juni 2017

Dag 5 – En tid du saknar.

Madeleine Stenberg 30 juni, 2017 17 Kommentarer

Jag funderade en stund på denna, en tid jag saknar? Jag tänker kanske inte direkt tiden som saknad men minnesfull. Med det tänker jag att varje tid man upplever är en fin tid i livet. Jag kan minnas tiden när William var bebis eller småbarn med värme. Det var en sån gullig tid och vi hade det roligt tillsammans. Jag tog med honom överallt och han följde med dit jag gick. Vi hade det jättemysigt ihop, men det har vi nu också. Kanske är det så att tiden är lite nostalgi i hjärtat.

Dag 4 – Dina vänner.

Madeleine Stenberg 29 juni, 2017 6 Kommentarer

Jag har verkligen fina vänner. Den jag umgås mest med är Lisa så då får hon komma först ut. Lisa och jag träffades en dag i augusti 2008. Den dagen vi båda började våran resa mot att bli lärare. Jag minns att hon satt mittemot mig där i rummet som vi började i, vi skulle bilda studiegrupper så vi hamnade i samma. Jag gillade henne på en gång, vi fann varandra ganska snabbt också.

Jag skulle säga att vi är rätt lika på många sätt. Vi tänker väldigt lika, har samma sorts humor och gillar samma saker. Ofta när vi ser kläder eller inredning så har vi samma typ av smak. Sen är det väldigt roligt för mig också att få följa med på hennes resa med lilla Alice som hon är mamma till. Att få fotografera Alice är jätteroligt.

Eftersom det är Lisa jag har fotografier på är det ju lättast att visa henne på bild, dessutom har jag inte godkännande av mina tre andra vänner. Dessa kommer nu med en liten beskrivning.

Anna, vi träffades i Orsa 1998. En vårdag skulle jag påstå att det var, jag var nyss fyllda 14 år och helt galen i Hanson men också djupt deprimerad. Var ute med några vänner på byn och alla följde sedan med hem till mig en snabbis. Upptäckte då att Anna kunde vara ironisk något jag saknade att folk var. Jag har precis som William alltid förstått ironi och sarkasm. Men som ni vet är det inte vanligt att barn och ungdomar förstår sånt, så när Anna hade samma form av tänk föll jag direkt.

Vi har varit vänner sedan dess, numera väntar Anna sitt tredje barn, och även om vi ses sällan är hon en vän jag tycker väldigt mycket om.

Lena, jag och Lena träffades 2001. Jag var då 17 år och tillsammans med en kille som var kompis med killen hon var tillsammans med. Jag och Lena skulle på samma fest som Anna bjudit med oss på. På festen fann och Lena varandra ganska fort, vi hade samma humor och samma tänk. Att vi sedan blev singlar båda två gjorde sitt, jag kom in på korgen året efter henne men det gjorde inget. Vi levde singellivet, skrattade, träffade karlar, drack sprit och hade det helt galet kul.

Ni vet såna där vänner som det kan gå nästan ett år mellan man pratat med men när man ses, eller hörs så är det som man pratade för en kvart sedan? Precis sån är vänskapen med Lena. Det blir aldrig stelt, vi har alltid något att prata och skratta kring.

Så sist men det betyder ju inte minst, Sophie.
Sophie ”träffade” jag på LunarStorm 2004 när jag väntade William och hon sitt tredje barn. Eftersom jag knappt kände någon med barn eller som var gravid under den här tiden så var det jättekul när jag träffade henne. Sedan dess har jag följa henne genom sina graviditeter. Sophie har nämligen idag nio barn, vi har dock inte träffats IRL men jag hoppas verkligen att vi en dag ska ses. Hon är en av de få människor som vet allt om mig.

Dag 3 – En resa du aldrig kommer glömma.

Madeleine Stenberg 28 juni, 2017 10 Kommentarer

Det är nu jag förmodligen förväntas skriva om en resa i form av något resmål men för mig är den finaste och viktigaste resan jag gjort i livet den som förälder. Att få vakna upp på morgonen varje dag och veta att jag bär gåvan av att få vara förälder, att varje dag få uppleva något nytt och veta att jag är en del att ha skapat en människa.

Jag vill aldrig glömma att jag fått gåvan att vara mamma. Att få följa en människas liv från ett litet ägg och spermie som möts till att bli en egen person med tankar, liv och kärlek. Jag vill aldrig någonsin glömma att just jag fått gåvan att vara förälder. Det är den finaste resan jag gjort i mitt liv. En resa som fått mig att växa och den enda resa vars minnen betyder massor.

En resa jag aldrig vill glömma, är resan jag får uppleva med dig William, mitt älskade barn.

Dag 2- 5 saker du inte kan gå en dag utan.

Madeleine Stenberg 27 juni, 2017 10 Kommentarer

1 – Smink. Jag förstår att detta låter märkligt, men det går väldigt sällan någon dag utan smink för mig. Det är inget krav utan bara något jag tycker om att få göra på morgonen, sitta vid mitt sminkbord och sminka mig. Det är lite lugn för en stund. Så ja smink.
2 – Att borsta tänderna, det är det första jag gör när jag går upp på morgonen.
3 – Att bädda sängen, jag vet kvalster och annat snusk. Men jag avskyr att ha obäddad säng när jag går till jobbet. Jag vill komma hem och att det ska kännas fint i sovrummet.
4 – Att kram om William samt tala om att jag älskar honom. Det är viktigaste punkten, men jag tycker inte siffror avgör vart på listan något ligger för plats i hjärtat.
5 – Använda mig av sociala medier. Jag älskar att sitta vid datorn, Iphone eller liknade och bara läsa eller skriva själv. Det är det sociala där jag själv kan bestämma mina spelregler, det gillar jag.

Dag 1 – 10 fakta om dig.

Madeleine Stenberg 26 juni, 2017 10 Kommentarer

1 – Jag är född den 11 februari 1984 på Mora BB.
2 – Jag har fyra syskon där två av dessa är helsyskon.
3 – Jag tyckte skolan var pest och pina som barn och tonåring, ansåg att det var ett fängelse och ett straff. Jag hoppade av gymnasiet efter ett år på IV (numera IM) och ett år på barn och fritid.
4 – Jag fick en djup ventrombos när jag var nyss fyllda 19.
5 – När jag var nitton och fortfarande hade en ventrombos sedan ungefär 4 månader träffade jag Björn och vi blev vänner. 4 månader senare var jag gravid, fortfarande nitton år gammal.
6 – Jag började läsa in gymnasiet när William var 10 månader, när William var 8 år var jag nyexaminerad lärare. Så jag studerade mig igenom småbarnsåren och första skolåren, det var en dröm eftersom han inte behövde börja på förskolan förrän han var 2,5 år.
7 – Jag har själv valt att arbeta deltid, jag vill ta vara på den korta tiden man har tillsammans med sitt barn, och pengar är egentligen ganska oviktigt för mig. Så länge jag har mat på bordet, hela och rena kläder och kan göra lite små saker utöver det är jag glad.
8 – Jag hör när folk säger att jag är bra på saker, men jag känner mig aldrig bra på saker. Därför vågar jag sällan prova något nytt. Jag skulle så gärna vilja lära mig sy, skapa smycken eller vara mer kreativ för jag tycker skapande är kul, men jag har så dålig självkänsla.
9 – Jag har en nära relation till min mamma och mormor, berättar mer eller mindre allt för dem båda. Samma relation har jag till min son, öppen dialog där inga ämnen är förbjudna. Det är viktigt för mig.
10 – Jag är högkänslig, jag är även otroligt kärleksfull och bryr mig om människor mer än mig själv. Dock har jag lyckats bli bättre på detta då jag fick utmattningssyndrom och fått kämpa med att faktiskt prioritera mig själv och mina känslor.