Efter besök hos psykologen: Jag kanske har PTSD eller GAD.

Jag var till psykologen idag. För första gången någonsin vågade jag öppna mig totalt. Hon ingav nog ett förtroende jag tidigare inte känt för någon för jag började berätta. Jag berättade allt, om mina rädslor. Att jag alltid letar efter flyktvägar där jag befinner mig. Att jag tog hissen ner från hotellet för att jag i huvudet bildar ett flygplan eller en brand som skulle uppstå. Att jag inte gör saker för att jag är så rädd för att dö, min fobiska rädsla för blod. Allt lämnade mig med orden, och så började jag att berätta om allt det jag burit på så länge att jag ibland tror att det aldrig hänt, fast jag vet att jag upplevt det.

Timmen gick så fort, det var som att den började och slutade i samma sekund. Ändå hann jag med att berätta massor, men inte allt. Hon vill träffa mig igen om två veckor. Fick höra att man så klart vill ställa en diagnos, hon sa jag har två i åtanke när jag pratar med dig det ena är GAD och det andra är PTSD. Hon tror mest på det senaste, PTSD, på något vis känns det inte helt främmande. Jag grät lite när jag gick därifrån, tårar av sorg för allt jag berättat och tårar av någon lättnad kanske jag äntligen kommer att få hjälp nu. Kanske mina rädslor för döden kommer att försvinna. Kanske jag äntligen kan få redskapen att kunna leva, att uppskatta resor som andra och sluta tänka att varje människa jag möter är en galning redo att döda.

Jag är trött nu och huvudet värker. Det pulserar i tinningarna, träffade Lisa en stund på Ica Maxi där hon bjöd mig på en semla och vi pratade lite om livet en stund. Det behövdes, träffa en vän efter att man tömt ut känslobanken. Kanske kommer jag att lyckas gå vidare nu, jag kanske äntligen får hjälp med allt det jag burit på sedan jag var barn och tonåring. Kanske mitt liv förändras äntligen.

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

16 thoughts on “Efter besök hos psykologen: Jag kanske har PTSD eller GAD.

  • 9 februari, 2018 at 15:46
    Permalink

    Åh vad härligt att du hittat rätt psykolog! Bara det är ju ett stort steg att hitta rätt, någon som man klickar med och att man kan PRATA. Det är ju det som är syftet… 🙂

    Reply
  • 9 februari, 2018 at 19:49
    Permalink

    Känner med dig <3 Inte lätt alls det där när man bär på så mycket. Hoppas att du får den hjälp du behöver nu i alla fall. Kram!

    Reply
    • 9 februari, 2018 at 23:05
      Permalink

      Nej det är ju inte det :(. Till slut brister man <3. Kramar

      Reply
  • 9 februari, 2018 at 19:57
    Permalink

    Vet inte om man säjer Grattis, Bra gjort <3 men så känns det då jag läser Dina sista två inlägg, så skönt Du vågade och klarade av att lämna ut Dig, Dina känslor och oro.

    kram

    Reply
    • 9 februari, 2018 at 23:02
      Permalink

      Åh tack <3. Jag tror kanske jag är redo nu för första gången :). kram!

      Reply
  • 9 februari, 2018 at 21:01
    Permalink

    Vad skönt ändå att träffa en person som du kunde öppna dig så för även om jag kan tänka mig att det blev väldigt intensivt. Kram fina du!

    Reply
    • 9 februari, 2018 at 23:02
      Permalink

      Ja det kändes bra, jag trodde nog aldrig det skulle ske faktiskt 🙂

      Reply
  • 9 februari, 2018 at 21:35
    Permalink

    Förstår att du känner dig uttömd nu och så skönt att du fick förtroende för psykologen. Så viktigt! Jag har aldrig riktigt kunnat öppna mig helt och hållet för någon. Skulle vara så skönt att göra det och inte ha något som helst filter på. Bra jobbat!

    Reply
    • 9 februari, 2018 at 23:01
      Permalink

      Ja det blev mycket. Men känns bra, hoppas så att man äntligen kanske kan få släppa på allt och gå vidare. Tack <3, hoppas du kommer hit en dag också. 🙂

      Reply
  • 10 februari, 2018 at 06:41
    Permalink

    Applåderar för att du tog mod till dig att genomföra besöket hos psykologen så öppenhjärtat och uttömmande! Modigt!
    Just nu, i skrivande stund, sitter jag och lyssnar på boken hjärnstark! jag kan varmt rekommendera den, som ett komplement, till att bygga upp sig själv och sitt välmående. Inte för att utesluta någon annan form av hjälp utan som ett komplement värt att fundera på. För mig är det en bok om lite hjälp/motivation till självhjälp. Ett tips bara.
    Kram

    Reply
    • 10 februari, 2018 at 11:34
      Permalink

      Jag hoppas det, kanske äntligen är så att jag får rätt hjälp nu <3. Tack 🙂

      Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: