig själv igen, eller jag vet att jag blir det. Men som jag känner nu känns allt så långt borta.

Orsakullan
Follow
✰ Fina du som tänkt kommentera, läs detta innan.✰

↳ Jag lämnar alltid respons på dina kommentarer här.
↳ Lämnar du din bloggadress, så vänta dig alltid ett besök från mig.
↳ Jag raderar kommentarer som innehåller svar på kommentarer från Din blogg. Även kommentarer med hot, hån, grova ord och kränkande ton raderas.
↳ Jag tar gärna emot feedback/kritik som framförs på ett konstruktivt sätt.
↳ Jag blir alltid glad av fina och vänliga kommentarer. Så kärlek till dig som lämnar kärlek här.
↳ Här kan du läsa om hur jag behandlar dina uppgifter: Integritetspolicy

16 thoughts on “Hur jag känner idag.

  1. Facet säger att de har flera varje dag som ringer om samma sak. Jag är inte alls förvånad. Sjukskrivningarna p.g.a. stress och utmattningssyndrom bara ökar och kostar samhället massor, men gör man något åt det? Nej, inte mycket. Snarare tvärtom. Tempot skruvas upp ännu mer, arbetsbelastningen blir bara stlrre och det sparas in på områden som redan går på knäna. Inte konstigt att de ökar! Istället borde man gå ner i arbetstid, jobba mindre, fördela arbetsbördan på fler individer och inte minst, prata om stress och hur den kan påverka kroppen, kanske redan i skolan, för att redan där öka kunskpen och förståelsen för stress och utmattningssyndrom hos eleverna, för tyvärr är det fortfarande så idag att kunskapsnivå om och omkring detta är väldigt låg. Skulle den kunskapsnivån höjas radikalt, då skulle troligen fler hinna bromsa tidigare och kanske rentav i såpass god tid att man undviker en sjukskrivning p.g.a. stress och utmattningssyndrom. Det måste förebyggas på ett helt annat sätt än vad det gör idag, för idag går det snarare åt andra hållet, tyvärr…

    SV: Haha ja, det kan jag tänka mig 😉
    snart är det dags igen och jag ska upp på premiären, ska bli såå kul! 🙂

  2. När man är inne och vandrar i den mer mörkare vägen i sitt livsresa så är det svårt att se det som skall komma framåt utan man är här och nu… i mellan åt är man inte sig själv alltid och det är OK det med! Man få lov att vara bitter och vara besviken, dessa känslor finns också i en människa. Ta en dag i taget så kommer det sig med tiden, skynda långsamt <3 Må din lycka vara med dig, kram!

  3. Man får vara bitter. Ta en dag i taget, och kämpa på med småsakerna som du gör. Du kommer att klara det.
    Och när OC tar slut, spana in Orphan black!

  4. Hejsan
    Din bitterhet är ju inte så konstig nu, jag hoppas att det löser sig ,
    Det är säkert tufft att vara lärare i dag, jag beundrar er.
    Det är kanske inte så hemskt att ha 20 barn men men men ni har ju 40 föräldrar att dras med.
    Tog bara ett exempel på barngruppen

    1. Det hoppas jag också! Tack du! Ja det är ju sånt med. Sen är det alla möten, utbildningar man förväntas gå på. Föräldrakontakter efter arbetstiden, att aldrig känna sig ledig att vara glad om man får rast.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.